Priset instiftades 1983 som en hyllning till professor Gunnar Myrdal på hans 85-årsdag. Myrdalspriset utdelas varje år av Swedbank för bästa artikel under året i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt. Juryn utgörs för närvarande av Mattias Persson, chefekonom på Swedbank och tillika juryns ordförande, professor Anna Dreber Almenberg, professor John Hassler och reporter Viktor Munkhammar.
2022 |
Ulrika Ahrsjö Straff eller en väg ut ur brottslighet? Om samhällstjänst för ungdomar (nr 4) |
2021 |
Ali Ahmed, Per A Andersson och Mark Granberg Transpersoner diskrimineras i rekryteringsprocessen (nr 1) |
2020 |
Helena Holmlund Vad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan? (nr 3) |
2019 |
Henrik Andersson och Kristoffer Jutvik Påverkar nationell migrationspolitik flyktingflöden? (nr 3) |
2018 |
Mounir Karadja och Erik Prawitz Emigrationen till Amerika och den svenska arbetsmarknaden (nr 8) |
2017 |
Timo Boppart och Per Krusell Hur mycket vi arbetar – dåtid, nutid och framtid (nr 1) |
2016 |
Lina Aldén, Mats Hammarstedt och Emma Neuman Är det bra att ’kunna lite om mycket’? En studie av egenföretagande baserad på mönstringsdata (nr 2) |
2015 |
Paul Klein och Conny Olovsson Bör varor och tjänster beskattas lika? (nr 3). |
2014 |
Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne Personröster och politisk makt (nr 1). |
2013 |
Joacim Ruist Östeuropéers rörlighet är lönsam för de rikare EU-länderna (nr 8). |
2012 |
Jonas Vlachos Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan? (nr 4) |
2011 |
Iida Häkkinen Skans och Tuomas KosonenSänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning? (nr 5). |
2010 |
Assar Lindbeck Lärdomar av finanskrisen (nr 4) |
2009 |
Mikael Elinder, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara Själviska och framåtblickande väljare – Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen (nr 2) |
2008 |
Martin Persson och Thomas Sterner Konsensus i förändring ‒ Klimatekonomi efter Stern (nr 4) |
2007 |
Roland Andersson Går det att göra något åt de höga elpriserna? (nr 2) |
2006 |
Per Skedinger Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomin (nr 4) |
2005 |
Dan-Olof Rooth och Olof Åslund Orsakar främlingsfientlighet diskriminering på arbetsmarknaden? Erfarenheter efter 11 september (nr 1) |
2004 |
Michael Bergman Anpassas svenska priser till europeisk nivå? (nr 7) |
2003 |
Gunnar Alexandersson och Staffan Hultén Orimligt låga bud vid upphandlingar (nr 7) |
2002 |
Thomas Ericson Individuellt kompetenssparande ‒ från teori till praktisk utformning (nr 8) |
2001 |
Laura Larsson Utvärdering av ungdomsåtgärder (nr 4) |
2000 |
Eva Johansson och Matz Dahlberg Om regeringens röstköpsbeteende (nr 4) |
1999 |
Ari Kokko Asienkrisen: många likheter med den svenska krisen (nr 2) |
1998 |
Per Lundborg Avreglering och arbetskraftsinvandring i ett utvidgat EU (nr 7) |
1997 |
Ulf Jakobsson Den svenska devalveringscykeln (nr 3) |
1996 |
Lena Edlund Pigor och pigor (nr 6) |
1995 |
Jorge Buzaglo Nord-Sydhandeln, inkomstfördelning och sysselsättning (nr 5) |
1994 |
Ann-Mari Sätre Åhlander Miljöproblemen i en bristekonomi (nr 6) |
1993 |
Anders Vredin Fasta eller rörliga växelkurser? (nr 5) |
1992 |
Mia Horn af Rantzien Folkökning, ekonomisk utveckling och bistånd (nr 5) |
1991 |
Carl Hampus Lyttgens och Claudio Nalin Varför är rika länder rika och fattiga länder fattiga? (nr 2) |
1990 |
Lars Lundberg Svensk industristruktur ‒ basindustri eller högteknologi? (nr 4) |
1989 |
Stefan Hedlund Sovjetunionen - sedelpressarnas förlovade land (nr 6) |
1988 |
Mats Persson och Claes Henrik Siven Pehr Niclas Christernin ‒ ett ekonomiporträtt (nr 5) |
1987 |
Delat pris |
1986 |
Peter Englund, Lars Hörngren och Staffan Viotti Penningpolitiken och den nya dagslånemarknaden (nr 1) |
1985 |
Lennart Berg Hushållssparandet under 1970- och 1980-talen (nr 4) |
1984 |
Mats Persson Reavinst på bostadsrätt ‒ analys av de nya skattereglerna (nr 1) |
Sidan senast uppdaterad 23 februari 2022