Sjunkande omsättning och skenande förluster för vindkraften 2024

Sedan EU sjösatte sin Green Deal 2020 har det talats om en tilltagande elektrifiering av samhället. Prognoser från exempelvis Energimyndigheten har pekat på en fördubbling av elanvändningen i Sverige över de kommande decennierna. Elsystemet, elpriserna och elproduktionen har varit centrala i diskussionerna kring detta (Henrekson och Sandström 2022). Inte minst har frågor kring kärnkraft och långsiktiga investeringar i elnätet varit på tapeten under den senaste mandatperioden.

Den expansion av vindkraften som ägt rum de senaste femton åren är en investering av motsvarande storlek som den kärnkraftsutbyggnad som nu föreslås. Vi uppskattar att omkring 300 miljarder kr har investerats i svensk vindkraft sedan början av 2000-talet. De samhällsekonomiska kostnaderna för vindkraft i Sverige har debatterats (Fahlén m fl 2025; Tangerås m fl 2025). Tidigare presenterade vi statistik gällande vindkraftens lönsamhet för åren 2017–23 (Sandström och Steinbeck 2025). I den här artikeln ger vi en uppdaterad företagsekonomisk analys av vindkraften för år 2024.

Resultaten påvisar stagnerad eller t o m sjunkande omsättning, trots växande kapacitet, samt accelererande förluster. Analysen pekar också på att förlusterna inte enbart är koncentrerade till Norrland. Förlusterna är alltmer påtagliga även i södra Sverige. Resultat efter finansiella poster exklusive Norrland landade på minus 26 procent för år 2024.

Data

Vi granskar vindkraftsindustrins kärnverksamhet, dvs elproduktion. Följande stödfunktioner ingår ej i studien:

• projektörer som anlägger vindkraft, exempelvis OX2, Eolus vind eller Arise Windpower
• turbintillverkare som Vestas eller Siemens
• mindre entreprenörer som sköter service och underhåll

Energimyndigheten registrerar samtliga vindkraftverk i Sverige och med hjälp av detta material går det identifiera i stort sett all produktion i landet. Med utgångspunkt i detta underlag är det också möjlighet att leta rätt på respektive företag som äger de olika turbinerna.

Det fanns 5 558 vindkraftverk i Sverige per 31/12 2024. Mer än 94 procent av dessa och 99 procent av deras beräknade årsproduktion har driftsatts under 2000-talet, främst under åren 2011-2024. Vår databas omfattar totalt 4 378 vindkraftverk med en beräknad årsproduktion på 44,9 TWh. Årsredovisningar för respektive vindkraftsanläggning har identifierats och med hjälp av detta material har nyckeltal avseende exempelvis omsättning, marginaler, antal anställda med mera sammanställts för branschen. Med begreppen förlust och marginal menar vi här resultat efter finansiella poster. Resultat redovisade i euro räknas här om med kursen 1:11 vilket underskattar den reella förlusten då växelkursen i genomsnitt var 1:11,5 under 2024. Alla analyser baseras på offentliga handlingar och kan enkelt replikeras.

Privatpersoner, kooperativ och kommuner går i många fall inte att granska. Privatpersoner är nästan alltid lantbrukare som har egen firma och inte särredovisar vindkraften. Kommuner blandar ofta ihop olika sorters energiproduktion i sina energibolag och deras vindkraft kan därför inte analyseras. När vi exkluderar ägare som inte särredovisar vindkraftsverksamheten har vi kvar 3 705 verk med en beräknad årsproduktion på 40,6 TWh. Den totala beräknade årsproduktionen i alla uppförda vindkraftverk är enligt Energimyndigheten 48 TWh. Vi analyserar därmed 85 procent av Sveriges totala beräknade årsproduktion av vindkraftsel.

Sjunkande omsättning och växande förluster

Produktionen av vindkraftsel steg från 34,2 TWh (2023) till 40,6 TWh (2024). Den växande installerade kapaciteten har ändå inte medfört att intäkterna har ökat eftersom priserna har fallit. De lägre priserna visar sig också i växande förluster. Totalt förlorade branschen 6,3 miljarder kronor 2024 och marginalen landade på minus 51 procent. Detta kan jämföras med 2023 då förlusterna summerade till 5,2 miljarder med en marginal på minus 39 procent.

En sammanställning över de anläggningar som äger vindkraft visar en sjunkande omsättning och växande förluster. Såväl intäkter som förluster ökade varje år 2017-2023. 2024 kan därför sägas utgöra ett trendbrott.

