Forskning som underlag för en bättre invandringspolitik

Invandringen och dess effekter är bland de mest omdiskuterade frågorna såväl i Sverige som i många andra länder. Ofta framförs åsikter som skiljer sig mycket från varandra och de är ofta inte baserade på forskningsresultat. Alan Manning, professor vid London School of Economics and Political Science, gör i sin bok Why Immigration Policy Is Hard: And How to Make It Better en noggrann genomgång av forskningen på området. Den ger en balanserad bild av kunskapsläget men markerar också var det saknas kunskap. Han bygger i stor utsträckning på forskning som avser Storbritannien och USA men också på forskning som avser andra länder och också på olika internationella jämförelser.

Boken består förutom av en inledning av fyra delar om sammanlagt 20 kapitel. I inledningen visar Manning hur polariserad uppfattningen om invandringens effekter är och därmed också på att uppfattningen om hur stor invandringen bör vara starkt skiljer sig åt mellan olika deltagare i debatten.

Den första delen av boken ger i några kapitel en översikt om hur omfattande migrationen är, varför personer migrerar och hur många som skulle vilja migrera. Andelen av världens befolkning som har migrerat och är bosatt i ett annat land är något mer än 3,5 procent av världens befolkning. Det finns dock stora skillnader vad gäller denna andel mellan länder om de delas upp efter inkomstnivå. Andelen är betydligt högre i höginkomstländer än i andra länder, nästan 16 procent av befolkningen. Högst är den i Förenade Arabemiraten med närmre 75 procent och Singapore med närmre 50 procent och lägst i Sydkorea och Japan med klart under fem procent. Sverige har bland länderna i Europa en relativt hög andel men Schweiz och Österrike har t ex ännu högre andelar utlandsfödda bland befolkningen.

Många kommer till höginkomstländer från länder med lägre inkomster men inte så få av de som kommer till höginkomstländer kommer från andra höginkomstländer. Undersökningar där invånare i landet anger hur stor andel av befolkningen som de tror är från andra länder överskattar genomgående andelen som faktiskt finns i landet. Att personer flyttar beror dels på den egna situationen (push-faktorer), dels på villkoren i de länder de flyttar till (pull-faktorer). Vi vet inte hur många som faktiskt vill flytta men olika undersökningar pekar på att det kan vara fråga om mycket stora tal.

Nästa del av boken behandlar internationell migration från migranternas perspektiv. Först behandlas vilka inkomster de som kommer får i det land de kommit till. De är oftast lägre än för de som är födda i landet givet vilken utbildning de har. Också undersökningar av förekomsten av diskriminering redovisas. Det behandlas också hur det går för barnen till de som har invandrat i invandringslandet vad gäller utbildning och inkomster – i regel går det betydligt bättre än för föräldrarna. Det förekommer dock diskriminering också av denna grupp, men den är betydligt mindre om en av föräldrarna är från det land de kommit till. I denna del av boken behandlas också några aspekter på hur migrationen påverkar det land migranterna har kommit från. Sådan påverkan kan ske genom remitteringar, förändringar av den demografiska sammansättningen av befolkningen i det land de lämnat och påverkan av handeln mellan länder. Det här är ett område där det inte finns särskilt mycket forskning och det är angeläget med betydligt mer forskning.

Den mest omfattande delen av boken, sex kapitel, behandlar effekterna för det land migranterna har kommit till. Först behandlas de demografiska effekterna. När det kommer migranter innebär det på kort sikt att en större andel av befolkningen är i aktiv ålder. Effekten avtar dock efter hand om det inte kommer nya migranter. De som har kommit till landet blir ju efterhand äldre. Därpå behandlas olika effekter av invandringen som påverkan på GDP, produktivitet och innovationer. Resultaten kan sammanfattas med att det i hög grad beror på sammansättningen av de som kommer och hur den ekonomi de kommit till är. Det finns inte ett och samma resultat för alla fall utan resultaten skiljer sig åt och undersökningar måste göras för varje enskilt land och tidsperiod. Lika komplicerat är det att undersöka vilka effekter invandringen har på löner och arbetslöshet. Det är en fråga som ingående behandlas i boken. Det finns dock inget enkelt svar på frågan om vilka effekterna är. Det beror bl a på sammansättningen av de som kommer efter utbildning och yrke och hur efterfrågan på arbetskraft är sammansatt. Att företag påverkas av invandring av arbetskraft vad gäller löner, prissättning och vinster behandlas också i boken. Det är uppenbart att företag kan vinna på om det kommer mer av sådan arbetskraft som de efterfrågar. Det kan i sin tur ha effekter på priserna på de varor eller tjänster som de producerar. Invandringen kan på olika sätt också påverka den offentliga sektorn i det land de kommit till. Hur mycket de som har kommit betalar i skatt jämfört med hur mycket de får i transfereringar och offentliga tjänster har behandlats i olika undersökningar. Av intresse i detta sammanhang är också om de som kommer har sådana yrken som efterfrågas för arbetet i den offentliga sektorn. I avslutningen av denna del av boken behandlas olika typer av påverkan på samhället på annat sätt än genom ekonomin som vilka värderingar de som kommer har (undersökningar visar att det sker en anpassning till de i det land de har kommit till) och vad gäller kriminalitet. Här finns som i övriga delar av boken många resultat från olika undersökningar och referenser till många andra studier för de som vill gå vidare.

I den avslutande delen av boken behandlas olika typer av migration och vad forskningen visar om effekter kopplade till de olika grupperna. Grupperna är arbetskraftsinvandrare, studerande, familjemedlemsinvandrare, flyktingar (de som kommer och hur det går för dem efter att de kommit) och oregistrerade invandrare. Effekterna är olika beroende på vilken grupp det är fråga om, vilket land de kommer till och vilken politik som förs i landet. Det finns stora skillnader i hur det går för de här nämnda grupperna men också skillnader inom grupperna som att arbetskraftsinvandrare kan vara antingen högutbildade specialister eller komma till okvalificerade och lågbetalda arbeten. Det finns mycket att lära av de olika exemplen och undersökningar som redovisas i boken. Och boken visar att det behövs än fler undersökningar för att ge ett förbättrat underlag för politiken på området.

Sammantaget är det en bok som ger en mycket bra översikt av forskningen om internationell migration både vad gäller effekterna för de som flyttar, de länder de kommer från och de länder de kommer till. Boken visar också på behovet av fortsatt forskning på området. Det är mycket som vi ännu inte vet vad gäller migrationens bestämningsfaktorer och dess effekter. I boken redovisas främst forskningsresultat som behandlar Storbritannien och USA men en hel del också från bl a olika länder i Europa. Boken är av intresse för forskare som en mycket bra översikt men den kan också vara av stort intresse för många andra. Den är mycket välskriven och välstrukturerad och lockar till fortsatt läsning av forskningen på området.