Migranter från Afghanistan på den svenska arbetsmarknaden
Antalet som invandrat till Sverige har ökat markant de senaste decennierna. År 1990 var 9,2 procent av befolkningen utrikes födda. Drygt 30 år senare är motsvarande tal drygt 20 procent. Sammansättningen av de utrikes födda har också förändrats. 1990 var runt 60 procent från Finland, Norge och Danmark. Senare kom många som flyktingar från framför allt länder utanför Europa, fram till den stora flyktingvågen från Ukraina 2022. Vi koncentrerar oss i denna artikel på de som kommit från Afghanistan. Vi har undersökt hur det har gått för dem att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige.
Afghanistan har en lång historia av krig och konflikter som lett till att många lämnat landet som flyktingar.1 Inbördeskrig och konflikter under 1970-talet följdes av en invasion från Sovjetunionen i december 1979, som stöd för Afghanistans kommunistiska parti som tagit regeringsmakten 1978. Invasionen följdes av ett långvarigt gerillakrig riktat mot det sovjetstödda styret, där de som var mot detta fick stöd av Pakistan, Saudiarabien och USA. Sovjetunionen lämnade Afghanistan 1989. Det följdes av militära konflikter där talibanerna tog kontroll över den största delen av Afghanistan (90 procent 2001). Terrorattentaten i New York och Washington den 11 september 2001 genomfördes av al-Qaida lett av Usama bin Ladin. al-Qaida var verksamt i Afghanistan vilket ledde till att USA och även Storbritannien angrep och störtade Talibanregimen. Gradvis hämtade dock talibanerna ny styrka och kriget fortsatte och eskalerade. USA drog sig successivt tillbaka och lämnade Afghanistan helt 2021. Talibanerna tog åter makten över hela landet och har infört ett repressivt styre med bl a stora hinder för flickors skolgång och kvinnors utbildning och förvärvsarbete (Ahmadi 2022; ILO 2022).
Afghanistans befolkning består av många etniska grupper med olika språk och religioner (Barfield 2023; Mazharm fl 2012). Den största gruppen är pashtuner, vilka utgör upp till hälften av landets befolkning. Den gruppen, liksom flera andra, är sunnimuslimer. Hazarer, som utgör 10–15 procent av befolkningen i Afghanistan, är shiamuslimer och har utsatts för förföljelse av den sunnimuslimska majoriteten och många har flytt landet.
Denna korta beskrivning av Afghanistans historia pekar på hur krig och konflikter har lett till en mycket omfattande flyktingmigration. Mycket av flyktingströmmarna har gått till två grannländer – Pakistan och Iran. Villkoren för flyktingar i de båda länderna har varit dåliga och för unga män från Afghanistan i Iran har det funnits ett hot om att tvångsrekryteras till den iranska krigsmakten (Mueller och Rubin 2021). Från dessa båda länder, främst Iran, har många afghaner sedan sökt sig till olika länder i Europa. Flykten vidare till Europa har ofta varit mycket krävande (Scalettaris m fl 2019).
Enligt UNHCR fanns det totalt 2,8 miljoner flyktingar och asylsökande från Afghanistan registrerade av UNHCR i olika länder i augusti 2021.2 Flest fanns i Pakistan med 1,4 miljoner och Iran med 780 000. Det är en kraftig underskattning då många inte registrerats som flyktingar. Sedan augusti 2021 har många flytt till bl a länder i Europa. UNHCR uppskattar det totala antalet flyktingar från Afghanistan till 5,7 miljoner i juni 2023. Det är det största antalet flyktingar från ett land tillsammans med de från Syrien (6,8 miljoner) och Ukraina (5,7 miljoner). Det ska understrykas att talen är osäkra.
- Afghaner i Sverige
Antalet afghanska medborgare som sökt asyl i Sverige har, liksom antalet som fått asyl, varierat starkt under de senaste decennierna. Utvecklingen från 2004 t o m 2022 framgår av figur 1.