Våra resultat för åren 2017–23 skiljer sig en aning från vår tidigare publicering (Sandström och Steinbeck 2025) eftersom databasen har utvidgats med 40 ytterligare vindkraftsanläggningar som inte inkluderades i föregående studie (figur 1). Det handlar dels om några mindre anläggningar som inte har praktisk betydelse dels om nya större anläggningar under uppbyggnad som driftsätts 2024 eller 2025.

Figur 1. Omsättning och marginal för svenska vindkraftsanläggningar 2017-2024.

Källa: Egna beräkningar från företagens redovisningar.

Under 2023 och 2024 uppmärksammades ett antal större konkurser och rekonstruktioner inom sektorn. Dessa var i flera fall knutna till PPA-avtal (Purchase Power Agreement). Ett sådant avtal innebär att vindkraftsanläggningen förbinder sig att leverera en viss mängd el till ett visst pris. Detta innebär att vindkraftsproducenten måste köpa el på den fria marknaden när det inte blåser. Som vi har sett de senaste åren varierar priset oerhört mycket när det inte blåser och följaktligen är en stor risk inbyggd i affärsmodellen.

Följden blev att bolag som Markbygden Ett och Aldermyrberget tvingades köpa el på spotmarknaden när priserna var som högst. Förlusterna för ett fåtal anläggningar uppgick till hundratals miljoner och i fallet med Markbygden Ett en förlust på 1,7 miljarder för 2023. Även om dessa förluster förskjuter genomsnittet är det tydligt att lönsamhetsproblemen griper genom hela sektorn. Detta visas av den höga  andel av vindkraftverken som befinner sig i bolag som visar röda siffror (figur 2). År 2024 fanns 80 procent av vindkraftverken i företag som går med förlust.

Figur 2. Andel av svenska vindkraftverk i bolag som går med förlust 2017-2024.

Källa: Egna beräkningar från företagens redovisningar.

Den lilla grupp vindkraftsanläggningar som har positiva resultat kan även påvisa de längsta avskrivningsperioderna (upp till 33 år), högt eget kapital med låga räntebärande skulder, samt elavtal med prisnivåer mot kund upp till 91 öre per KWh. Detta är priser som kan komma att åtminstone halveras när avtal omförhandlas till mer marknadsmässiga nivåer.

Stora förluster i Norrland

Medvetenheten om vindkraftens lönsamhetsproblem har spridit sig under det senaste året. Alltfler talar nu om en bransch som befinner sig i kris. “Det finns i princip inget värde på dagens marknad”, sade analytikern Elin Akinci till Affärsvärlden (2025) medan Anton Johansson på branschorganisationen Green Power Sweden (tidigare Svensk Vindenergi) säger att ”det är en extremt hårt pressad bransch”

De flesta uttalanden verkar dock fokusera på förlusterna i Norrland. Då omkring 68 procent (34,8 TWh) av Sveriges beräknade årsproduktion av vindkraftsel är koncentrerad till Norrland innebär förluster i Norrland att en stor andel av vindkraften lider av betydande lönsamhetsproblem.

Överetableringen är förvisso betydande i Norrland. Den totala förlusten för regionens vindkraft uppgår till 4,8 miljarder och marginalen summerade till -83 procent år 2024. Detta är delvis en följd av att elanvändningen inte har ökat såsom prognosticerats. Andelen timmar med negativa elpriser har ökat väsentligt i Norrland. Den gröna omställningens jätteprojekt såsom Stegra, Hybrit och Northvolt har antingen lagts ner, gått i konkurs, förskjutits eller fått betydande problem. Detta har i kombination med otillräcklig överföringskapacitet till södra Sverige och underutvecklade metoder för lagring av elektricitet bidragit till överkapacitet i Norrland. Trots detta fortsätter utbyggnaden av vindkraftsel i dessa delar av landet, vilket skapar ytterligare överutbud.

Skellefteå Kraft, som också ägde aktier i batteritillverkaren Northvolt, förfogar över en av landets största vindkraftsanläggningar vid Blaikfjället. Blaiken Vind med sina 99 vindkraftverk invigdes 2017. Den initiala investeringen på 3,3 miljarder kronor fick dock skrivas ner med 500 miljoner 2020. 2024 tvingades bolaget göra ytterligare en nedskrivning och totalt har uppåt en miljard försvunnit i nedskrivningar för Skellefteå Krafts vindkraft.

