Prispåslag i Sverige – en fallande trend

Internationellt har en trend med företags ökade förmåga att ta ut priser över marginalkostnader och ökad marknadsdominans observerats. En studie av De Loecker och Eeckhout (2018) visade att prispåslaget ökat globalt. Påslaget på marginalkostnad ((P-MC)/MC) har ökat från tio till 60 procent mellan 1980 och 2016.[1] Ökningen var koncentrerad till den övre percentilen av fördelningen, samtidigt som majoriteten av företag inte ökade sina prispåslag. Denna tendens har bekräftats av andra forskare, däribland Autor m fl (2020), som finner stöd för att ett fåtal mer produktiva företag växer snabbare och tar ut högre prispåslag än majoriteten av företag.

I Sverige observerar vi inte samma mönster. Flera forskare har sett att Sverige verkar vara ett undantag. De Loecker och Eeckhout (2018) finner att påslagen på marginalkostnad har förblivit stabila på en nivå kring 30 procent sedan år 2000, medan Weche och Wambach (2021) konstaterar att de har fallit under samma period, från 190 till 140 procent.[2] Forskningen inom detta område på svenska data är emellertid begränsad och består huvudsakligen av studier på antingen nationell aggregerad nivå eller med ett snävt sektorspecifikt fokus. Tidigare forskning har heller inte helt kunnat förklara vilka typer av företag som driver förändringar i prispåslagen och om utvecklingen är konsekvent över olika branscher. Vi har därför analyserat utvecklingen av företags prispåslag för att bidra till en djupare förståelse av den svenska marknadens dynamik.

För att beräkna prispåslag krävs data på priser, kvantiteter och marginalkostnader. Men även om marginalkostnader är ett grundbegrepp inom nationalekonomin, är det främst ett teoretiskt begrepp. Till skillnad från kvantiteter och priser, finns sällan data för marginalkostnader tillgängliga. Därför har ekonomer som vill studera marknadsmakt utvecklat sätt att estimera prispåslagen. Den metod vi använder här baseras på att skatta efterfrågeelasticiteten för arbetskraft (De Loecker m fl 2020). Tanken är att givet antagande om perfekt konkurrens, där priset är lika med marginalkostnaden (P = MC), bör arbetskraftens elasticitet vara lika med arbetskraftens kostnadsandel av försäljningen. Uttrycket för prispåslag kan därmed ses som förhållandet mellan efterfrågeelasticiteten på arbetskraft och dess kostnadsandel av försäljningen. För att skatta detta använder vi data på företags finansiella historik mellan 1998 och 2021 (Weidenman u å). Våra data omfattar 149 372 unika företag inom 53 branscher under hela tidsperioden. Sammanlagt ger detta 1 214 172 observationer. Vi använder sedan de estimerade prispåslagen för att analysera dynamiken bland svenska företag. Med hjälp av detta kan vi undersöka förändringar i prispåslag inom företag, omfördelningseffekter samt nettoeffekten av marknadsinträde och -utträde.

1. Utvecklingen av prispåslag i Sverige

Vi finner, som de tidigare nämnda studierna, att svenska företag går emot trenden om ökande prispåslag. Med data på 149 372 unika firmor, utspridda på 53 sektorer, skattar vi det genomsnittliga prispåslaget mellan åren 1999 och 2021, vilket presenteras i figur 1, där prispåslaget definieras som P/MC. Vår huvudsakliga observation är att det genomsnittliga prispåslaget har minskat tydligt, dock med en betydande variation över åren. En central förklaring till denna variation är den genomsnittliga elasticiteten av arbetskraft. Denna variabel uppvisar inte bara stor variation över tid, utan ligger även på en hög nivå i jämförelse med tidigare studier. Detta introducerar osäkerhet i resultaten och kan leda till att vi underskattar det genomsnittliga prispåslaget framför allt mot slutet av tidsperioden.

Figur 1. Genomsnittligt prispåslag

Anm: Figuren illustrerar det genomsnittliga prispåslaget, som är viktat med försäljningsdata per år och den övre och undre percentilen är exkluderad. Källa: Egna beräkningar baserat på data från Weidenmann (u a).