Vi kan se att det finns en tidsfördröjning vid behandlingen av asylansökningar – beviljandet av ansökningar ökar inte samma år som då många söker asyl utan åren närmast efter. Det framgår också av figur 1 att alla som söker inte blir beviljade asyl – en del lämnar landet innan ansökan behandlats och många får avslag med hänvisning till Dublinförordningen (de har först kommit till ett annat EU-land och ansökan ska behandlas i det landet). En del som kommit från Afghanistan kan ha sökt uppehållstillstånd av andra grunder som familjeanknytning.
Figur 1. Asylsökningar och beviljade asylansökningar av medborgare i Afghanistan 2004–22
Källa: Migrationsverket.
De som kommit som barn har anlänt antingen tillsammans med föräldrar eller som ensamkommande. De är under åren närmast efter ankomsten inte i en ålder då de söker arbete, utan de är i regel studerande. Vid undersökningar av hur det går på arbetsmarknaden är uppgifter om de som är i aktiv ålder av störst intresse. Figur 2 visar utvecklingen av antalet som är från 16 år t o m 64 år under perioden 2004–22, jämfört med alla andra utrikes födda respektive de som är födda i Sverige som är i samma ålder. Vi ser att ökningen av antalet från Afghanistan har varit stor och framför allt ökat mycket markant sedan mitten av 2010-talet. Ökningen har procentuellt sett varit mycket större än den för samtliga utrikes födda. För inrikes födda har det t o m varit en viss minskning av antalet i åldersgruppen under det senaste decenniet.
Figur 2. Förändring av afghaner, andra utrikes födda och inrikes födda i åldern 16–64 år med basår 2004, procent
Anm: Utrikes födda avser utrikes födda utom de som är födda i Afghanistan. Källa: RAMS för åren mellan 2004 och 2021. BAS för år 2022. Egna beräkningar.
- Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningen bland afghaner i Sverige
Våra tidigare undersökningar har uppvisat en mycket markant ökning av antalet sysselsatta afghaner i Sverige under de båda covid-19 åren 2020 och 2021 (Andersson och Wadensjö 2022a, 2022b). Tidigare undersökningar har också visat att fler av de ensamkommande barnen från Afghanistan blivit sysselsatta jämfört med ensamkommande barn från andra länder (Çelikaksoy och Wadensjö 2019). Vi ska nu närmare undersöka hur det har gått för migranter från Afghanistan på den svenska arbetsmarknaden under de senaste båda decennierna.
Sedan några år existerar Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Det skapar möjligheten att beräkna ett registerbaserat mått för arbetskraftsdeltagandet, vilket motsvarar andelen sysselsatta och arbetslösa i förhållande till befolkningen.3 I figur 3 framgår det tydligt att arbetskraftsdeltagandet hos män födda i Afghanistan, oavsett utbildningsnivå, är högre än för övriga utrikes födda män. Endast inrikes födda män med eftergymnasial utbildningsnivå har ett högre arbetskraftsdeltagande än motsvarande grupp av män födda i Afghanistan. För kvinnor födda i Afghanistan är bilden en annan. Bland både kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildning har de från Afghanistan något lägre andel sysselsatta än inrikes födda kvinnor med sådan utbildning.
Figur 3. Arbetskraftsdeltagandet i åldern 16–64 år för afghaner, andra utrikes födda och inrikes födda, år 2022
Anm: Utrikes födda avser utrikes födda utom de som är födda i Afghanistan. Källa: BAS för år 2022. Egna beräkningar.
Figur 4. Andel sysselsatta i åldern 16–64 år för afghaner, andra utrikes födda och inrikes födda år 2004–22
Anm: Utrikes födda avser utrikes födda utom de som är födda i Afghanistan. Källa: RAMS för åren mellan 2004 och 2021. BAS för år 2022. Egna beräkningar.
Figur 4 visar utvecklingen av andelen sysselsatta i åldern 16–64 år för afghaner, andra utrikes födda och inrikes födda under perioden 2004–22. Andra utrikesfödda kommer från många olika grupper av länder (EU-länder, andra länder), av olika skäl (arbete, studier, familjeanknytning, flyktingar) och har varit olika länge i Sverige, medan de i den afghanska gruppen i regel kommit som flyktingar och varit i Sverige relativt få år.
