Mycket att lära av våra grannländers erfarenheter

Invandringen och integrationen av de som kommit till Sverige, framför allt de som kommit som flyktingar, är i fokus för mycket av den politiska debatten. I politiken beslutas om åtgärder som är tänkta att ha positiva effekter vad gäller integrationen, inte minst integrationen på arbetsmarknaden. Men vilka effekter kommer dessa åtgärder att faktiskt resultera i? Det går att i efterhand utvärdera om effekterna har blivit de förväntade, om de inte haft några påvisbara effekter eller kanske tvärtom har haft negativa effekter. En möjlighet är att vid beslut om att införa eller inte införa åtgärder bygga på erfarenheter från andra länder som redan tidigare infört sådana åtgärder och där dessa har hunnit utvärderas. Särskilt intressant kan det vara att studera erfarenheterna från ett av våra grannländer, Danmark.

Danmark har under många år haft en omfattande invandring, av såväl arbetskraft som flyktingar, och har infört flera sådana åtgärder som nu diskuteras eller håller på att implementeras i Sverige. Forskning om invandringen och dess effekter för Danmark har under många år bedrivits vid Rockwoolfondens forskningsenhet. En sammanfattning av forskningen gavs ut i bokform 2016 och nu i år har det kommit en ny sammanfattande bok, Skaksen och Jensen, Hvad vi ved om indvandring och integration – forløbet fra 1980’erne til i dag. Den sammanfattar forskningen om migration och integration vid forskningsenheten, som i regel tidigare publicerats i form av rapporter, böcker och tidskriftsartiklar. Den innehåller mycket som bör vara av intresse också för den svenska debatten.

Boken består av 20 kapitel fördelade på åtta olika delar som tar upp olika aspekter på invandring och integration. Den första delen består av tre kapitel som ger en översikt av migrationen till Europa, invandringen till Danmark efter andra världskriget med dess gradvis förändrade sammansättning. Den beskriver också förändringar av utlänningspolitiken sedan början av 2000-talet samt invandringens betydelse för den höga sysselsättningsnivån i Danmark. Många av de som invandrat till Danmark har kommit från EU/EES-länder. Arbetskraftsinvandrare utgör den största gruppen av invandrare. Jämfört med Sverige har relativt få kommit som flyktingar till Danmark. Förändringarna under senare decennier av migrations- och integrationspolitiken innebar bl a krav på en hög inkomst för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU och en åldersgräns för familjeförening (24-årsregel som innebär att båda parter behöver vara minst 24 år för att tillstånd ska beviljas).

Den andra delen av boken behandlar utvecklingen över tiden för dem med utländsk bakgrund jämfört med dem med dansk bakgrund vad gäller familjebildning och utbildningsnivå. Vad gäller äktenskapsmönster (ålder för giftermål) har det skett en anpassning i så mening att äktenskapsåldern har ökat för dem med utländsk bakgrund (födda i Danmark med utländska föräldrar eller kommit till Danmark innan fyllda 15 år), så att den nu är ungefär densamma som för dem med dansk bakgrund. För speciellt kvinnor med utländsk bakgrund har utbildningslängden ökat markant, så att den i genomsnitt närmat sig den för dem som har dansk bakgrund. Det förekommer en omfattande etnisk bostadssegregation, men den har minskat över tid; jämförelsen avser åren 1987, 2000 och 2019. Däremot ökar bostadsegrationen efter inkomst oavsett etnisk bakgrund.

Den tredje delen behandlar flyktingar som kommit till Danmark. Totalt fick ungefär 170 000 individer asyl i Danmark under perioden 1952–2020. Flest kom redan 1995 – inte som till Sverige 2015. År 1995 kom många flyktingar från Bosnien till Danmark. I huvudsak har flyktingarna till Danmark kommit från samma länder som flyktingarna till Sverige, även om sammansättningen skiljer sig en del åt. Till Danmark har det t ex kommit fler från Sri Lanka (tamilska flyktingar). I ett kapitel behandlas mottagandet av flyktingar och hur det förändrats över tid. Villkoren har blivit mer restriktiva med lägre ersättningsnivåer (kallad starthjälpsreformen) och längre väntetider för att få ett permanent uppehållstillstånd. Det redovisas också resultat vad gäller olika åtgärder. De pekar på att det är en fördel att bli placerade nära landsmän och i kommuner med en stark arbetsmarknad. Starthjälpsreformen har däremot negativa effekter, speciellt för kvinnors arbetsmarknadsetablering.¹  I ett kapitel redovisas undersökningar av flyktingarnas psykiska hälsa. Den pekar på att förlängda tider för att få permanent uppehållstillstånd har lett till sämre psykisk hälsa. Studierna som denna del av boken bygger på är, liksom de som redovisas i övriga delar av boken, baserade på mycket bra datamaterial och relevanta metoder.