I figur 2 presenterar vi fördelningen av prispåslaget, i vilken vi ser att en stor del av variationen drivs av de tio procent av företagen som tillämpar de högsta prispåslagen. Detta kan även indikera att dessa företag är relativt stora, eftersom de har en betydande inverkan på genomsnittet. I den nedre delen av fördelningen observeras däremot en mer samstämmig nedåtgående trend i prispåslagsnivåer över tidsperioden, men med avsevärt mindre variation.

Figur 2. Fördelning av prispåslag

Anm: Figuren illustrerar fördelningen av det genomsnittliga prispåslaget vid olika percentilnivåer. Det genomsnittliga prispåslaget är viktat med försäljningsdata per år och den övre och undre percentilen är exkluderad. Källa: Egna beräkningar baserat på data från Weidenmann (u a).

För att undersöka dynamiken i det genomsnittliga prispåslaget bryter vi ner det på företagsnivå. I figur 3 är det tydligt att minskningen i prispåslaget över tid drivs av den generella nedåtgående trenden i prispåslag inom företag, under antagandet att marknadsandelar hålls konstanta. Vi ser dessutom att nettoeffekten av inträde och utträde av företag inom branscher inte påverkar det genomsnittliga prispåslaget över tid, vilket innebär att företag som går in på marknaden sätter liknande prispåslag som de företag som lämnar marknaden. Företag som lämnar marknaden gör det sannolikt på grund av bristande lönsamhet, vilket ofta innebär att deras prispåslag redan är låga. Därmed kan det antas att nyetablerade företag också sätter lägre prispåslag för att kunna konkurrera på marknaden, vilket förklarar varför denna term inte påverkar det genomsnittliga prispåslaget över tid.

Figur 3. Nedbrytning av prispåslag på företagsnivå

Anm: Figuren illustrerar uppdelningen av det genomsnittliga prispåslaget på företagsnivå. Det genomsnittliga prispåslaget är viktat med försäljningsdata per år och den övre och undre percentilen är exkluderad. Källa: Egna beräkningar baserat på data från Weidenmann (u a).

Omfördelningseffekten består av förändringar i marknadsandelar och samspelet mellan dessa och prispåslag. Om växande företag ökar sina prispåslag medan krympande företag sänker dem, blir effekten positiv. Om växande företag i stället sätter lägre prispåslag och vice versa, blir effekten negativ. Tillsammans visar dessa faktorer hur det genomsnittliga prispåslaget omfördelas mellan företag.

Intressant nog visar omfördelningen av det genomsnittliga prispåslaget en positiv trend, vilket tyder på en omfördelning av ekonomisk aktivitet till företag med höga prispåslag. Detta kan delvis förklaras av ökade marknadsandelar, där prispåslaget förblir oförändrat, vilket innebär att företag som tidigare har satt höga prispåslag växer i termer av marknadsandelar. Det kan också bero på den samlade effekten av att företag med höga prispåslag ökar både sina prispåslag och marknadsandelar, medan företag med låga prispåslag upplever en minskning i båda avseenden. Ökningen i omfördelningstermen fungerar som en motkraft mot den övergripande nedgången i prispåslag över tid och kan indikera att företag utnyttjar sin marknadsmakt gentemot kunder i takt med att de växer. I studien undersöker vi även omfördelning av ekonomisk aktivitet mellan sektorer där vi inte ser några tydliga tecken på att några specifika sektorer driver minskningen av prispåslag. Nedgången syns i hela ekonomin och detta antyder att minskningen av prispåslag inte handlar om en förändring av strukturen i ekonomin utan snarare om en bredare marknadstrend.

2. Påslagens förändring över tid: Marknadsmakt och omfördelningseffekter

Syftet med att bryta ned prispåslagen på företags- och sektornivå är att fastställa huruvida förändringen främst beror på en generell minskning av prispåslag i ekonomin, nettoeffekten av inträde och utträde på marknaden eller omfördelningseffekter mellan företag eller sektorer.

