Tjänstesektorn håller uppe den svenska produktiviteten

Den svenska produktivitetstillväxten har bromsat in de senaste 15 åren. I debatten om orsakerna till detta pekas ibland tjänstesektorns expansion ut som en förklaring. Det är fel. Visserligen är produktiviteten i tjänstesektorn i genomsnitt lägre än i industrin men de snabbast växande tjänstebranscherna är högproduktiva och kunskapsintensiva. De senaste 15 åren har produktiviteten i den svenska tjänstesektorn vuxit lika snabbt som i varusektorn och snabbare än i tjänstesektorn i Sveriges konkurrentländer. Dessutom bidrar tjänstesektorn på flera sätt till högre produktivitet i andra sektorer av svensk ekonomi.

En av de stora strukturella förändringarna i den svenska ekonomin de senaste 25 åren är den snabba expansionen av den privata tjänstesektorn. År 2023 producerade den privata tjänstesektorn 52 procent av Sveriges BNP. Sedan år 2000 har andelen ökat med fem procentenheter. Under samma period har 700 000 nya jobb skapats inom sektorn som i dag sysselsätter 47 procent av alla som arbetar i Sverige.

För trettio år sedan nämndes en blandning av industri- och tjänsteföretag – Tetra Pak, Gambro, Elekta, IKEA samt Hennes & Mauritz – som typexempel på nya svenska snabbväxande gasellföretag. I dag är exemplen enbart tjänsteföretag som Spotify, Klarna eller Mojang.

Den privata tjänstesektorn har följdriktigt stått för lejonparten av Sveriges BNP-tillväxt sedan 2010. Det stora undantaget var pandemiåret 2020, när tjänstesektorn drabbades hårt av smittskyddsrestriktioner och social distansering och tillfälligt minskande i volym (figur 1).

Figur 1. Olika sektorers bidrag till BNP-tillväxten 2010–23. Procentenheter

Samtidigt som den privata tjänstesektorn har vuxit har den blivit alltmer internationaliserad och dess betydelse för svensk export har vuxit. År 2020 utgjorde tjänster 45 procent av den svenska exporten mätt i förädlingsvärde jämfört med 34 procent år 2008. Internationaliseringen av tjänstesektorn märks även genom att antalet anställda i utlandsägda tjänsteföretag i Sverige, liksom antalet anställda i svenskägda tjänsteföretag utomlands, mer än fördubblats sedan år 2000.¹ Den privata tjänstesektorn bidrar också kraftigt till förnyelsen av det svenska näringslivet genom att stå för 85 procent av allt nyföretagande.²

Tjänstesektorns tillväxt är kunskapsintensiv

Den snabba tillväxten inom den privata tjänstesektorn sedan år 2000 har två förklaringar. Den ena – mindre – orsaken är en ökande konkurrensutsättning av offentlig verksamhet som inneburit att en större del av välfärdstjänsterna inom skola, vård och omsorg produceras av privata utförare i dag än för 25 år sedan. Överföringen av en del av ansvaret för produktionen av offentligt finansierade välfärdstjänster till privata utförare förklarar en femtedel av tillväxten inom den privata tjänstesektorn sedan år 2000.³ 

Mer än två tredjedelar av tillväxten inom den privata tjänstesektorn sedan år 2000 beror dock på en kraftig expansion av olika typer av företagstjänster som företag utför till andra företag och blir insatser i produktionen av varor eller andra tjänster. Det handlar om IT-tjänster, konsult­tjän­ster inom ekonomi, teknik, arkitektur, design, marknadsföring samt personaluthyrning, kontorstjänster m m. Huvuddelen av dessa tjänster är kunskapsintensiva.⁴

Figur 2. Företagstjänsternas andel av BNP 2000, 2010 och 2023. Procent

Källa: SCB Nationalräkenskaper samt egna beräkningar

Det samlade förädlingsvärdet inom företagstjänster har nästan tredubblats i fasta priser mellan åren 2000 och 2023 och dess andel av BNP har ökat från 12 till 16 procent (figur 2). Huvuddelen av tillväxten har skett inom de kunskapsintensiva företags­tjänsterna. Dessa har bidragit med en fjärdedel av Sveriges BNP-tillväxt sedan år 2000 – betydligt mer än sektorns andel av ekonomin. Den mest expansiva branschen har varit programmering och datakonsulttjänster, vars andel av BNP fördubblats under perioden till omkring fem procent 2023.

Produktivitetstillväxten bromsade in efter 2007

Under åren 1996–2007 ökade produktiviteten i det svenska näringslivet med fyra procent per år, vilket var i internationell toppklass. Mellan åren 2008 och 2021 minskade dock produktivitetstillväxten till 1,5 procent om året. Sverige var inte ensamt om detta. I så gott som samtliga jämförda länder saktade produktivitetstillväxten av efter 2007 även om inbromsningen var kraftigare i Sverige – och Finland – än någon annanstans.