Vi finner att andelen sysselsatta är högst och stabil över tid bland de som är födda i Sverige. Sysselsättningen är vidare lägre men ökar klart under perioden för andra utrikes födda än afghaner, och den har ökat mycket starkt för afghaner under perioden, vilka år 2022 har nått samma sysselsättningsandel som för övriga utrikesfödda.
I figur 4 studerar vi utvecklingen för samma tre grupper men med en uppdelning på kvinnor och män. Vi finner att det för inrikes födda knappast inte finns någon skillnad mellan andelen sysselsatta bland kvinnor och män (0,4 procentenheter högre för män)4. I de båda andra grupperna är andelen sysselsatta emellertid betydligt högre bland män än bland kvinnor. Det gäller speciellt för den afghanska gruppen. Det sker dock en ökning av sysselsättningen bland både män och kvinnor, men den är snabbare för män än för kvinnor bland dem från Afghanistan. Bland män från Afghanistan är år 2022 andelen sysselsatta högre än bland andra utrikesfödda män.
Figur 5. Andel sysselsatta kvinnor och män i åldern 16–64 under 2004–22 för afghaner, andra utrikes födda och inrikes födda
Anm: Utrikes födda avser utrikes födda utom de som är födda i Afghanistan. Källa: RAMS för åren mellan 2004 och 2021. BAS för år 2022. Egna beräkningar.
Kvinnor från Afghanistan har betydligt lägre andel sysselsatta än vad män från Afghanistan har. Tänkbara förklaringar kan vara traditioner i det land de kommit från.5
I figur 6 ser vi utvecklingen för dem i åldern 25–29, en åldersgrupp där relativt få är under utbildning. Vi finner att andelen sysselsatta ökar både för afghaner och för andra utrikesfödda i åldersgruppen. Det gäller allra mest för afghanska män. Deras sysselsättningsgrad är lika hög som den för inrikes födda män i slutet av perioden. Även andelen sysselsatta bland afghanska kvinnor ökar mycket, men andelen är fortfarande betydligt lägre än för de andra grupperna i slutet av den undersökta perioden.
Figur 6. Andel sysselsatta kvinnor och män i åldern 25–29 under 2004–22 för afghaner, andra utrikes födda och inrikes födda
Anm: Utrikes födda avser utrikes födda utom de som är födda i Afghanistan. Källa: RAMS för åren mellan 2004 och 2021. Egna beräkningar.
Figur 7. Andel sysselsatta i åldern 16–64 år för afghaner, kvinnor och män, i olika typer av kommuner 2004–22
Källa: RAMS för åren mellan 2004 och 2021. BAS för år 2022. Egna beräkningar.
Figur 8 visar vidare utbildningssammansättningen för de från Afghanistan jämfört med den för de båda andra grupperna för samtliga i åldern 16–64 år. Vi finner att många av dem från Afghanistan, fler än bland de i de båda andra grupperna (födda i Sverige respektive utrikes födda från andra länder än Afghanistan), endast har förgymnasial utbildning. Det skulle kunna förklaras av att de afghanska ungdomar som varit bosatta som flyktingar i Iran innan de kommit till Sverige inte fått utbildning (Seddighi m fl 2022). Att en större andel av kvinnorna än av männen endast har förgymnasial utbildning skulle också kunna förklaras av diskriminering av kvinnor i Afghanistan (Seierstad 2023; Ahmadi 2022).
En annan bidragande förklaring skulle kunna vara att fler i den afghanska gruppen är tonåringar eller unga vuxna och fortfarande under utbildning. Tonåringar är i regel i gymnasiestudier och många som kommit som tonåringar hinner inte bli färdiga med sin gymnasieutbildning utan går vidare till komvux och folkhögskolestudier. Det är därför viktigt att se om utbildningsmönstret är detsamma för de som är 25 år eller äldre. Vi finner en tydlig överpresentation framför allt bland afghanska kvinnor men även bland afghanska män mellan 40 och 64 år med förgymnasial utbildning som högsta utbildning jämfört med andra utrikes födda. Få av de afghanska kvinnorna har eftergymnasial utbildning.
Figur 8. Andelen med olika former av utbildning som högsta utbildning i åldern 16–64 år för kvinnor och män bland afghaner, andra utrikes födda och inrikes födda år 2022
Anm: Utrikes födda avser utrikes födda utom de som är födda i Afghanistan. Källa: BAS 2022, egna beräkningar.
