Sammanläggningsavhandlingens uppgång och fall inom nationalekonomi i Sverige?

Under SNS årliga ”job-market-day” år 2021 för ny- eller nära disputerade nationalekonomer läste en av oss (Grafström) ett 40-tal CV:n och avhandlingar och slogs då av att avhandlingarnas form varierar mellan landets lärosäten med forskarutbildning i nationalekonomi. Under samtal med flera doktorander vid arbetsmarknadsdagen framkom det att många var omedvetna om dessa skillnader. Bland doktoranderna fanns också de som var omedvetna om att formen på avhandlingen kan påverka framtida karriärmöjligheter. I denna artikel undersöker vi därför vad som verkar vara en påbörjad övergång till en ny dominerande form för nationalekonomiska avhandlingar i Sverige.

Även tidigare har det skett sådana förändringar. Under 1990-talet fullbordades i stort sett en övergång från monografier till sammanläggningsavhandlingar. En monografi är en avhandling som författats som en enhet (dvs en sammanhängande bok) med ett tydligt fokus. En sammanläggningsavhandling består i stället av flera, ofta av fyra till fem, redan publicerade eller ännu ej publicerade vetenskapliga arbeten (artiklar eller essäer) som försetts med en gemensam inledning som brukar kallas kappa.

Den nu sedan några år pågående förändringen innebär att allt fler lärosäten och doktorander övergår till det som vi här kallar en ”Job market paper-avhandling” (JMP). Sådana avhandlingar innehåller oftast en längre artikel ämnad för publicering i en topptidskrift samt två kortare artiklar. Exempelvis en egenförfattad artikel på 80–100 sidor som kompletteras med en eller två samförfattade artiklar på 30–40 sidor. Benämningen Job market paper beror på att den längre artikeln är tänkt att presenteras för potentiella arbetsgivare, speciellt på den internationella arbetsmarknaden (Hultkrantz 2024).

Syftet med denna artikel är tvåfaldigt. Dels undersöker vi hur utvecklingen ser ut, dels initierar vi en inomvetenskaplig diskussion kring denna förändring. Diskussionen kan även tänkas vara relevant för andra ämnen eftersom en liknande utveckling av avhandlingsformerna pågår i bl a statsvetenskap, sociologi och företagsekonomi. Det är dock i nationalekonomi som denna förändring hittills är mest påtaglig (Forslund och Henrekson 2024). Det finns också anledning att beröra ett annat fenomen, som diskuterats under lång tid i flera ämnen, nämligen anglifiering. Detta har också viss beröring med förändringen av avhandlingsform.

Data och brasklappar

Data för vår undersökning samlades in genom att vi initialt gick igenom listor från de svenska lärosätena som har nationalekonomiavdelningar (dvs egna institutioner eller del av en institution med flera ämnen) och där doktorander har disputerat under perioden 2010 till 2023. Vi utgick initialt från Boström och Sundbergs artikel i Ekonomisk Debatt från 2018 som redogör för olika aspekter av svensk nationalekonomi. Till detta har några ytterligare lärosäten lagts till. Därefter laddade vi ner och kategoriserade avhandlingarna. Totalt identifierades 615 individer som disputerade i nationalekonomi under denna period, med ett genomsnitt på ca 44 examina per år.

För att avgöra vilka avhandlingar som verkligen hör till ämnet använde vi i förekommande fall institutionernas egna numrerade listor över vilka som hade disputerat hos dem inom ett ämne (t ex Jönköping och Uppsala). I andra fall användes Diva-portalen på lärosätenas bibliotek för att söka avhandlingar per ämne. Många lärosäten tillhandahåller ämnesbeskrivning i Diva eller har avhandlingsämnesklassificering utifrån Universitetskanslersämbetets klassificering. Med denna information har vissa avhandlingar sorterats ut därför att de ämnesmässigt inte ligger inom om nationalekonomi. I de fall det finns mer än en klassificering används, t ex Economics och Business Administration, har de inkluderats.

Nationalekonomiavdelningarnas hemsidor listar i några fall de personer som disputerat i kronologisk ordning. I nästan alla fall har hela avhandlingen funnits tillgänglig för nedladdning. Annars har det ofta funnits information i Diva eller lärosätenas system som gör det möjligt att se antal artiklar och bedöma deras innehåll. I de få fall detta inte har räckt har vi hört av oss till universiteten och fått hjälp av dessa eller besökt universitetsbiblioteken.

Vi har valt att kategorisera avhandlingar som innehåller tre artiklar som JMP-avhandlingar och de som har fyra eller fler artiklar som sammanläggningsavhandlingar. En svaghet med detta är att vi kan ha felklassificerat avhandlingar som kanske är tänkta vara JMP-avhandlingar men som ändå innehåller fyra artiklar. För att begränsa detta fel har vi googlat namnet på författare + job market paper och i några fall fått träff som inneburit att vi ändå har kategoriserat avhandlingen som en JMP-avhandling.

Omvänt kan en källa till överskattning vara att det länge, långt före tankarna om JMP väcktes, funnits olika varianter av mer eller mindre explicita poängsystem bland handledare och kommittéledamöter med innebörd att det räcker med tre artiklar för att disputera om dessa är egenförfattade. Vi kan här inte skilja en sammanläggningsavhandling med tre artiklar från en JMP-avhandling.

Andra möjliga svagheter är att vi kan ha missat personer som tillhört en annan avdelning på ett lärosäte och eventuellt ser sig som en nationalekonom men som organisatoriskt tillhört forskarutbildningen i ett annat ämne eller varit del av ett samarbete mellan flera forskningsämnen. I några fall har avhandlingen bestått av två artiklar samt en tidigare publicerad licentiatavhandling. Dessa har vi räknat som sammanläggningsavhandlingar.

Resultat

Mellan 2010 och 2023 fann vi 615 individer som disputerade i nationalekonomi vid svenska lärosäten. Antalet har varit jämnt fördelat över åren med ett genomsnitt på 44 avlagda examina årligen. Rekordåret var 2013, då 56 personer disputerade, medan det lägsta antalet, 35, noterades året därefter (se figur 1).

Figur 1. Antalet disputerade i nationalekonomi i Sverige