Figur 3. Produktivitetstillväxten i näringslivet 1996–2021. Årlig tillväxt, procent

Källa: Svenskt Näringsliv (2023).

I en internationell jämförelse har den svenska produktivitetstillväxten varit relativt god även efter 2007. Det är inbromsningen som är problemet. I längden är det tillväxten i produktivitet som bestämmer välståndstillväxten i ett samhälle.⁵ Fem sjättedelar av ökningen av svensk BNP de senaste 40 åren beror på ökad produktivitet.⁶ Därför är det allvarligt att produktivitetstillväxten i Sverige har minskat kraftigt efter 2007.

I debatten hävdas ibland att den långsammare produktivitets­tillväxten beror på tjänstesektorns växande andel av ekonomin. I årets ekonomiska vårproposition för även regeringen fram den tesen.⁷  Detta är inte en riktig analys av problemet.

En del av inbromsningen av produktivitetsökningen efter 2007 förklaras visserligen av en sammansättningseffekt, där sektorer med lägre produktivitet som byggsektorn och delar av tjänstesektorn ökat sin andel av ekonomin medan mer produktiva sektorer minskat sin andel. Men den stora inbromsningen av produktivitetstillväxten efter 2007 beror framför allt på en långsammare produk­tivitets­ökning inom industrin. Mellan 2008 och 2021 har den årliga produktivitetsökningen i industrin bara varit en tredjedel av ökningen mellan 1996 och 2007.⁸ 

Att Sverige trots detta har haft en relativt god produktivitets­utveckling även efter 2007 – i alla fall i en internationell jämförelse – förklaras i hög grad av att produktiviteten i den svenska tjänstesektorn ökat snabbare än i tjänstesektorn i omvärlden. Som framgår av figur 4 har produktivitetstillväxten i den svenska tjänstesektorn varit högre än i tjänstesektorn i alla jämförda länder med undantag för USA.

Figur 4. Produktivitetstillväxten i tjänstesektorn Årlig ökning, procent

Källa: Svenskt Näringsliv (2023)

Som framgår av figur 5 har tjänstesektorn haft en lika snabb produktivitetstillväxt som de varuproducerande sektorerna industri och bygg sedan år 2010. Inom delar av tjänstesektorn har produk­tivitetstillväxten varit högre.

Figur 5. Produktiviteten i varu- och tjänsteproduktionen 2010–23. Index år 2010 = 100

Källa: SCB Nationalräkenskaper.

Den privata tjänstesektorn ger även bidrag till ökad samhällsekonomisk produktivitet och samhällsnytta som inte syns i statistiken ovan.

För det första; industrins inköp av tjänster har ökat kraftigt liksom tjänsteinnehållet i produkterna.⁹ IT-system är numera helt avgörande för verksamheten inom stora delar av näringslivet. Uppskattningar visar att inköpen av kunskapsintensiva företagstjänster bidragit till att höja produktiviteten i industrin med 0,3 – 0,4 procent per år mellan 2010 och 2023.

För det andra; den snabba framväxten och ökade konsumtionen av digitala tjänster skapar stora konsumentnyttor som inte syns i nationalräkenskaperna som utvecklades för att mäta produktionen av fysiska varor. Skillnaden mellan uppmätt BNP och den totala producerade nyttan i samhället blir allt större. Konsumentöverskottet – skillnaden mellan konsumentens upplevda värde och vad denne betalar – har vidare ökat kraftigt. Denna typ av effektivitetsvinster syns knappast alls i den vanliga BNP-statistiken.¹⁰

För det tredje; delar av tjänstesektorn som besöksnäringen, städning och hemservice anställer i första hand personer med kort utbildning som har svårt att få jobb.¹¹ Produktiviteten i dessa branscher är lägre än genomsnittet på arbetsmarknaden men fler jobb där höjer ändå produktionen per person totalt sett eftersom flertalet av dessa personer annars inte skulle jobbat.

Vad förklarar den goda produktivitetstillväxten i tjänstesektorn?

Produktivitetstillväxten beror i grunden av tre faktorer: De två första är hur kapitalet förändras och hur arbetskraften förändras i såväl kvantitet som kvalitet. Den tredje faktorn är vad som inte kan förklaras av större insatser av arbetskraft eller kapital utan beror på att existerande resurser används bättre. Det kan vara att ny teknik eller organisatoriska innovationer förbättrat verksamheten eller att resurserna flyttat från sämre till bättre ledda företag. Denna tredje faktor kallas multifaktorproduktiviteten (MFP) och är ett mått på effektiviteten i produktionen och distributionen eller på den tekniska utvecklingen.¹²

Figur 6. Faktorerna bakom ökad produktivitet i den varuproducerande sektorn och tjänstesektorn 2010–20. Procent

Källa: SCB Nationalräkenskaperna.