- Inkomster, yrken och näringsgren
Ett sätt att komplettera informationen sysselsättning är att undersöka om individer är förankrade på arbetsmarknaden eller inte med hjälp av ett mått avseende arbetsinkomst. Om en individ har en arbetsinkomst under november månad som överstiger 1/12 av tre inkomstbasbelopp (IBB), anses individen förankrad på arbetsmarknaden.6 För 2022 innebär det på månadsbasis nästan 18 000 kr. För sysselsatta individer visas i tabell 1 andel efter bakgrund och kön som anses som förankrade dels i november 2020, dels i november 2022.
Tabell 1. Arbetsinkomst som överstiger gränsvärdet för att bli förankrad i november 2020 och november 2022, ålder 20–64 år
Anm: Utrikes födda avser utrikes födda utom de som är födda i Afghanistan. Källa: BAS 2022, egna beräkningar.
Andelen med en arbetsinkomst i november som på årsbasis överstiger tre inkomstbasbelopp är högre för de som är inrikes födda än för de båda grupperna av utrikesfödda. Skillnaden minskar dock mellan 2020 och 2022. Vi ser en häpnadsväckande förändring för män från Afghanistan från 70,6 procent i november 2020 till 84,5 procent i november 2022. Även för kvinnor från Afghanistan ökar andelen, men det är en endast mindre ökning från en låg nivå.
De som kommit från Afghanistan har alltså blivit sysselsatta på arbetsmarknaden i Sverige i mycket hög utsträckning, särskilt om de är män. Många av dem har också så pass höga inkomster att de kan ses som förankrade på arbetsmarknaden. Men vilka arbeten har de och vilka inkomster mer specifikt får de från sitt arbete? Vi ska först se på inkomsterna. Med tanke på att de flesta från Afghanistan har kort utbildning (få har eftergymnasial utbildning), är unga och nyligen kommit till Sverige kan de förväntas ha relativt sett låga inkomster, lägre inkomster än de som är födda i Sverige och lägre också än för andra utrikesfödda än de från Afghanistan. Figur 9 redovisar en jämförelse av de tre gruppernas inkomster från anställning uppdelat på deciler. Vi finner som väntat att den afghanska gruppen framför allt finns i de fyra decilerna med lägst inkomst. Men vi ser också att ett inte obetydligt antal finns i de deciler som står för de med högst inkomster.
Figur 9. Andel individer som är sysselsatta och anställda i åldern 20–64 år fördelade på decilgrupper efter storlek på förvärvsinkomsten år 2022, procent
Anm: Utrikes födda avser utrikes födda utom de som är födda i Afghanistan. Källa: BAS 2022, egna beräkningar.
Figur 10 visar fördelningen efter förvärvsinkomsternas storlek på decilgrupper separat för kvinnor och män. Vi finner då kanske något överraskande att fördelningen på decilgrupper är något jämnare inom gruppen afghanska kvinnor än inom gruppen afghanska män. En större andel av kvinnorna än männen är i decilgrupper med högre inkomster. Samma tendens finns för övriga utrikesfödda – utrikesfödda kvinnor är lite oftare än utrikesfödda män i decilgrupper med högre inkomster.
Figur 10. Andelen kvinnor och män som är sysselsatta och anställda i åldern 20–64 år fördelade på decilgrupper efter storlek på förvärvsinkomsten år 2022, procent
Anm: Utrikes födda avser utrikes födda utom de som är födda i Afghanistan. Summan av alla AGI under året. Månadspopulationer för januari till december används. Källa: BAS 2022, egna beräkningar.
Vi ska nu se på vilken typ av arbeten afghanerna har i Sverige och genom att studera fördelningen efter bransch. Figur 10 redovisar utvecklingen från 2018 fram t o m 2022. Antalet ökar över tid i alla branscher, men det finns en koncentration till vissa branscher. Framför allt arbetar många inom vård, omsorg och sociala tjänster. Men många finns också inom branscher som handel, tillverkning, fastighetsservice m m och hotell och restaurang.
