En cirkulär ekonomi kräver branschspecifik politik
Trots att cirkulär ekonomin i grunden handlar om resursallokering, värdekedjor och incitament har den forskning om cirkularitet som hittills publicerats i vetenskapliga journaler dominerats av teknologiska och normativa perspektiv. Den här artikeln bidra till en mer ekonomiskt grundad förståelse för varför cirkulära ambitioner lyckas i vissa branscher men misslyckas i andra. Hinder är branschspecifika och att tillämpa en enda politik för cirkulär ekonomi skulle förmodligen ge en långsam omställning.
Denna artikel har växt fram efter intervjuer med företag i plast- och bergsmaterialbranschen om barriärer för en cirkulär ekonomi som utgör en mindre del av ett ännu inte avslutat forskningsprojekt. Den insikt som dessa intervjuer väckte var att hinder för cirkulär ekonomi behandlas alltför homogent både i forskningslitteraturen och av politiken. Även om detta inte är en banbrytande tanke har den viktiga potentiella implikationer för både forskning och politik.
Plast och cirkularitet är en berättelse om brist mitt i överflöd. Företag i plastbranschen verkar inom en regulatorisk labyrint där regler om kemikaliesäkerhet och livsmedelskontaktmaterial begränsar vad som kan återanvändas (Schultz och Reinhardt 2022). Konsumenternas preferenser tillför ytterligare lager av problem. Därtill präglas plastbranschen av fragmenterade värdekedjor och föränderliga marknadsincitament (Grafström 2025).
Detta kan kontrasteras mot en annan materialbransch, ballast. Ballastmaterial är på de flesta platser en vara i överflöd (Johansson och Johansson 2024). Ballast finns överallt, är relativt lätt att utvinna med dagens teknik och billigt att göra sig av med när det har använts, om tillstånd ges (Bhavsar m fl 2023). Återbruk kräver däremot extra steg såsom sortering, transport och certifiering (Amarasinghe m fl 2024). Rutiner och kostnadsstrukturer styr därför råvaruvalen mot jungfruligt material (Bourdin och Jacquet 2025).
Tillsammans illustrerar de två fallen varför politik för cirkulär ekonomi inte alltid kan utformas efter samma modell. Tidigare studier har kartlagt ekonomiska, teknologiska, institutionella och sociala hinder, men de förklarar sällan varför identiska cirkulära ambitioner lyckas i ett sammanhang men misslyckas i ett annat (Grafström och Aasma 2021).
Det empiriska material som jag har består av arton semistrukturerade intervjuer med företag inom produktion, återvinning och entreprenad. Endast en liten aspekt av intervjumaterialet presenteras i denna artikel. Intervjuerna utformades för att fånga aktörernas uppfattningar om ekonomiska, teknologiska, institutionella och sociala hinder för cirkularitet.
1. Tidigare forskning om hinder för cirkularitet
1.1 Ekonomiska hinder
Marknadsförhållandena i ballastindustrin gynnar jungfruligt material framför återvunnet, främst av kostnadsskäl (Amarasinghe m fl 2024). I länder med gott om exempelvis naturgrus är intresset för återvinning lågt (Johansson och Johansson 2024). Naturlig ballast kräver liten bearbetning, medan återvunnet material innebär fler steg som höjer kostnaderna: för insamling, sortering och upparbetning (Perkins m fl 2021). Låga deponiavgifter förstärker den linjära logiken genom att göra kassering billigare än återvinning (Mollaei m fl 2023).
De höga initiala kostnaderna för cirkulära lösningar är svåra att bära i en bransch med små vinstmarginaler (Amarasinghe m fl 2024). Byggprojekt är ofta marginalpressade (Guerra och Leite 2021). Bristen på ekonomiska incitament och den lägre kostnaden och jämnare kvaliteten hos primär ballast gör att den linjära vägen förblir det billigaste alternativet (Knoth m fl 2022). Tillgången på återvunnet material är dessutom begränsad och oregelbunden och tidsmässiga glapp mellan utbud och efterfrågan uppstår.
