Koldioxidbeskattning, företagens konkurrenskraft och efterfrågan på arbetskraft – en effektutvärdering

Ett stort antal länder har implementerat en koldioxidskatt. I många fall har detta dock bara gjorts i en del av ekonomin eller haft undantag för industriella företag. Motivet för sådana begränsningar har varit att värna om konkurrenskraft och sysselsättning inom dessa sektorer. Det finns dock få empiriska studier som undersökt de faktiska effekterna av en koldioxidskatt på företagens konkurrenskraft och sysselsättning. Martin m fl (2014) och Gerster och Lamp (2024) analyserar effekterna av olika koldioxid- och energiskatter inom tillverkningssektorn i Storbritannien respektive Tyskland, och finner ingen effekt på företagens sysselsättning, trots indirekta utsläppsreduktioner genom en lägre elkonsumtion. Andra studier utvärderar effekterna av EU:s utsläppsrättshandel (Colmer m fl 2025; Dechezleprêtre m fl 2023; Marin m fl, 2018). Även dessa studier finner signifikanta utsläppsminskningar, utan negativa effekter på sysselsättning. Tidigare forskning med tillgång till individdata har dock visat på ökad arbetslöshet hos lågutbildade individer till följd av en regional koldioxidskatt i Kanada (Azevedo m fl 2023; Yamazaki, 2017 Yip, 2018).

Hur koldioxidbeskattning påverkar efterfrågan på arbetskraft är dessutom i grunden en empirisk fråga. Å ena sidan ökar skatten företagens produktionskostnader genom ett högre pris, vilket enligt ekonomisk teori tenderar att minska efterfrågan på arbetskraft. Å andra sidan skapas incitament att byta till grönare produktionssätt, vilket kan kräva fler eller färre arbetare. Nettoeffekten är därmed inte uppenbar på förhand.

Denna rapport bidrar med ny kunskap genom att studera de kausala effekterna av en höjning av den svenska koldioxidskatten inom tillverkningsindustrin. Analysen utnyttjar att vissa företag inom industrin gradvis förlorade möjligheterna att ansöka om återbetalningar av koldioxidskatten 2011–2018 och att vissa företag redan betalade full skattesats. Analysen utförs med hjälp av en skillnad-i-skillnader-modell (difference-in-differences) skattad med länkade arbetsgivar–arbetstagardata. Rapporten bidrar därmed till tidigare forskning genom att kunna analysera hur enskilda företag, och deras efterfrågan för olika sorters arbetskraft, påverkas av en högre koldioxidskatt, där variationen sker inom branscher i tillverkningssektorn.

Enligt resultatet minskade utsläppen med 30 procent bland de företag som fick höjd koldioxidskatt. Minskningen skedde bland annat genom en övergång från fossila bränslen till biobränslen. Sammantaget stödjer studien därmed slutsatsen att koldioxidbeskattning har en betydande effekt på företagens utsläpp. Med hänsyn till skatteökningens storlek ligger den uppskattade effekten i nivå med tidigare forskning om EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Resultaten visar även en signifikant negativ effekt på företagens nettoomsättning och antal anställda, som båda minskade med i genomsnitt 6–7 procent, eller med omkring 22 miljoner kronor respektive nästan tio personer i det genomsnittliga företaget som ingår i urvalet. Dessa negativa effekter var större hos utsläppsintensiva företag och hos de företag som fick en relativt större skattehöjning. Den lägre efterfrågan på arbetskraft gällde främst anställda utan gymnasieutbildning och i viss mån äldre arbetstagare. Dock visar resultatet inga signifikanta effekter på lönenivåer hos påverkade företag.

Den estimerade effekten innebär en sammanlagd förlust på cirka 6 000 jobb bland de studerade företagen som tidigare omfattades av skatterabatter. Dessa företag utgör dock endast omkring en femtedel av alla företag som hade skatterabatter före reformen, både sett till antal och till det totala rabattbeloppet. Om effekterna på omsättning och sysselsättning även var negativa i de företag som inte ingår i urvalet, utgör dessa tal sannolikt en undre gräns för de aggregerade effekterna.

