Regeringens vårändringsbudget presenteras i en svår ekonomisk tid. Kombinationen av inflation och lågkonjunktur påverkar många men mest dem med minst marginaler; bland dem är kvinnor i majoritet. Kvinnor har lägre löner, osäkrare anställningar och jobbar oftare deltid. De stöd som regeringen beslutar om i budgeten för att Sverige ska klara den ekonomiska krisen bör därmed rimligtvis komma kvinnor till godo i högre utsträckning. Men är så fallet?
Svaret torde gå att finna i budgeten. Regeringen är skyldig att undersöka och redovisa hur den förda politiken påverkar kvinnor och män. Men tyvärr ser vi hur såväl nuvarande som tidigare regeringar ofta tycks använda budgeten för att marknadsföra sig själva snarare än att uppriktigt beskriva rådande läge och de egna reformernas effekter. Läs mer.
Författare till artikeln är:
Sanna Bergvall, universitetslektor i nationalekonomi, Göteborgs universitet
Anne Boschini, professor nationalekonomi, Stockholms universitet
Ingrid Osika Friberg, medicine doktor med inriktning hälsoekonomi, Karolinska Institutet
Åsa Gunnarsson, professor rättsvetenskap och skatteexpert, Umeå universitet
Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation, Luleå tekniska universitet
Beatrice Nordling, sakkunnig ekonomi, Sveriges Kvinnoorganisationer
Anita Nyberg, professor emerita genusvetenskap
Johanna Rickne, professor nationalekonomi, Stockholms universitet
Anna Giotas Sandqvist, tidigare ordförande, Sveriges Kvinnoorganisationer
Agneta Stark, genusforskare, docent i företagsekonomi
Gertrud Åström, filosofie och teknologie hedersdoktor, Luleå tekniska universitet