Återvunnen plast, å sin sida, har svårt att konkurrera med jungfrulig plast, särskilt när olje- och gaspriserna sjunker (Baldassare m fl 2022). Kostnaderna för återvunnen plast är höga och stabila, medan köpare sällan vill betala mer för hållbara alternativ (Siltaloppi och Jähi 2021). En central flaskhals är bristen på stabilt och prisvärt avfallsutbud. Efterfrågan på återvunnen plast är dessutom bitvis svag. Osäker efterfrågan gör det svårt för tillverkare att integrera dyra återvunna råvaror lönsamt. Låga produktionsvolymer förhindrar kostnadseffektivitet, och småskaliga återvinnare förlorar kunder eftersom de inte kan möta de stora aktörernas volymkrav (Lit m fl 2024).
1.2 Teknologihinder
Produktionsprocesser och teknologier för plast är fortfarande optimerade för jungfruliga, fossilbaserade råvaror och är underutvecklade för avancerad sortering och återvinning (Schultz och Reinhardt 2022). Det postkonsumerade plastavfallet är dessutom heterogent, svårt att sortera och ofta förorenat eller nedbrutet (Baldassare m fl 2022). Föroreningar och restkemikalier leder ofta till nedgradering snarare än full återvinning.
Innovationstakten inom ballastindustrin är låg och marknadsdriven utveckling av cirkulära lösningar har haft begränsad spridning (Coenen m fl 2023). De flesta återvinningsföretag inom bygg- och rivningssektorn är små eller medelstora med begränsad forskningskapacitet (Ding m fl 2023). Bristande teknikutveckling bidrar till ett beroende av lågkvalitativ återvinning där material ibland nedgraderas (Hosseini m fl 2024).
Produktionen av återvunnen ballast följer i stort sett samma teknologi som för flera decennier sedan – krossning och borttagning av föroreningar – trots viss modernisering (Bonifazi m fl 2025). Kvalitetsvariationer och svårigheter att identifiera föroreningar är fortsatt problematiska (Javed m fl 2025). Manuell sortering är dyr och osäker, medan optisk teknik har svårt att skilja liknande material. AI-baserad sortering ökar precisionen men används ännu sparsamt (Bonifazi m fl, 2025). Återvunnen ballast har ibland svagare fysikaliska egenskaper på grund av varierande avfallssammansättning och bristande processkontroll (Ferrández m fl 2023). Ett återkommande hinder är oenighet om testmetoder och krav på kvalitetskontroll (Hoppe m fl 2025).
1.3 Institutionella hinder
Övergången till cirkulära arbetssätt i ballastindustrin försvåras av bristfälliga styrmedel och avsaknaden av tydliga regler som underlättar omställningen (Martin m fl 2024). Otydliga eller motstridiga regler bidrar till osäkerhet (Al Jaber m fl 2023). Existerande kvalitetsstandarder utformades för jungfruligt material och kan därmed motverka användning av återvunnet material (Baldassare och Calabretta 2024; Hoppe m fl 2025). Regleringsluckor skapar dessutom risker som avskräcker användning av sekundära råvaror (Hosseini m fl 2024).
Avsaknaden av gemensamma krav på utformning, kvalitet och certifiering gör det svårt att garantera säkerhet och prestanda (Bhavsar m fl 2023). Feldman m fl (2024) menar att standardiserade test- och certifieringssystem skulle kunna stärka förtroendet hos kunder och leverantörer. Regelverken är dessutom splittrade mellan olika administrativa nivåer. Otydliga riktlinjer och svagt institutionellt stöd bidrar till konservatism inom branschen (Bourdin och Jacquet, 2025).
Plastbranschens nuvarande regleringar främjar i begränsad utsträckning användningen av återvunnen plast. Rättslig osäkerhet och avsaknad av riktade incitament gör att producenter sällan inför återvunnet innehåll (Paletta m fl 2019). En grundläggande orsak är bristande samordning mellan kemikalie-, avfalls- och produktlagstiftning som skapar överlappande och ibland motstridiga krav (Schultz och Reinhardt 2022). Komplexitet, både på EU-nivå och nationellt, leder till ineffektivitet och förvirring bland aktörer.
