Ekonomisk Debatts 50 första år

1. Starten 1973

När Ekonomisk Debatt startades 1973 hade det funnits och fanns det en del tidskrifter med inriktning mot ekonomiska frågor men ingen riktad till en bred läsekrets bestående av alla de som var intresserade av ekonomiska frågor. Det fanns naturligtvis andra källor till kunskap om ekonomiska frågor som offentliga utredningar som ofta var mycket omfattande och dagstidningsartiklar som ofta var korta. Men det saknades en mellanform. Ekonomisk Debatt kunde därför fylla en väsentlig funktion. Se Sandelin (1973) för en genomgång av de tidskrifter som var föregångare till Ekonomisk Debatt. Det som kanske är överraskande sett i efterhand är att man redan första året kunde fylla åtta nummer med ett mycket varierat innehåll och att det gick att göra också i fortsättningen. Det visar att många var angelägna att delta i debatten om samhällsekonomin och också på ett intensivt arbete av de som åtog sig att vara redaktörer för tidskriften. I början var det en redaktör, sedan blev det två som i regel var redaktörer under två år tillsammans, medan det nu är organiserat så att det sker en gradvis förnyelse. Varje år lämnar den redaktör som suttit i två år sitt uppdrag, medan den som varit redaktör i ett år fortsätter ett år till. Det är ett spännande och intressant arbete att vara redaktör för Ekonomisk Debatt. Hur arbetet har varit varierar över tid. Vi har därför bett ett antal redaktörer från olika perioder att berätta om sina erfarenheter. De redovisas i detta nummer efter denna inledande artikel. Men vi ska först ge en översikt över hur strukturen för Ekonomisk Debatt är, dvs vilka olika typer av bidrag som finns i tidskriften, för att sedan redovisa en del statistiska uppgifter.

2. De olika delarna av innehållet i Ekonomisk Debatt

Artiklar

Huvuddelen av ett nummer av Ekonomisk Debatt består av ett antal artiklar. Antalet artiklar varierar men är oftast mellan fyra och sju, men de kan i en del nummer och speciellt i temanummer vara betydligt fler. De flesta artiklar är mellan sju och tio sidor, men också det varierar. De allra flesta artiklarna är skrivna på ett sätt som gör att de går att läsa även för de som inte har en mer omfattande utbildning i nationalekonomi. De refererar oftare till de modeller och skattningsmetoder som de bygger på än att de presenterar dem i detalj. Syftet är att artiklarna ska vara lätt tillgängliga för många läsare. Detta att artiklarna är lättlästa gör också att de i många fall har kunnat användas som litteratur för undervisningen på grundnivån i nationalekonomi som komplement till läroböcker.

Artiklarna behandlar ofta dagsaktuella frågor inom samhällsekonomin och kan kanske på det sättet öka intresset för studier i ämnet nationalekonomi. Det skulle vara intressant med en kartläggning av i vilken utsträckning artiklar i Ekonomisk Debatt används i undervisningen. De flesta artiklarna är skrivna av personer verksamma vid institutioner eller institut med inriktning mot nationalekonomi vid olika universitet och högskolor i Sverige. Men det förekommer också artiklar av de som är forskare i andra ämnen och av nationalekonomer som är verksamma utanför universiteten vid forskningsinstitut som IFAU och IFN, departement, myndigheter eller arbetsmarknadens organisationer samt av forskare verksamma vid universitet i andra länder.

Forum

Förutom artikeldelen finns en del benämnd Forum som också innehåller artiklar som i regel är betydligt kortare. De består främst av kortare artiklar av debattkaraktär och av debattinlägg till tidigare artiklar i tidskriften och då ofta med åtföljande svar av den eller de som blivit kritiserade. Forum bidrar till att göra debatten i nationalekonomiska frågor mer levande och initierad.

Ekonomporträtt

Något som är utmärkande för Ekonomisk Debatt är ekonomporträttet. De första fem publicerades 1987. Totalt har det under de femtio första åren med Ekonomisk Debatt blivit över 70 porträtt. Det är dock inte så pass många som har fått sina porträtt då det finns ett  temanummer om Assar Lindbeck med 14 kortare artiklar och att Bertil Ohlin och Ingemar Ståhl fått vardera två porträtt. Det finns också en artikel som behandlar flera ekonomer. De allra flesta  porträtten avser nationalekonomer som varit verksamma i Sverige. Det finns dock några undantag. Till det ska också läggas att det finns presentationer av ekonomipristagare regelbundet i nummer åtta varje år.