Figur 11. Sysselsatta afghaner efter bransch 2022 och 2018, antal
Anm: Branscher som har färre än 500 afghaner 2022 är exkluderade. Källa: BAS, egna beräkningar.
- Regressionsanalys
En intressant fråga är i vilken utsträckning de skillnader i arbetsmarknadsutfall som vi observerat står sig om vi konstanthåller för skillnader i t ex ålder och utbildningsnivå mellan grupperna. För att undersöka detta använder vi en logistisk regressionsansats där vi konstanthåller för vissa individegenskaper (se tabell 2 och 3 för en komplett lista). Därefter estimerar vi marginaleffekten av att vara utrikes född respektive född i Afghanistan, jämfört med att vara inrikesfödd, vid gruppernas respektive medelvärden för modellens andra variabler. Detta görs för tre olika arbetsmarknadsutfall: sannolikheten att i) tillhöra arbetskraften[7], ii) vara sysselsatt när man tillhör arbetskraften samt iii) vara förankrad på arbetsmarknaden, dvs erhålla en löneinkomst som överstiger tre inkomstbasbelopp (IBB), när man är sysselsatt. Resultaten presenteras i tabell 2 för män och tabell 3 för kvinnor.
Tabell 2. Marginaleffekt för män födda utomlands eller i Afghanistan av att tillhöra arbetskraften, vara sysselsatt och vara sysselsatt samt förankrad på arbetsmarknaden i november 2022 av dem i åldern 16–64 år
Anm: Utrikes födda avser utrikes födda utom de som är födda i Afghanistan. Övriga kontrollvariabler som inte redovisas är: ålder, ålder2, tid i Sverige, utbildningsnivå, en geografisk indelning (Landsbygd, Storstad och Stad) samt för regressionen förankrad även om vederbörande var sysselsatt inom industrin eller inte. Standardfel inom parentes * p < 0,10, ** p < 0,05, *** p < 0,01. Källa: BAS 2022 november, egna beräkningar.
Tabell 3. Marginaleffekt för kvinnor födda utomlands eller i Afghanistan av att tillhöra arbetskraften, vara sysselsatt och vara sysselsatt samt förankrad på arbetsmarknaden i november 2022 av dem i åldern 16–64 år
Anm: Utrikes födda avser utrikes födda utom de som är födda i Afghanistan. Övriga kontrollvariabler som inte redovisas är: ålder, ålder2, tid i Sverige, utbildningsnivå, en geografisk indelning (Landsbygd, Storstad och Stad) samt för regressionen förankrad även om vederbörande var sysselsatt inom industrin eller inte. Exponentiella koefficienter; standardfel inom parentes * p < 0,10, ** p < 0,05, *** p < 0,01. Källa: BAS 2022 november, egna beräkningar.
Vi finner att de skillnader som vi fann tidigare står sig i regressionsanalyserna. Skattningar pekar på att vara utrikes född är negativt associerat med sannolikheten att tillhöra arbetskraften, vara sysselsatt samt förankrad som sysselsatt jämfört att vara inrikes född. Medan resultaten för män från Afghanistan avviker från slutsatsen då resultaten de facto i stället indikerar att de har en högre sannolikhet jämfört med inrikes födda män att tillhöra arbetskraften, samt vara förankrad som sysselsatt. Tolkningen av koefficienterna pekar på att män födda i Afghanistan har t ex 1,9 procent högre sannolikhet att vara förankrad som sysselsatt än en man född i Sverige, när modellvariablerna hålls konstanta mellan grupperna. De deskriptiva resultaten från tabell 1 indikerar motsatsen när det gäller att vara förankrad på arbetsmarknaden. Men när sedan framför allt åldersskillnaden tillsammans med övriga kontrollvariabler konstanthålls i regressionsanalysen förändras bilden.
Resultaten för kvinnor visar däremot upp en traditionell bild där resultaten för kvinnor från Afghanistan är samstämmiga med resultaten för övriga utrikes kvinnor, förutom för att tillhöra arbetskraften som är positiv.