En försvårande reglering rör plast som används i kontakt med livsmedel. De flesta återvunna plaster uppfyller inte EU:s strikta krav på renhet (Bening m fl 2021). Dessutom saknas standardiserad märkning och tydlig materialinformation. Bristen på enhetliga riktlinjer och transparens i förpackningsdesign försvårar identifiering och sortering av plastavfall (Lit m fl 2024).
1.4 Sociala hinder
Omställning till cirkularitet kräver ett avsteg från invanda rutiner och integrering av ny kunskap, men branschens konservatism och riskaversion bromsar förändringen (Perkins m fl 2021). Företagsledningar är ofta obenägna att avsätta resurser för utbildning i cirkulär ekonomi (Durdyev m fl 2023). Ytterligare hinder är svag samverkan och bristande kommunikation mellan aktörer i värdekedjan. Dålig koordinering leder till missade återvinningsmöjligheter och utebliven resurseffektivitet. Forskare framhåller därför behovet av mer tvärsektoriellt samarbete för att skapa fungerande cirkulära flöden (Al Jaber m fl 2023; Banihashemi m fl 2024).
I plastindustrin begränsas omställningen mot cirkularitet av svagt kund- och konsumentintresse för produkter med återvunnet innehåll (Schultz och Reinhardt 2022). Konsumenter prioriterar ofta bekvämlighet och lågt pris framför hållbarhet (Dijkstra m fl 2020).
2. Metod
Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer i två svenska branscher: ballast och plast. Totalt genomfördes 18 intervjuer mellan januari 2024 och oktober 2025, nio inom respektive bransch. Urvalet omfattade producenter, återvinnare, entreprenörer och användare för att fånga hela värdekedjan. Intervjuerna, som varade 30–60 minuter, följde en temaguide med de fyra barriärkategorierna: ekonomiska, teknologiska, institutionella och sociala. Samtalen spelades in, transkriberades i sin helhet och anonymiserades: FA1–FA9 för ballast och FP1–FP9 för plast.
Tabell 1. Kodningsmatris
| Kod | Betydelse |
| ECO | Ekonomisk (marknad, prisnivåer, systemiska faktorer) |
| TEC | Teknologisk (branschspecifik teknik och infrastruktur) |
| INS | Institutionell (lagstiftning, nationell styrning, EU–Sverige-samspel) |
| SOC | Social (branschnormer, samhälleliga och politiska attityder) |
3. Empiri och jämförande analys
3.1 Intervjumaterial
Tabell 2 redovisar det kodade intervjumaterialet från ballastindustrin. Varje citat (ett urval) representerar ett återkommande tema som identifierades. Exemplen visar hur branschaktörer uppfattar de regleringsmässiga, ekonomiska och logistiska förutsättningarna som i praktiken begränsar materialcirkulationen.
Tabell 2. Ballastintervjuer
| Företag | Kod | Tematiskt hinder | Citat |
| FA1 | INS | Spårbarhets- och specifikationsramverk (AMA/CE) begränsar återbruk | ”Varje last måste kunna spåras till en specifik plats och koordinat. Om ett material inte passar exakt in i AMA-referensen (forskarens notering: ”allmän materialbeskrivning”) får vi inte använda det – även när det tekniskt sett är lämpligt och rent. Avsikten är kvalitetssäkring, men i praktiken hindrar det återbruk och skapar pappersarbete utan miljönytta.” |
| FA2 | ECO | Svaga efterfrågesignaler för återvunnen ballast | ”Vi har svårt att få ut materialet på marknaden. Efterfrågan varierar regionalt och beror ofta på lokala eldsjälar. Utan stabil efterfrågan byggs lager upp och ekonomin fungerar inte – även när vi kan producera acceptabel kvalitet.” |
| FA3 | TEC | Bevisbörda vid återanvändning av asfalt (utlakning/kvalitet) | ”Varje gång vi återanvänder asfalt måste vi bevisa – igen – att den är ren och inte lakar ut. Det innebär nya tester och dokumentation varje gång. Vi känner materialet och dess prestanda, men processen upprepas ständigt.” |
| FA4 | INS | Långsamma och stela tillståndsprocesser | ”Om ett nytt materialflöde dyker upp och vi behöver ökad hanteringskapacitet kan vi inte agera snabbt. En liten förändring utlöser ofta en fullständig tillståndsprocess. Om vi inte redan har utrymme i tillståndet går möjligheter förlorade.” |
| FA5 | INS | Risktrösklar försvårar återbruk i urbana miljöer | ”Gränsen för ’mindre-än-obetydlig risk’ motsvarar i praktiken jungfrulig jord. I städer, där bakgrundsnivåerna redan är diffusa, är det nästan omöjligt att uppfylla kraven. Vi transporterar bort material och tar in nytt, vilket motverkar cirkularitet.” |