En möjlig tolkning av dessa resultat är att den gröna omställningen, påskyndad av en högre koldioxidskatt, riskerar förstärka redan existerande ojämlikheter på arbetsmarknaden. Detta eftersom personer med låg utbildningsnivå, som enligt resultaten drabbas hårdare, i genomsnitt har en högre arbetslöshet. Det kan motivera kompletterande politik såsom omställningsstöd eller andra arbetsmarknadsåtgärder. Behovet av detta beror i slutändan på hur efterfrågade dessa individer är av andra arbetsgivare på marknaden som inte påverkas av omställningen.

Bakgrund

Sverige införde en koldioxidskatt 1991 (SFS 1994:1776). En koldioxidskatt gör fossila bränslen dyrare relativt andra alternativ, och kan därmed påskynda den fossila utfasningen. För att undvika försämrade konkurrensmöjligheter för, bland andra, den exportberoende tillverkningssektorn gjordes dock flera nedsättningar av skattesatsen. Före år 2011 betalade till exempel tillverkningsföretag som uppfyllde vissa kriterier en effektiv skattesats som motsvarade 21 procent av den generella koldioxidskattenivån. Denna subvention uppnåddes i regel genom ett system där företag ansökte om återbetalning av koldioxidskatt baserat på deras fossila bränsleförbrukning. Mellan 2011–2018 fasades den huvudsakliga möjligheten till skatteåterbetalning ut, vilket annonserades 2009 (Budgetproposition 2008/09:162). Från och med 2011 betalar därmed de flesta tillverkningsföretagen (utanför EU:s utsläpprättshandel EU ETS) 100 procent av koldioxidskatten.

Tidigare forskning visar generellt att ett pris på koldioxid (antingen genom en koldioxidskatt eller utsläppsrättshandel) reducerar utsläpp utan negativa ekonomiska effekter hos reglerade företag (Colmer m fl 2025; Dechezleprêtre m fl 2023; Gerster och Lamp 2024; Marin m fl 2018; Martin m fl 2014). Detta gäller även analyser av efterfrågan på arbetskraft. De flesta studier analyserar dock endast en genomsnittlig effekt, utan att ta hänsyn till hur effekten är fördelade över olika grupper av arbetare.

Denna studie

Den svenska reformen 2011–2018 ger en god möjlighet att utvärdera de kausala effekterna av koldioxidbeskattning eftersom den skapade en exogen variation i skattesatsen mellan liknande företag som följde samma trend före reformen. Utöver en kausal analys av skattens miljömässiga effektivitet är denna studies främsta bidrag till kunskapen om koldioxidskatters effekter möjligheten att studera fördelningseffekter på arbetsmarknaden.

Studien är inriktad på följande huvudsakliga frågeställningar:

• Vad är effekten av den högre koldioxidskatten på företagens utsläpp i tillverkningssektorn?
• Vad är effekten på företagens ekonomiska prestation och efterfrågan på arbetskraft?
• Hur fördelar sig effekten på arbetskraftsefterfrågan avseende, utbildning, kön och ålder?

Den analys som görs baseras på jämförelse av de företag inom tillverkningssektorn som hade godkänd skatteåterbetalningsansökan innan reformen annonserades 2009 med de företag som redan betalade full koldioxidskatt. Denna s k ”skillnad-i-skillnader”-analys använder data på bränsleförbrukning från Industrins Energianvändning (ISEN) på företagsnivå, vilka länkas till företagens resultat- och balansräkningar, punktskatteregister, samt deras anställdas individuppgifter. Totalt inkluderas 1 078 företag i en balanserad panel med observationer varje år mellan år 2004 och 2018. Företag som regleras av EU:s utsläppsrättshandel (EU ETS) exkluderas från studien, då dessa har omfattats av andra skattesatser.