40 procent av produktivitetstillväxten i tjänstesektorn sedan 2010 förklaras av mer tillgång till kapital (figur 6). IT och digitalisering har haft större betydelse för tjänstesektorns produktivitets­utveckling än för industrins under perioden. Sannolikt beror det på att industrin automatiserades och digitaliserades tidigare och inte minst på den snabba produktivitetstillväxten i telekomindustrin under årtiondena före år 2000. 40 procent av produktivitetstillväxten i tjänstesektorn förklaras av ett ökat tillskott på arbetskraft. Ökad kvalitet av arbetskraften har haft större betydelse för tjänstesektorns produktivitets­utveckling än inom industrin och byggsektorn vilket är rimligt med tanke på att tjänstesektorn är mer arbetskraftsintensiv. Däremot förklarar ökad multifaktorproduktivitet bara 20 procent av produktivitetstillväxten i tjänstesektorn jämfört med drygt 70 procent i industrin och byggsektorn.¹³

Flera faktorer har bidragit till att produktivitetstillväxten i den svenska tjänstesektorn har varit god i en internationell jämförelse även efter 2007.

En snabb IT-relaterad utveckling. Sverige ligger högt i internationella rankingar över IT-kunskap och IT-kompetens – något som bidrar till såväl utvecklingen av nya produktionssystem som till en effektivare användning av resurser.

Stor mängd immateriellt kapital och höga IT-investeringar. Andelen immateriellt kapital – däribland företagsspecifika IT-system m m – är hög i Sverige i en internationell jämförelse. Sverige är också fortsatt i toppen i många branscher, såsom information och kommunikation. Därtill finns en hög IT-kompetens i befolkningen. Att fackföreningarna har bejakat den tekniska utvecklingen har underlättat introduktionen av ny produktionshöjande teknik.

Stort nyföretagande i tjänstesektorn. Nyföretagandet är högt i tjänstesektorn vilket ger många nya affärsidéer och bidrar till ett högt konkurrenstryck. Att mindre produktiva företag ersätts av nya mer produktiva företag är en viktigare drivkraft bakom höjd produktivitet i tjänstesektorn än i industrin där ökningen av produktiviteten främst sker inom existerande företag.¹⁴

Utsatthet för internationell konkurrens. Tjänstesektorn är mer utsatt för internationell konkurrens än tidigare. Det sker direkt genom ökad import och export av tjänster men även indirekt genom att andelen insatstjänster i varuexporten ökat. De nya tekniska lösningarna på IT-sidan, framväxten av plattformar och gigekonomi medför också en starkt ökad internationell konkurrens. Svenska tjänsteföretag har expanderat kraftigt utomlands, samtidigt som det utländska ägandet av svenska tjänsteföretag har ökat snabbt.

Kunniga och krävande köpare. Företagen som producerar företagstjänster har stora, och i många fall världsledande, svenska industriföretag som kunder. Deras krav driver på utveckling och produktivitet även i tjänstesektorn.

Kan tjänstesektorn hålla uppe produktiviteten?

Den svenska produktivitetsutvecklingen har bromsat in de senaste 15 åren men skulden till detta ligger inte på den växande tjänstesektorn vars produktivitet fortsatt att öka i internationellt sett god takt när andra sektorer bromsat in. Den stora frågan är om tjänstesektorn kan hålla uppe den goda produktivitetsutvecklingen även framöver.

En viktig drivkraft till produktivitetsutvecklingen i tjänstesektorn har varit att sektorn har kunnat dra nytta av digitaliseringens möjligheter att effektivisera produktionen och inte minst distributionen av olika tjänster. Det är inte självklart att den utvecklingen fortsätter utan sannolikt finns det en avtagande nytta av digitaliseringen även inom tjänstesektorn.

Utvecklingen av generativ AI innebär dock nya möjligheter att automatisera många komplexa arbetsuppgifter som i dag kräver mänsklig hjärnkraft. Det öppnar möjligheter för betydande produktivitetshöjningar inom stora delar av tjänstesektorn, inte minst inom den kunskapsintensiva delen.

En viktig drivkraft för tillväxten av högproduktiva kunskapsintensiva tjänster har varit samspelet med industrin där andelen insatstjänster i varuexporten ökat. Samtidigt skapas en allt större del av förädlingsvärdet inom industrin i de tidiga och sena delarna av värdekedjan – forskning, produktutveckling, varumärken m m – där tjänsteföretag har en nyckelroll.¹⁵  Att Sverige fortsätter att vara hemvist för internationellt kunskapskraftiga industriföretag är en förutsättning för tillväxten inom högproduktiva kunskapsintensiva tjänster, liksom för att tjänstesektorns produktivitet ska fortsätta att öka.

Den åldrande befolkningen innebär dock en motsatt utmaning när en större andel av arbetskraften kommer att behövas inom offentligt finansierad sjukvård och äldreomsorg. Arbetsuppgifterna är viktiga men produktiviteten är lägre än i andra delar av tjänstesektorn. Det kommer att ställa krav på att utveckla metoder och att använda digitala lösningar och AI för att höja produktiviteten inom dessa verksamheter utan att det går ut över kvaliteten i verksamheten.