| FA6 | ECO | Upphandling fokuserar på transporter, inte materialcirkularitet | ”Upphandlingar kräver ofta lågutsläppstransporter, men sällan cirkulärt innehåll i ballasten. Om beställaren inte efterfrågar det finns liten anledning för producenterna att investera.” |
| FA7 | ECO | Låga priser begränsar möjlig återvinningsgrad | ”Sveriges jungfruliga ballast är billig jämfört med exempelvis Benelux. Där motiverar högre priser flerstegsåtervinning, något som inte är lönsamt här. Därför når andelen återvunnet ofta bara en begränsad nivå.” |
| FA8 | INS | Lokal inkonsekvens: små ändringar kräver omprövning | ”En kommun nöjer sig med en enkel anmälan. En annan kräver fullständig omprövning som kan ta över ett år. Vi kan inte planera nationellt när reglerna ändras vid kommungränsen.” |
| FA9 | TEC | Geologin begränsar tillgången på återvinningsbart material |
”I vår region finns mest lera och matjord snarare än berg. Även om viljan att återvinna finns, matchar inte insatsmaterialet specifikationerna som krävs för många produkter.” |
Tabell 3 redovisar det kodade intervjumaterialet från plastindustrin. Citatens innehåll speglar de mest frekvent återkommande hinder som företag och aktörer i olika delar av värdekedjan lyfte fram.
Tabell 3. Plastintervjuer
| Företag | Kod | Tematiskt hinder | Citat |
| FP1 | INS | Tillståndsbyråkrati bromsar gränsöverskridande återvinningsflöden | ”Det kan ta sex till åtta månader att få transportanmälningar godkända mellan nordiska myndigheter. Det är oacceptabelt om man vill flytta återvunnet råmaterial effektivt över gränser.” |
| FP2 | TEC | Restriktioner för livsmedelskontakt hindrar återvinning av PE/PP | ”Det finns fortfarande ingen livsmedelsgodkänd återvunnen PE eller PP. De absorberar rester, så om man inte kan visa hela materialets historia får det inte användas i livsmedelsförpackningar. PET fungerar eftersom vi har pant- och spårbarhetssystem, men inte de andra.” |
| FP3 | ECO | Projektbudgetar motverkar återbruk och långsiktiga investeringar | ”Platschefer bedöms efter vinsten i det här projektet, inte på framtida besparingar. Att köpa återanvändbara lösningar lönar sig på sikt, men det syns inte i budgeten, så de väljer det billigare engångsalternativet.” |
| FP4 | INS | Avsaknad av spårbarhet och fastighetsägarnas engagemang | ”Det största hindret är bristen på identifiering och spårbarhet – och att fastighetsägare inte tar initiativ. Om de inte ställer krav på återvinning i upphandlingarna, kastar rivningsfirmorna bara det gamla och köper nytt.” |
| FP5 | TEC | Behov av intern återvinning för att möta kvalitetskrav på film | ”För extremt tunna filmer krävs absolut renhet. Vi har lärt oss att vi måste återvinna mekaniskt internt för att säkra kvaliteten – externa leverantörer klarar inte alltid våra toleranser.” |
| FP6 | INS | Behov av samordnad värdekedja | ”Vi måste bygga en riktig värdekedja – från insamling till återvinnare och vidare till bearbetning – så att alla vet vilken materialtyp som ska levereras och kan köpa samma kvalitet över tid.” |
| FP7 | SOC | Historiskt stigma kring återvunnen plast | ”På sjuttiotalet och åttiotalet betraktades återvunnen plast som skräp. Den bilden lever delvis kvar, särskilt inom avancerade tillämpningar.” |
| FP8 | ECO | Små volymer och höga föroreningsnivåer | ”Vi är för små för att konkurrera med förbränningens volymer. Att sortera bort föroreningar ur blandat avfall är dyrt och ger låga marginaler. Vi behöver renare inflöden och stabil efterfrågan.” |
| FP9 | SOC | Konsument- och designvanor minskar återvinningsbarheten | ”Endast runt 20 procent av plasten återvinns. Vi måste sluta blanda material – som papper och plast i samma laminat. Utan ekonomiskt värde eller pantsystem kastar folk bara flexibla förpackningar.” |
3.2 Jämförande mönster mellan branscher
Skillnaderna mellan branscherna visar hur hinder för cirkularitet uppstår och upplevs inom olika institutionella miljöer. Ballastindustrin präglas av juridisk tröghet och geografisk bundenhet, medan plastindustrin begränsas av fragmenterad global styrning och marknadsvolatilitet. Den centrala skillnaden kan beskrivas som institutionell täthet kontra institutionell fragmentering.