Förluster även i södra Sverige

Våra resultat visar samtidigt att förlusterna inte enbart är koncentrerade till landets norra delar. Om Norrland exkluderas och all vindkraft i Svealand och Götaland inkluderas blir resultaten bättre, men förlusterna är alltjämt betydande. För 2024 summerade förlusten till 1,5 miljarder för Svealand och Götaland samtidigt som marginalen landade på -26 procent. Ser vi till andelen vindkraftverk i södra Sverige som befinner sig i förlustbringande företag uppgick den år 2024 till 46 procent.

Figur 3. Genomsnittlig marginal för vindkraftsanläggningar uppdelat per region 2017-2024.

Källa: Egna beräkningar från företagens redovisningar.

Statliga Vattenfalls vindkraft förlorade 870 miljoner kronor 2024, med en marginal på -133 procent. Detta kan jämföras med talen för 2023, då förlusten summerade till 370 miljoner och en marginal på -45 procent. Vattenfalls vindkraft ägs via fyra olika dotterbolag där vissa är belägna i Norrland och andra i södra Sverige. Samtliga förlorade pengar 2024. Bolaget tvingades också göra en nedskrivning med 318 miljoner för de kostnader man haft kring havsbaserad vindkraft som inte blir av.

Vattenfall Toledo är ett företag som främst äger vindkraft i södra Sverige. Företaget skriver i sin årsredovisning att “17 procent av den möjliga produktionen reglerades bort då parkerna stängdes ned när den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna”. Annorlunda uttryckt: även i södra Sverige stänger man av vindkraften vid vissa tidpunkter då prisbilden är alltför ofördelaktig.

Det finns flera förklaringar till vindkraftens allt sämre lönsamhet. Kannibalisering, dvs att marknadspriset trycks ned av den ökade vindkraftproduktionen framstår som den främsta bidragande orsaken, något som också påtalas i många av de årsredovisningar som granskats. Enligt branschorganisationen Energiföretagen fördubblades antalet timmar med negativa priser eller priser nära noll i Norrland under de första sex månaderna av 2025.

Det finns dock även andra orsaker till lönsamhetsproblemen. Exempelvis verkar de allt högre vindkraftverken leda till mer skador och reparationer. Under början av 2025 stod 51 av 60 vindkraftverk vid Björnberget utanför Sundsvall stilla. Orsaken var att rotorblad hade gått sönder, anläggningen hade använt marknadens största turbinblad från Siemens Gamesa och dessa var förknippade med betydande tekniska problem. Det finns fler indikationer på att just ökad höjd leder till kortare livslängd.

I underkant?

Trots de betydande förlusterna vi identifierat finns det mycket som talar för att den faktiska lönsamheten ändå överskattats i vårt material. Flera faktorer antyder att så kan vara fallet.

En mindre andel vindkraftverk ägs av så kallade driftsbolag. Dessa bolag används för att samordna elförsäljning och drift av 1-3 vindkraftverk som ägs av ett flertal privatpersoner. Driftbolagen visar alltid nollresultat eftersom allt överskott skickas vidare till ägarna. Enkla överslagsberäkningar ger dock vid handen att dessa intäkter inte kan täcka kapitalkostnaden hos privatpersonerna som samäger driftbolagen.

Vindkraftsanläggningarna finansieras idag ofta till en ränta på 2-3 procent men man kan verkligen fråga sig om detta är marknadsmässig nivå. Det är högst tveksamt om en bank skulle tillämpa sådana villkor till annan verksamhet med så dåliga förutsättningar. Exempelvis kostade Markbygden Ett 8 miljarder kronor att bygga men förlusterna efter fem år är redan 4 miljarder kronor. Hur stor andel av lånen som är garanterade av olika europeiska nationalstaters finansiering av ”gröna” satsningar går inte att utröna. Men räntorna framstår i vart fall inte som marknadsmässiga, givet förlusterna, och riskerna.

Generellt har de flesta vindkraftsanläggningar en avskrivningsperiod på 25 år. Det finns många tecken på att detta är orealistiskt och räknar man på Energimyndighetens data finns ett tydligt samband mellan verkens livslängd och deras höjd. Ju högre verk desto kortare livslängd. Bliekevare i Lappland med 125 meter höga verk driftsattes 2009 men kommer att byggas om snart pga slitage. Björnbergets 240 meter höga verk driftsattes 2022 men redan 2024 fick man stoppa en stor del av driften på grund av trasiga rotorblad. Detta är ett exempel på när avskrivningstiden är alldeles för defensiv. Enligt fysikens lagar ökar slitaget med kvadraten på radien på verkens svepyta. Till detta kommer starkare vindar på högre höjd och större skillnad i vindstyrka.