I den fjärde delen av boken behandlas levnadsvillkoren för icke-västliga invandrare. Undersökningar pekar på att de disponibla inkomsterna för icke-västliga invandrare har ökat markant mellan 1987 och 2020. Trots detta har inkomstskillnaden jämfört med danskar ökat då deras inkomster stigit ännu snabbare. Ännu större, och också där ökande, skillnader finns vad gäller de ekonomiska förhållanden för danska barn jämfört med barn i de icke-västliga grupperna. Dåliga ekonomiska förhållanden för barn under uppväxten kan ha effekter för hur det går för dem när de blir vuxna. Förekomsten av fattigdom mätt som att ha under 60 procent av medianinkomsten undersöks för invandrare från Turkiet bosatta i Danmark och i Tyskland, jämfört med etniska danskar i Danmark och etniska tyskar i Tyskland. Resultatet är likartat för de båda länderna. Få av de som är etniska danskar eller etniska tyskar är fattiga (ungefär tio procent) medan  många av invandrarna från Turkiet är fattiga i både Danmark och Tyskland (ungefär 35 procent i slutet av perioden). För alla fyra grupperna har inkomstolikheten mätt med Ginikoefficienter ökat över tid.

Den femte delen av boken behandlar vilken utbildning olika grupper av invandrare har i Danmark. Skillnaderna är stora mellan grupperna. De västliga invandrarna har i genomsnitt högre utbildning än danskar, medan flyktingarna har betydligt lägre utbildning än danskar; många flyktingar har som mest grundskoleutbildning. En uppdelning på ursprungsländer visar på stora skillnader. Endast få från EU-länder som Polen, Tyskland och Rumänien har grundskoleutbildning som sin högsta utbildning. Detsamma gäller de som kommer från två flyktingländer, Bosnien och Iran, även om andelarna är något högre. För de som kommer från några andra flyktingländer som Syrien, Libanon och Irak är andelarna med som högst grundskoleutbildning mycket höga. Att ha högre utbildning leder till högre sysselsättning också bland flyktingar, men inkomstskillnaderna jämfört med att ha en lägre utbildning är mycket mindre än vad de är för danskar. Också om timlöner jämförs så är vinsten av att ha en högre utbildning mycket mindre för flyktingar än för de som är danskar. Överutbildning förekommer i alla grupper, också bland infödda danskar, men den är betydligt vanligare i olika grupper av invandrare än bland de infödda danskarna. Mest vanlig är överutbildning bland de som kommit från de nya östeuropeiska EU-länderna, alltså bland arbetskraftsinvandrare.

Den sjätte delen av boken innehåller ett kapitel som behandlar effekterna på längre sikt av olika alternativa utvecklingar av arbetskraftsinvandring och integration. Danmark har som andra länder en utveckling mot att en minskande andel är i aktiv ålder. Undersökningen görs med en makroekonomisk strukturmodell kallad DREAM. Det görs med tre fall med olika antaganden om den kommande arbetskraftsinvandringen och ett fall utan arbetskraftsinvandring men med en fullständig integration av de utrikesfödda i landet. Undersökningen pekar på att arbetskraftsinvandring kan ha positiva effekter för BNP per capita, men att dessa effekter är mycket mindre än de effekter som en fullständig arbetsmarknadsintegration av de som är utlandsfödda skulle få.

Den sjunde delen behandlar resultat från undersökningar av kriminalitet bland icke västliga invandrare och deras barn. De pekar bl a på betydelsen av att kontrollera för olika bakgrundsvariabler som ålder när jämförelser görs mellan olika grupper. Dessa resultat och många fler finns mer utförligt redovisade i en bok som kom 2023 från forskare vid Rockwoolfondens forskningsenhet och som jag tidigare recenserat (Wadensjö 2024).

Den åttonde delen sammanfattar boken och ger en lättläst redovisning av huvudresultaten vad gäller den omfattande forskningen om invandringen till Danmark. Det är viktigt är att lära av resultaten från Danmark vid utformningen av olika åtgärder i Sverige. Det gäller inte minst att sänkningar av ersättningsnivån för de som kommit som flyktingar leder till olika negativa effekter för dem och också deras barn. Det är också viktigt att lära av de utvärderingsmetoder som använts i Danmark. De kan användas för att följa upp de förändringar av integrationspolitiken som genomförts och kommer att genomföras i Sverige.