Intervjuerna visar att företag i plastindustrin möter en ojämn kombination av strukturella och operativa begränsningar. De strukturella hindren uppstår genom splittrad styrning och avsaknad av mellanledsinfrastruktur, såsom anläggningar för tvätt och granulering. Företagen beskriver också hur avfallsförbränningskontrakt och volatila polymerpriser undergräver återvinningens ekonomiska logik. På den operativa nivån brottas återvinnare med varierande kvalitet på insatsmaterialet och svag samverkan längs värdekedjan. Tabell 4 sammanfattar de jämförande resultaten mellan ballast- och plastindustrin.
Tabell 4. Jämförande syntes.
| Typ av hinder | Ballast (A) | Plast (P) | Huvudsakliga skillnad |
| Institutionella | Kommuner tolkar samma lagstiftning olika; varje region omdefinierar vad som utgör ”risk”. | Tillståndsprocesser och tillämpning av producentansvar varierar mellan länder; långsamma notifieringsförfaranden. | Ballastens problem är kommunal godtycklighet, plastens transnationell inkonsekvens. |
| Ekonomiska | Linjär fördel genom billigt jungfruligt berg och låga deponikostnader; svag extern efterfrågan på återvunnet material. | Överkapacitet inom avfallsförbränning, brist på mellanled för återvinning; volatila resinpriser kopplade till oljemarknaden. | Ballast är inlåst i lokal prisasymmetri, plast i global råvaruvolatilitet. |
| Teknologiska | Välbeprövad återvinningsteknik (krossning, siktning) men underutnyttjad på grund av reglering. | Löpande teknikutveckling men kvalitet begränsas av polymervariation och pigmentidentifiering. | Ballast: mogen teknik men institutionellt hindrad. Plast: utvecklande teknik men materiellt begränsad. |
| Sociala | Försiktighet och kompetensbrist inom lokala miljömyndigheter. | Riskaversion bland designers, varumärkesägare och upphandlare. | Ballastens sociala försiktighet är byråkratisk; plastens kommersiell och varumärkesdriven. |
När intervjuerna ställs sida vid sida framträder två olika sätt som cirkularitet kan hindras. I ballastsektorn ligger hindren inbyggda i själva strukturen: reglerna är täta och procedurerna detaljerade. Det finns en paradox här – ju mer politiken försöker säkra kvalitet, desto svårare blir det att använda återvunnet material. Resultatet är att återbruk blir en jobbig administrativ fråga snarare än en teknisk eller ekonomisk.
Plastsektorn lider av motsatsen. Här är problemet inte överskott på regler (även om det nämns en hel del), utan frånvaro av klarhet mellan nationsgränser. Gränssnitten mellan EU, nationella myndigheter och producentansvar lämnar tomrum där ingen riktigt äger frågan.