De individdata som används inkluderar anställda i åldern 16–64 år med en årsinkomst över ett prisbasbelopp. Denna avgränsning är gjord för att i så hög utsträckning som möjligt få med heltidsanställningar utan att samtidigt utesluta de individer med låg inkomst som kan tänkas påverkas av reformen.

Länkningen av de olika datakällorna möjliggör en uträkning av varje företags effektiva koldioxidskattesats och därmed hur deras skattesats ändrades i samband med reformen 2011–2018. Figur 1 visar hur den genomsnittliga skatteandelen har utvecklats över tid för de två analyserade grupperna.

Figur 1: Jämförelse av den genomsnittliga andelen av koldioxidskatten som betalats varje år av företag med skatterabatt 2008 (behandlad grupp) och utan skatterabatt 2008 (kontrollgrupp).

Källa: Se texten, egna beräkningar.

Högre koldioxidskatt gav minskade utsläpp

Resultatet av den statistiska analysen, som presenteras i sin helhet i en publicerad rapport (Tillväxtanalys 2025), visar en tydlig miljöeffekt av högre koldioxidskatt. Företag som blev av med skatterabatter minskade sina utsläpp i genomsnitt med omkring 30 procent mer jämfört med kontrollgruppen som redan betalade full koldioxidskatt innan reformen. Resultatet visas grafiskt i figur 2. Punktestimaten från skattningarna visar hur den relativa skillnaden mellan företag med och utan skatterabatter utvecklas över tid, med början från år 2008. Figuren visar att den relativa skillnaden i utsläpp mellan de två grupperna var omkring 30 procent mindre i slutet av perioden jämfört med år 2008. En stor del av utsläppsminskningarna går att hänföra till en övergång från fossila bränslen till biobränslen.

I figur 2 är även konfidensintervall markerade. Dessa visar en signifikant negativ effekt på antal sysselsatta på företagen, en minskning med runt 7 procent. Studien visar också en signifikant effekt på företagens nettoomsättning om 6 procent.

Tabell 1 visar hur effekterna skiljer sig åt mellan olika typer av företag och arbetare. Tabellen visar den slutgiltiga, relativa effekten mellan 2008 och 2018. Panel A visar resultatet för alla företag som ingår i urvalet, medan Panel B är begränsad till utsläppsintensiva företag.¹ För miljöeffekterna är estimaten likvärdiga (eller något större) för utsläppsintensiva företag som för det totala genomsnittet. De negativa effekterna på sysselsättning och nettoomsättning är dock nästan dubbelt så stora för de utsläppsintensiva företagen, vars kostnader påverkas mer av höjningar i koldioxidskatten. Kolumnerna (4)-(6) undersöker även hur effekten på sysselsättning skiljer sig för arbetare med olika utbildningsnivåer. Resultaten i Panel A visar att den genomsnittliga negativa effekten på företagens sysselsättning framför allt drivs av en minskning av antal anställda som saknar gymnasieexamen. Panel B visar i sin tur hur effekten skiljer sig för arbetare med olika utbildningsnivåer bland utsläppsintensiva företag. Även här är effekten på antal anställda utan gymnasieexamen signifikant negativ, och likt tidigare större än för det genomsnittliga företaget. Bland dessa företag ses dock även en signifikant negativ effekt på antal anställda med en examen över gymnasienivå.

a. CO₂-utsläpp (log)

b. Sysselsatta (log)

c. Nettoomsättning (log)

Figur 2: Resultat som visar den genomsnittliga, relativa förändringen i utfall mellan företag med respektive utan skatterabatter 2008. Utannonseringen av reformen 2009 och dess implementering 2011 representeras av vertikala linjer, och de vertikala strecken vid punktskattningarna indikerar 95-procentiga konfidensintervall baserade på standardfel klustrade på företagsnivå.

