Årets första möte hölls 16 mars där pristagarna av Myrdalspriset 2020 och 2021 presenterade sina uppsatser under ett frukostmöte. Myrdalspriset delas ut varje år av Swedbank för att uppmärksamma årets bästa artikel i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt. År 2020 tilldelades priset Helena Holmlund för artikeln “Vad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan?”. År 2021 gick priset till Ali Ahmed, Per A Andersson och Mark Granberg för artikeln ”Transpersoner diskrimineras i rekryteringsprocessen”. Annika Sundén, vice ordförande i Nationalekonomiska Föreningen, modererarde mötet.
Årets första möte hölls 13 mars där pristagaren av Myrdalspriset 2022 presenterade sin artikel. 2022 års pris gick till Ulrika Ahrsjö för artikeln “Straff eller en väg ut ur brottslighet? Om samhällstjänst för ungdomar“. Myrdalspriset utdelas varje år av Swedbank för bästa artikel under året i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt.
“Artikeln är välskriven med en tydlig linje och klar struktur och ger en utmärkt beskrivning av metodval och resultat. Artikeln har viktiga policyimplikationer och bidrar på flera sätt till en informerad och nyanserad debatt”, skriver juryn i sin motivering.
Ulrika Ahrsjö är postdoktor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon disputerade förra året med avhandlingen “Essays on Economic Disadvantage: Criminal Justice, Gender and Social Mobility”, och hennes forskning rör frågor om inkomstojämlikhet, med särskilt fokus på ungdomar i riskzonen för brottslighet. Ahrsjö själv skriver i artikeln att i “… valet mellan ungdomstjänst eller en alternativ påföljd, bör ungdomstjänst företrädesvis ges till ungdomar från en relativt stabil hemmiljö och i första hand som ett alternativ till böter”.
Vid seminariet presenterade Ulrika sin artikel, Henrik Tham (professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet) kommenterade artikeln. Mattias Persson, chefekonom på Swedbank, delade ut priset och Karin Edmark, redaktör Ekonomisk Debatt, modererade.
Priset instiftades 1983 som en hyllning till professor Gunnar Myrdal på hans 85-årsdag. Myrdalspriset utdelas varje år av Swedbank för bästa artikel under året i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt. Juryn utgörs för närvarande av Mattias Persson, chefekonom på Swedbank och tillika juryns ordförande, professor Anna Dreber Almenberg, professor John Hassler och reporter Viktor Munkhammar.
2022
Ulrika Ahrsjö Straff eller en väg ut ur brottslighet? Om samhällstjänst för ungdomar (nr 4) Läs pressmeddelandet
2021
Ali Ahmed, Per A Andersson och Mark Granberg Transpersoner diskrimineras i rekryteringsprocessen (nr 1) Läs pressmeddelandet
2020
Helena HolmlundVad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan? (nr 3) Läs pressmeddelandet
2019
Henrik Andersson och Kristoffer JutvikPåverkar nationell migrationspolitik flyktingflöden? (nr 3) Läs pressmeddelandet
2018
Mounir Karadja och Erik PrawitzEmigrationen till Amerika och den svenska arbetsmarknaden (nr 8) Läs pressmeddelandet
2017
Timo Boppart och Per KrusellHur mycket vi arbetar – dåtid, nutid och framtid (nr 1) Läs pressmeddelandet
2016
Lina Aldén, Mats Hammarstedt och Emma NeumanÄr det bra att ’kunna lite om mycket’? En studie av egenföretagande baserad på mönstringsdata (nr 2) Läs pressmeddelandet
2015
Paul Klein och Conny OlovssonBör varor och tjänster beskattas lika? (nr 3). Läs pressmeddelandet
2014
Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne Personröster och politisk makt (nr 1). Läs pressmeddelandet
2013
Joacim Ruist Östeuropéers rörlighet är lönsam för de rikare EU-länderna (nr 8). Läs pressmeddelandet
2012
Jonas VlachosÄr vinst och konkurrens en bra modell för skolan? (nr 4) Läs pressmeddelandet
2011
Iida Häkkinen Skans och Tuomas KosonenSänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning? (nr 5).
2010
Assar LindbeckLärdomar av finanskrisen (nr 4)
2009
Mikael Elinder, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara Själviska och framåtblickande väljare – Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen (nr 2)
2008
Martin Persson och Thomas Sterner Konsensus i förändring ‒ Klimatekonomi efter Stern (nr 4)
2007
Roland Andersson Går det att göra något åt de höga elpriserna? (nr 2)
2006
Per Skedinger Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomin (nr 4)
2005
Dan-Olof Rooth och Olof Åslund Orsakar främlingsfientlighet diskriminering på arbetsmarknaden? Erfarenheter efter 11 september (nr 1)
2004
Michael BergmanAnpassas svenska priser till europeisk nivå? (nr 7)
2003
Gunnar Alexandersson och Staffan HulténOrimligt låga bud vid upphandlingar (nr 7)
2002
Thomas EricsonIndividuellt kompetenssparande ‒ från teori till praktisk utformning (nr 8)
2001
Laura LarssonUtvärdering av ungdomsåtgärder (nr 4)
2000
Eva Johansson och Matz DahlbergOm regeringens röstköpsbeteende (nr 4)
1999
Ari KokkoAsienkrisen: många likheter med den svenska krisen (nr 2)
1998
Per LundborgAvreglering och arbetskraftsinvandring i ett utvidgat EU (nr 7)
1997
Ulf JakobssonDen svenska devalveringscykeln (nr 3)
1996
Lena EdlundPigor och pigor (nr 6)
1995
Jorge BuzagloNord-Sydhandeln, inkomstfördelning och sysselsättning (nr 5)
1994
Ann-Mari Sätre ÅhlanderMiljöproblemen i en bristekonomi (nr 6)
1993
Anders VredinFasta eller rörliga växelkurser? (nr 5)
1992
Mia Horn af RantzienFolkökning, ekonomisk utveckling och bistånd (nr 5)
1991
Carl Hampus Lyttgens och Claudio NalinVarför är rika länder rika och fattiga länder fattiga? (nr 2)
1990
Lars LundbergSvensk industristruktur ‒ basindustri eller högteknologi? (nr 4)
1989
Stefan HedlundSovjetunionen – sedelpressarnas förlovade land (nr 6)
1988
Mats Persson och Claes Henrik SivenPehr Niclas Christernin ‒ ett ekonomiporträtt (nr 5)
1987
Delat pris Ragnar LindgrenOm engångsskatter och tidskonsistens (nr 1) Lars HultkrantzAtt äga ett virkesberg (nr 8)
1986
Peter Englund, Lars Hörngren och Staffan ViottiPenningpolitiken och den nya dagslånemarknaden (nr 1)
1985
Lennart BergHushållssparandet under 1970- och 1980-talen (nr 4)
1984
Mats PerssonReavinst på bostadsrätt ‒ analys av de nya skattereglerna (nr 1)