De flesta nationalekonomer som var verksamma under sjuttonhundratalet och artonhundratalet i Sverige och som gjort avtryck har porträtterats liksom många av de professorer som var verksamma under de första fem decennierna av 1900-talet. Det finns dock en hel del som fortfarande inte har fått sina porträtt. Jag kan här nämna Emil Sommarin, Johan Åkerman, Carsten Welinder, Eli Heckscher, Erik Lundberg, Alf Johansson och Torsten Gårdlund som några exempel för vilka det skulle vara intressant att få porträtt. Det skulle också vara intressant med en presentation av den första kvinnan som disputerade i nationalekonomi i Sverige, Margit Cassel, och en presentation av Dag Hammarskjölds insatser som nationalekonom. Sedan finns det naturligtvis flera som avlidit under de senaste decennierna som också borde få sina ekonomporträtt.

Ledare

Under Ekonomisk Debatts första år publicerades endast två ledare; en i det första numret som presenterade den nya tidskriften och en i det sista numret då tidskriftens första år sammanfattades. Båda var skrivna av redaktören för Ekonomisk Debatt Nils Lundgren. Från det andra året och framåt finns det ledare i varje nummer. Under 1974, 1975 och 1976 fanns det en ledare i varje nummer skriven av redaktören. Från 1977 och framåt är ledarna skrivna förutom av redaktörerna också av andra medlemmar av redaktionen. Det var under en del år också vanligt med underledare. Ledarna har i regel behandlat dagsaktuella problem.

Temanummer

Temanummer introducerade redan 1974, Ekonomisk Debatts andra år. Och det året med hela två temanummer. Ett var benämnt ”Ingen domedag” och handlade om energi- och råvarukrisen, medan ett andra temanummer handlade om bostadsmarknaden, benämnt ”Bostadsextra”.  Bland ämnen för temanummer kan nämnas två om löntagarfonder från 1976 och 1981 samt flera som behandlade olika aspekter av arbetsmarknaden från 1996, 2001, 2004, 2006, 2007 och 2015. Andra frågor som behandlats i temanummer är ekonomiska kriser, jämlikhet, skatter och EMU. År 2020 behandlade temanumret coronakrisen. En styrka med temanumren är att det i ett och samma nummer behandlas flera olika aspekter på samma aktuella fråga.

Recensioner

Något som har funnits länge i Ekonomisk Debatt är recensionerna. Det är ofta flera recensioner i ett och samma nummer av tidskriften. Det som framför allt täcks är utgivningen av nationalekonomisk litteratur i Sverige inklusive offentliga utredningar som behandlar ekonomiska frågor. Jämfört med recensionerna i dagspressen är de i Ekonomisk Debatt i regel betydligt längre och författade av de som är mycket väl insatta i det ämne som behandlas i den recenserade boken. Det finns också recensioner av ekonomisk litteratur utgiven i andra länder, främst publicerade i de nordiska grannländerna samt i Storbritannien och USA men också av en del arbeten utgivna i andra länder och på andra språk än de skandinaviska språken eller engelska.

3. Områden som behandlats i Ekonomisk Debatt

Artiklarna i Ekonomisk Debatt behandlar många olika områden. I tabell 1 finns en fördelning efter ett antal områden. Vi ser att de tre områden som har flest artiklar är ”Offentlig ekonomi”, ”Arbetsmarknadsekonomi och befolkningsekonomi” och ”Makroekonomi och penningteori”. Det finns vissa variationer över tiden. Så ökar antalet artiklar som handlar om ”Arbetsmarknadsekonomi och befolkningsekonomi” klart över tiden. Det kan kopplas till ett ökat intresse både för utvecklingen av sysselsättningen och av den internationella migrationen. Det är färre artiklar inom området ”Matematiska och kvantitativa metoder” – ett område där det kanske är svårare att göra arbeten som är lättillgängliga för många. Vi ser också att det finns artiklar som kan hänföras till andra discipliner än nationalekonomi nämligen företagsekonomi och ekonomisk historia. Det tabellen framför allt visar att det finns artiklar som behandlar många olika områden.

Tabell 1. Antal artiklar per ämneskategori, 5-års intervaller

Källa: Ekonomisk Debatts artikelregister.

4. Vem har skrivit i Ekonomisk Debatt?

Många har över åren medverkat i Ekonomisk Debatt. Det finns en trendmässig ökning från 57 medverkande det första året, 1973, till 124 medverkande det sista året undersökningen omfattar, dvs 2022 (se tabell 2). Det finns betydande variationer över tiden. Det vi också kan se av tabellen är att det varje år finns medverkande som gör det för första gången. Så medverkade t ex 40 för första gången 2021 och 36 för första gången 2022. Det visar att Ekonomisk Debatt hela tiden lockar nya författare till att medverka.

Tabell 2. Antal medverkande i Ekonomisk Debatt 1973–2022

Källa: Ekonomisk Debatts artikelregister.

Även om det är många som medverkat är det så att många endast har medverkat vid ett tillfälle (976 personer) medan en del har medverkat vid många tillfällen. Så har t ex 34 personer medverkat 26 gånger eller vid fler tillfällen (se tabell 3).