Källa: Egna beräkningar.

En fördjupad analys visar hur effekten fördelades över arbetare inom utbildningsgrupperna avseende ålder och kön (Tillväxtanalys 2025). Bland de lågutbildade finns en större effekt för arbetstagare över 40 år.  Resultaten visar inga skillnader mellan män och kvinnor. Lönenivåer verkar inte ha påverkats av den högre koldioxidskatten.

Figur 3 undersöker hur de behandlade företagen minskade sin personalstyrka, genom att studera effekten på anställningstakt och avgångstakt separat. Denna negativa effekt på arbetskraftsefterfrågan verkar bero snarare på en lägre anställningstakt hos påverkade företag än en högre uppsägningstakt. Dessa effekter kännetecknas generellt sett av högre statistisk osäkerhet, men indikerar att företagen inte gör fler uppsägningar än vanligt, utan snarare justerar personalstyrkan över tid genom färre nyanställningar.

Tabell 1: Resultat som visar den genomsnittliga, relativa förändringen i utfall mellan 2008 och 2018, mellan företag med respektive utan skatterabatter 2008. D x Post visar estimaten villkorat på företagsspecifika och industri-årsspecifika fixa effekter. Kolumn (1) och (2) visar effekten på utsläpp respektive nettoomsättning, och kolumnerna (3)-(6) visar effekten på sysselsättning för arbetare med olika nivåer av utbildning. Standardfel inom parentes är klustrade på företagsnivå. * p < 0,1, ** p < 0,05, *** p < 0,01.

Källa: Egna beräkningar.

a. Anställningstakt

b. Avgångstakt

Figur 3: Resultat som visar den genomsnittliga, relativa förändringen i utfall mellan företag med respektive utan skatterabatter 2008. Utannonseringen av reformen 2009 och dess implementering 2011 representeras av vertikala linjer, och de vertikala strecken vid punktskattningarna indikerar 95-procentiga konfidensintervall baserade på standardfel klustrade på företagsnivå.

Källa: Egna beräkningar.

Diskussion och slutsats

Studien visar att den skärpta koldioxidskatten genom avskaffade återbetalningar gav tydliga utsläppsminskningar i svensk tillverkningsindustri, huvudsakligen via ett bränslebyte från fossila bränslen till biobränslen. Samtidigt tyder parallella nedgångar i omsättning och sysselsättning (särskilt i kostnadsexponerade utsläppsintensiva företag) på att en del av effekten gick via lägre produktion snarare än enbart teknikskifte. Fördelningsmässigt drabbade minskad arbetskraftsefterfrågan i dessa företag framför allt lågutbildade och i viss mån äldre arbetstagare. Den slutliga effekten för dessa arbetstagargrupper beror dock på hur arbetskraftsefterfrågan har påverkats hos andra arbetsgivare som inte påverkats av omställningen. Det undersöks inte i denna studie, men är en viktig fråga för framtida forskning.

Sammantaget pekar resultaten mot att det föreligger en risk att den gröna omställningen, påskyndad av en högre koldioxidskatt, förstärker redan existerande ojämlikheter på arbetsmarknaden, med en lägre efterfrågan på grupper som redan kännetecknas av en hög arbetslöshet. Kompenserande politiska åtgärder som kan övervägas är därför att erbjuda arbetsmarknadsutbildningar inom bristyrken, exempelvis inriktade på yrken som efterfrågas mer på grund av den gröna omställningen. Åtgärder som underlättar den geografiska matchningen på arbetsmarknaden kan även hjälpa individer i drabbade regioner att få arbete i de regioner som gynnas av subventioner och gröna etableringar. Behovet och utformningen av sådana åtgärder kräver dock mer kunskap om vilka individer som faktiskt drabbas i slutändan, och vilka färdigheter som just dessa kan skaffa sig för att vara efterfrågade framöver.