När vi undersöker fördelningen av det genomsnittliga prispåslaget är det uppenbart att det är huvudsakligen de tio procent av företagen som har högst prispåslag som driver förändringen medan påslagen förblir relativt konstanta för övriga företag. Detta kontrasterar den ökning som ses av omfördelning av ekonomisk aktivitet över tid, då det genomsnittliga prispåslaget har en nedåtgående trend. När vi undersöker fördelningen ser vi att det faktiskt sker en minskning av prispåslag för företag i de övre tio percentilerna mellan åren 1999 och 2004. Efter år 2004 fluktuerar dessa företags påslag på marginalkostnad mellan 200 och 280 procent. Detta får en betydande inverkan på det genomsnittliga påslaget, vilket tyder på att dessa företag också är de som är stora i termer av marknadsandelar. Dessa tio procent av företagen driver således det genomsnittliga påslaget vilket huvudsakligen bidrar till att vi ser en minskning i prispåslag över tid, under antagandet att företags marknadsandelar hålls konstanta. Samtidigt växer dessa företag i termer av marknadsandelar, vilket förklarar den omfördelningseffekt som syns i figuren. Sammantaget leder detta till mindre uppenbara konsekvenser för utvecklingen av marknadsmakt över tid. Dessa företags prispåslag ökar inte, det är deras marknadsandelar som växer.

När vi bryter ned prispåslagen på branschnivå ser vi ett liknande mönster, att förändringen av prispåslagen över tid är något som sker inom alla branscher. Detta är i linje med De Loecker m fl (2020) som finner att ökningen av det genomsnittliga prispåslaget och marknadsmakt i USA kan tillskrivas alla branscher. Jämfört med analysen på företagsnivå indikerar branschanalysen att alla branscher upplever liknande förändringar i prispåslag över tid. I relation till omfördelning av ekonomisk aktivitet ser vi mindre tydliga mönster, vilket bidrar både positivt och negativt till förändringen i prispåslag över åren. Detta står i kontrast till analysen på företagsnivå, där omfördelningen ökade över tid. Detta är dock inte nödvändigtvis motsägelsefullt, eftersom det enbart innebär att stora företag med höga prispåslag växer, medan stora sektorer med höga prispåslag inte gör det. Sammanfattningsvis innebär detta att stora företag, oavsett sektor, driver förändringarna i prispåslag över tid.

När vi ser att stora företag med höga prispåslag får större marknadsandelar trots att deras prispåslag har minskat kan man fråga vad det beror på. Det kan tyda på att svenska företag har blivit mer konkurrenskraftiga snarare än att de utnyttjar sin marknadsmakt för att ta ut högre priser. Flera faktorer kan påverka varför detta sker, exempelvis teknologiska framsteg, effektivare produktionsprocesser eller en mer globaliserad marknad där prispressen från internationella aktörer håller nere priserna.

3. Avslutning

I USA och stora delar av Europa har prispåslagen ökat, vilket ofta kopplas till att vissa företag får en dominerande ställning och kan ta ut högre priser. Den fallande trenden vi observerar i Sverige är således en avvikande utveckling.

En förklaring kan vara att Sverige är en liten öppen och konkurrensutsatt ekonomi där digitalisering och globalisering kan ha pressat priserna i jämförelse med mer slutna marknader. Sverige har även en stark tradition av konkurrenspolitik, regleringar och hög andel kollektivavtal som ytterligare kan ha bidragit till lägre prispåslag. En annan potentiell faktor är det generella företagsklimatet i Sverige, där innovation och entreprenörskap uppmuntras, vilket kan skapa en miljö där nya företag kontinuerligt kan utmana etablerade aktörer.

Vår studie visar att svenska företag inte har följt den globala trenden av ökande prispåslag. Samtidigt finns det skäl att följa utvecklingen närmare. Om stora företag fortsätter att ta marknadsandelar, kan det på lång sikt leda till en situation där konkurrensen minskar. Baserat på vår företags- och sektoranalys, är det uppenbart att förändringarna i det genomsnittliga prispåslaget över tid inte drivs av en specifik sektor, utan snarare av stora företag spridda över alla sektorer i ekonomin. Detta kan ge vägledning för politiska beslutsfattare när de utformar principer och riktlinjer för att mildra marknadsmakt. I stället för att implementera branschspecifika riktlinjer, bör fokus riktas mot stora företag som utövar makt inom sina respektive branscher. Genom att fortsätta övervaka och analysera dessa trender kan beslutsfattare och ekonomer få en djupare förståelse för hur marknadskrafterna utvecklas och vilka åtgärder som kan vara nödvändiga för att säkerställa en väl fungerande och konkurrenskraftig ekonomi.