Tabell 3. Fördelning efter hur många personer som har medverkat i Ekonomisk Debatt 1973–2022

Källa: Ekonomisk Debatts artikelregister.

I tabell 4 redovisas vilka som har medverkat vid minst 25 tillfällen inklusive ledarartiklar. Om vi ser på medverkan exklusive ledarartiklar har jag tillsammans med Bo Sandelin, Magnus Henrekson, Roland Andersson och Lars Jonung medverkat 50 gånger eller fler. Gemensamt för fyra av oss fem är att vi startade våra studier i nationalekonomi vid Lunds universitet. Det gäller också de två kvinnor som är med på listan – Agneta Kruse och Ann-Charlotte Ståhlberg (de har 20 respektive 28 artiklar exklusive ledarartiklar).

Tabell 4. Personer som medverkat i Ekonomisk Debatt vid minst 25 tillfällen under åren 1973–2022

Källa: Ekonomisk Debatts artikelregister.

5. Kvinnor som medverkat i Ekonomisk Debatt

Männen har utgjort en majoritet bland nationalekonomer under mycket lång tid. De flesta professorer och lektorer har varit och är fortfarande män, även om andelen kvinnor med denna typ av tjänster gradvis har ökat. Under 1920-talet disputerade två kvinnor i nationalekonomi, Margit Cassel och Karin Kock. Sedan dröjde det till 1970-talet innan några kvinnor disputerade i nationalekonomi. Figur 1 visar utvecklingen av andelen kvinnor av de som skrivit i Ekonomisk Debatt under 1973–2022. Det framgår att den finns en trendmässig ökning men att andelen fortfarande endast varierar mellan 20 och 25 procent.

Figur 1. Andel kvinnor av de som skrivit i Ekonomisk Debatt 1973–2022

Källa: Ekonomisk Debatts artikelregister.

En närliggande fråga är om kvinnor och män skriver om samma frågor. Se tabell 5 för ett svar på den frågan. Den visar att andelen artiklar som är skrivna av kvinnor är högst inom ”Hälsovård, utbildning samt socialvård och social service” och ”Arbetsmarknadsekonomi och befolkningsekonomi”. Andelen är däremot betydligt lägre inom ”Ekonomiska system”, ”Makroekonomi och penningteori samt ”Industriell ekonomi”.

Tabell 5. Andel kvinnor per ämne i Ekonomisk Debatt 1973–2022

Källa: Ekonomisk Debatts artikelregister.

          6. Hur mycket läses Ekonomisk Debatt?

Det finns inget enkelt sätt att avgöra hur många som läser Ekonomisk Debatt eller olika bidrag i tidskriften. Tillgång till tidskriften finns dels genom den tryckta versionen men nu sedan ett antal år också genom en möjlighet att ladda ner och läsa artiklar. Vi ska närma oss ett svar på denna fråga genom att först se på antalet utskickade exemplar av Ekonomisk Debatt (se figur 2). Det framgår av figuren att antalet har minskat under den tid som den täcker, dvs mellan 2015 och 2022. En del av förklaringen är att en del medlemmar i Nationalekonomiska Föreningen nöjer sig med att ha den nedladdningsbara versionen av tidskriften.

Figur 2. Antal utskickade exemplar av Ekonomisk Debatt 2015–2022Källa: Ekonomisk Debatts artikelregister.

Tyvärr har Ekonomisk Debatt ingen bra nedladdningsstatistik för olika bidrag. Vi kan alltså t ex inte se i vilken utsträckning artiklar i äldre årgångar laddas ner. Det vi har är nedladdningstal för bidrag i tidskriften under 2021 och 2022. I tabell 6 redovisas de tio mest nedladdade bidragen. Den visar att bland de tio mest nedladdade bidragen finns såväl artiklar, forumartiklar, bokrecensioner som ledare. Det pekar på att samtliga avdelningar av tidskriften mötes av intresse. Allra mest nedladdad var en bokrecension.

Tabell 6. Mest nedladdade av artiklar publicerade i Ekonomisk Debatt 2021 och 2022  

 Källa: Ekonomisk Debatts artikelregister.

          7. Ekonomisk Debatt framåt i tiden

 Ekonomisk Debatt första 50 år visar både på en stor stabilitet men också på en betydande utveckling. Formatet har varit detsamma under de femtio åren men det har samtidigt skett en förnyelse och många nya medarbetare har tillkommit och även många läsare. Det finns goda förutsättningar för ett fortsatt utvecklande arbete med tidskriften. Det finns t ex hela tiden nya utmaningar där temanummer kan bidra. Och det finns hela tiden frågor som behöver följas och debatteras. Det är också viktigt att fortsatt följa utgivning av litteratur som behandlar samhällsekonomiska frågor. För de som är och blir redaktörer för tidskriften finns hela tiden nya, angelägna och intressanta arbetsuppgifter.