Tillsammans visar fallen att cirkulär ekonomi inte handlar om att övervinna ett enda gemensamt hinder, utan om att hitta rätt balans mellan lokal styrning och rörelsefrihet. Där ballastindustrin sitter fast i sin egen ordning, famlar plastindustrin i avsaknaden av en sådan. Det är i det mellanrummet – mellan överreglering och fragmentering – som den verkliga politiska utmaningen ligger. Reglerna följer en linjär ekonomisk logik och är inte ondsinta eller dåliga, de finns är för att skydda. Dock ställer de till problem när ekonomin ska ritas om.
4. Diskussion
Skillnaderna mellan de upplevda barriärerna för cirkulär ekonomi inom ballast och plast gör det uppenbart att cirkulär ekonomi inte kan styras med samma verktyg överallt. Det som i politiken ofta framställs som ett enhetligt system visar sig i praktiken vara flera olika ekonomier, med olika logik, aktörer och friktioner. En gemensam målsättning om resurseffektivitet blir lätt tandlös när den möter institutionella landskap som drar åt helt olika håll.
Sverige är troligen en för liten marknad för många cirkulära branscher, vi får helt enkelt inte skalekonomi på allt. Som i plastfallet kan det behövas transporter av avfall över gränser för att kunna få ihop tillräckligt för att det ska bli ekonomi av det. Samtidigt är bergmaterial så pass tungt att det inte logistiskt är rimligt att ha väldigt geografiskt begränsade marknader.
Det är lätt att tala om den cirkulära ekonomin som en gemensam omställning, men inte produktivt. Resultaten här visar motsatsen: det finns inte en cirkulär ekonomi i singular, det handlar om plural. Branscher är formade av sina egna institutioner och teknologier. I ballastindustrin hindras omställningen av exempelvis den lokala regleringens tyngd; i plastindustrin av nationella gränser.
För politiken innebär detta att ett försiktigt råd skulle vara att styrning måste börja handla mindre om fler mål och mer om bättre medel. Att behandla olika branscher som om de vore delar av samma system är inte produktivt. Politiken måste alltså bli situationsmedveten – inte systemblind. Eller, för att låna ett gammalt uttryck: produktivitet är överallt utom i styrningen. Och det är kanske där cirkulariteten fastnar.
Al Jaber, A., Martinez-Vazquez, P., & Baniotopoulos, C. (2023), ”Barriers and enablers to the adoption of circular economy concept in the building sector: a systematic literature review”, Buildings, 13(11), 2778.
Amarasinghe, I., Hong, Y., & Stewart, R. A. (2024), “Visualising a framework for enhancing material circularity in building construction projects: Drivers, barriers, and strategies”, Building and Environment, 253, 111359.
Banihashemi, S., Meskin, S., Sheikhkhoshkar, M., Mohandes, S. R., Hajirasouli, A., och LeNguyen, K. (2024), “Circular economy in construction: The digital transformation perspective”, Cleaner Engineering and Technology, 18, 100715.
Bening, C. R., Pruess, J. T., och Blum, N. U. (2021). “Towards a circular plastics economy: Interacting barriers and contested solutions for flexible packaging recycling”, Journal of Cleaner Production, 302, 126966.
Bhavsar, V., Sridharan, S. R., och Sudarsan, J. S. (2023), “Barriers to circular economy practices during construction and demolition waste management in an emerging economy”, Resources, Conservation & Recycling Advances, 20, 200198.
Bonifazi, G., Chiara, G., Roberta, P., och Silvia, S. (2025), “Current trends and challenges in construction and demolition waste recycling”, Current Opinion in Green and Sustainable Chemistry, 101032.
Bourdin, S., och Jacquet, N. (2025), “Closing the loop at the local scale: Investigating the drivers of and barriers to the implementation of the circular economy in cities and regions”, Ecological Economics, 231, 108542.
Chen, S., och Hu, Y. H. (2024), “Advancements and future directions in waste plastics recycling: From mechanical methods to innovative chemical processes”, Chemical Engineering Journal, 152727.
Coenen, T. B., Visscher, K., & Volker, L. (2023), “A systemic perspective on transition barriers to a circular infrastructure sector”, Construction management and economics, 41(1), 22-43.
Dijkstra, H., van Beukering, P., och Brouwer, R. (2020), ”Business models and sustainable plastic management: A systematic review of the literature”, Journal of Cleaner Production, 258, 120967.