Indirekta offentliga stöd i form av ursprungsgarantier och elcertifikat ökar anläggningarnas intäkter bara baserat på produktion, inte efterfrågan. 29 av de 240 vindkraftsbolagen specificerar dessa stöd i sin årsredovisning. 2023 uppgick dessa stöd till ca 11 procent av intäkterna, 2024 till ca 7 procent. Nytt för 2024 är att en del anläggningar har fått intäkter från stödtjänster. Detta innebär att de får betalt av Svenska Kraftnät för att inte producera el när det blåser. På längre sikt förkortar detta dock verkens livslängd eftersom rotorbladen är byggda för att följa vinden, inte kämpa mot den.

Vindkraftsanläggningarna tar heller inte kostnaderna för minskade fastighetsvärden (Westlund och Wihelmsson 2025) i sin omgivning och endast i mindre omfattning balanseringskostnader i elnätet. Det är svårt att uppskatta dessa kostnader men det kan handla om upp till 100 miljarder kronor. Stickprover visar att de avsättningar som gjorts för framtida nedmonteringskostnader är alldeles för låga. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de redovisade siffrorna endast är räkenskapsmässiga och förmodligen inte visar den egentliga lönsamheten.

Diskussion

Några observationer kan nu adderas till den diskussion som fördes i Sandström och Steinbeck (2025).

Vindkraften har byggts ut med en omfattande politiskt styrd finansiering. Här kan vi framför allt se EIB (Europeiska Investeringsbanken) och europeiska nationalstaters finansiering som letar sig in i Sverige. Vi kan även se exempel på hur stater utfärdar exportkreditgarantier för den som investerar i Sverige.

58 av 244 bolag skriver i sina förvaltningsberättelser att intäkterna påverkas negativt av ett ökat elutbud. Till skillnad från många andra verksamheter är det svårt för vindkraften att utveckla sin verksamhet. Vindkraftverk är fastmonterade i marken och producerar bara samtidigt som alla andra – när det blåser. Mot den bakgrunden är det troligt att den fortsatta utbyggnaden av vindkraftanläggningar kommer att försämra lönsamheten ytterligare.

Enligt Energimyndigheten ska kapaciteten att producera vindkraftsel öka från 48 TWh 2024 till 51,1 TWh 2025. Hur detta påverkar lönsamheten återstår att se. De stora förlusterna leder relativt sällan till konkurser. Istället fortsätter ofta verksamheten med hjälp av nya aktieägarlån eller nyemissioner.

Om man ser till effekt är Önusberget Windfarm utanför Piteå större än Markbygden Ett och därmed Europas största vindkraftsanläggning till land. Önusberget med sina 117 vindkraftverk och totala effekt på 753 megawatt hade en omsättning på 400 miljoner kronor och förlorade 300 miljoner kronor år 2024. Bolaget har totalt skulder på närmare åtta miljarder kronor, varav drygt hälften är till kreditinstitut och den andra hälften till ett moderbolag. Önusberget ägs till 100 procent av företaget Lagom Energy AB, som i sin tur ägs till 79,5 procent av Polarvind Energy AB. Detta företag ägs i sin tur av två olika bolag i Luxemburg med mycket snarlika namn. Önusberget tvingades upprätta kontrollbalansräkning i september 2024, därefter har nytt kapital tillkommit via vad bolaget kallar ”långfristig finansiering med gynnsamma villkor”.

Det är inte ovanligt att liknande upplägg förekommer bland de företag vi analyserat. Vilka är motiven till att fortsätta finansiera verksamhet som framstår som mer eller mindre kroniskt konkursmässig? Varifrån kommer kapitalet? Resultaten väcker många frågor och det är bortom den här artikeln att spekulera om varför detta fortsätter.

Avslutningsvis har vi här presenterat en uppdaterad företagsekonomisk analys av svenska vindkraftsanläggningar. Resultaten för 2024 påvisar stagnerad omsättning och tilltagande förluster. Vi ser också att förlusterna är värre i Norrland, men  de är inte koncentrerade till denna region. Tvärtom framstår lönsamhetsproblemen som alltmer påtagliga även i södra Sverige.

Stagnerad eller sjunkande efterfrågan på elektricitet i Sverige har i kombination med bristande överföringskapacitet medfört att elöverskottet är betydande i Norrland. I takt med vindkraftens expansion har även kannibaliseringseffekten blivit mer påtaglig. Fortsatt expansion av vindkraften i Sverige kan bara förvärra situationen ytterligare.