- Slutsatser
Huvudresultatet är att sysselsättningsutvecklingen har varit stark och snabb för de afghaner som är folkbokförda i Sverige. Det gäller oavsett vilken typ av kommuner de bor i och framför allt för män. Män från Afghanistan har nästan samma andel sysselsatta som män som är födda i Sverige. I detta sammanhang skulle det vara intressant att utvärdera hur gymnasielagen har påverkat framför allt unga afghanska mäns beteende på arbetsmarknaden. För kvinnor från Afghanistan är däremot andelen sysselsatta betydligt lägre än för kvinnor födda i Sverige, även om andelen som är sysselsatta ökar över tid även för denna grupp. Det är angeläget att gå vidare med att undersöka vad som förklarar denna låga sysselsättningsgrad för afghanska kvinnor. Är det så att många i gruppen fortfarande studerar?
Få bland de från Afghanistan har en eftergymnasial utbildning. Det kan bidra till att förklara att de ofta har relativt låga inkomster. De är överrepresenterade i de lägre decilgrupperna, även om det finns de som har höga inkomster. Andelen män av de från Afghanistan som har en inkomst som är så hög att det kan ses som att de är förankrade på arbetsmarknadens ökar dock snabbt.
Antalet afghaner ökar i alla branscher men det finns en koncentration till vissa branscher. Speciellt arbetar många inom vård, omsorg och sociala tjänster. Det är intressant att följa om denna koncentration består över tiden eller om en större andel efter hand kommer att arbeta i andra branscher.
1För en mycket läsvärd översikt av Afghanistans nyare historia se Seierstad (2023).
2Se House of Commons Library (2021).
3För mer information, se https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/befolkningens-arbetsmarknadsstatus/.
4Skillnaden i sysselsättningsgraden mellan könen är större i AKU. Men det är två helt olika undersökningar. AKU är en enkätundersökning som lider av ett bortfall, medan BAS bygger på data från administrativa register.
5Se t ex Seierstad (2002, 2023) för information om kvinnornas ställning på arbetsmarknaden i Afghanistan.
6SCB:s definition för att försöka mäta antalet respektive andelen förankrade respektive svagt förankrade på arbetsmarknaden. På årsbasis är gränsen satt till tre IBB.
7För att tillhöra arbetskraften måste individen antingen vara sysselsatt eller arbetslös.
Ahmadi, M H (2022), ”Higher Education of Afghanistan under the Taliban Rule”, Heinrich Böll Stiftung.
Andersson, F W och E Wadensjö (2022a), ”Covid-19 och den svenska arbetsmarknaden – ett registerperspektiv”, Ekonomisk Debatt, vol 50, s 7–22.
Andersson, F W och E Wadensjö (2022b), ”Anställda i Sverige under 2021 – andra året med covid-19”, Ekonomisk Debatt, vol 50, nr 6, s 40–48.
Barfield, T (2023), Afghanistan. A Cultural and Political History, andra upplagan, Princeton University Press, Princeton och Oxford.
Çelikaksoy, A och E Wadensjö (2019), ”Refugee Youth Who Arrived in Sweden as Unaccompanied Minors and Separated Children: Education and Labour Market Well-being”, Nordic Journal of Migration Research, vol 9, s 179–200.
House of Commons Library (2021), ”Afghanistan: Refugees and Displaced people in 2021”.
ILO (2022), ”Employment Prospects in Afghanistan: A Rapid Impact Assessment”, ILO Brief, Genève, januari 2022.
Mazhar, M S, S O Khan och N S Goraya (2012), ”Ethnic Factor in Afghanistan”, Journal of Political Studies, vol 19, nr 2, s 97–109.
Mueller, E E och A Rubin (2021), ”Afghan Refugees Are Being Recruited to Join an Iranian Paramilitary”, TheRANDblog.
Scalettaris, G, A Monsutti och A Donini (2019), ”Young Afghans at the Doorsteps of Europe: The Difficult Art of Being a Successful Migrant”, Journal of Ethnic and Migration Studies, vol 47, s 519–535.
Seddighi, H, M Naseh, M Rafielfar och P Ilea (2022), ”Education of Afghan Refugee Children in Iran: A Structured Review of Policies”, Children and Society, https://doi.org/10.1111/chso.12620.
Seierstad, Å (2002), Bokhandlaren i Kabul, Månpocket, Stockholm.
Seierstad, Å (2023), Afghanerna, Polaris, Stockholm.