Ding, Z., Wang, X., och Zou, P. X. (2023), “Barriers and countermeasures of construction and demolition waste recycling enterprises under circular economy”, Journal of Cleaner Production, 420, 138235.
Durdyev, S., Koc, K., Tleuken, A., Budayan, C., Ekmekcioğlu, Ö., och Karaca, F. (2025), “Barriers to circular economy implementation in the construction industry: causal assessment model”, Environment, Development and Sustainability, 27(2), 4045-4081.
Feldman, J., Seligmann, H., King, S., Flynn, M., Shelley, T., Helwig, A., och Burey, P. P. (2024), “Circular economy barriers in Australia: How to translate theory into practice?”, Sustainable Production and Consumption, 45, 582-597.
Ferrández, D., Saiz, P., Zaragoza-Benzal, A., och Zúñiga-Vicente, J. A. (2023), Towards a more sustainable environmentally production system for the treatment of recycled aggregates in the construction industry: An experimental study”, Heliyon, 9(6).
Guerra, B. C., och Leite, F. (2021), “Circular economy in the construction industry: An overview of United States stakeholders’ awareness, major challenges, and enablers”, Resources, conservation and recycling, 170, 105617.
Grafström, J., och Aasma, S. (2021), “Breaking circular economy barriers”, Journal of cleaner production, 292, 126002.
Grafström, J. (2025). “Decoding the barriers for a circular plastics industry: An equation framework”, Sustainable Production and Consumption.
Hoppe, C., Schoormann, T., Winkelmann, S., och Möller, F. (2025), “Tensions in implementing a circular economy–Empirical insights from the automotive industry”, Computers & Industrial Engineering, 111090.
Hosseini, M. R., Memari, S., Martek, I., Kocaturk, T., Bararzadeh, M., och Arashpour, M. (2024), “Dismantling linear lock‐ins in the Australian AEC industry: A pathway to a circular economy”, Sustainable Development, 32(6), 7171-7185.
Javed, M. H., Ahmad, A., Rehan, M., Farooq, M., Farhan, M., Raza, M. A., och Nizami, A. S. (2025), “Advancing Circular Economy Through Optimized Construction and Demolition Waste Management Under Life Cycle Approach”, Sustainability, 17(11), 4882.
Johansson, N., och Johansson, J. (2024), “Contested circularity: Analyzing the perceptions towards the use of waste incineration bottom ash in Sweden”, Resources, Conservation and Recycling, 204, 107475.
Knoth, K., Fufa, S. M., och Seilskjær, E. (2022), “Barriers, success factors, and perspectives for the reuse of construction products in Norway”, Journal of Cleaner Production, 337, 130494.
Lit, F. C., Huijben, J. C., Cloodt, M. M., och Paredis, E. (2024), “Business model innovation in circular start-ups: Overcoming barriers in the circular plastics economy”, International Small Business Journal, 42(4), 506-550.
Martin, H., Chebrolu, D., Chadee, A., och Brooks, T. (2024). Too good to waste: Examining circular economy opportunities, barriers, and indicators for sustainable construction and demolition waste management”, Sustainable Production and Consumption, 48, 460-480.
Mollaei, A., Byers, B., Christovan, C., Olumo, A., De Wolf, C., Bachmann, C., och Haas, C. (2023), “A global perspective on building material recovery incorporating the impact of regional factors”, Journal of Cleaner Production, 429, 139525.
Paletta, A., Leal Filho, W., Balogun, A. L., Foschi, E., och Bonoli, A. (2019), “Barriers and challenges to plastics valorisation in the context of a circular economy: Case studies from Italy”, Journal of Cleaner Production, 241, 118149.
Schultz, F. C., och Reinhardt, R. J. (2022), “Facilitating systemic eco‐innovation to pave the way for a circular economy: A qualitative‐empirical study on barriers and drivers in the European polyurethane industry”, Journal of Industrial Ecology, 26(5), 1646-1675.
Siltaloppi, J., och Jähi, M. (2021), “Toward a sustainable plastics value chain: Core conundrums and emerging solution mechanisms for a systemic transition”, Journal of Cleaner Production, 315, 128113.