Tekniköverföring och policyinriktad entreprenörskapsforskning – Albert N Link och Donald S Siegel tilldelas 2026 års Global Award for Entrepreneurship Research
Global Award for Entrepreneurship Research instiftades 1996 och har blivit den mest prestigefyllda utmärkelsen för entreprenörskapsforskning. Priset består av 100 000 euro och en statyett formgiven av den svenske skulptören Carl Milles. Priset belönar forskning som bidragit till att öka kunskapen om entreprenörskap och dess betydelse för företagande och samhälle, oavsett inriktning. Sedan priset instiftades 1996 och nylanserades 2008 har ett flertal inflytelserika forskare mottagit det, såsom William Gartner, William Baumol, Diana Group, John Haltiwanger, Saras Sarasvathy, Robert Baron och Michael Frese.1
Professorerna Albert N Links och Donald S Siegels viktigaste bidrag till entreprenörskapsforskningen återfinns inom fyra områden: tekniköverföring, entreprenöriella universitet, entreprenörskap inom den offentliga sektorn och politikutformning för att främja innovativt entreprenörskap. Link och Siegel har i sin banbrytande forskning identifierat och kartlagt de viktigaste faktorerna för att främja entreprenörskap vid universitet och inom myndigheter. Genom deras vetenskapliga arbete har entreprenörskapsforskningen utvecklats, vilket har fördjupat den akademiska förståelsen av entreprenörskap och av vilka politiska åtgärder som krävs för att främja entreprenörsaktivitet. Tack vare deras forskning finns det i dag också övertygande belägg för att många organisationer och institutioner, framför allt universitet och myndigheter, kan påverka entreprenörsaktiviteten i samhället både positivt och negativt.
1. Korta biografier över 2026 års pristagare
Albert N Link föddes 1949 i Alexandria, Virginia. Här gick han i grundskola och gymnasium innan han fortsatte sin utbildning vid University of Richmond och tog en doktorsexamen i nationalekonomi vid Tulane University 1976. Sedan 1982 är han verksam på University of North Carolina at Greensboro (UNCG).
Albert Links samhällsengagemang har bl a inkluderat medverkan i National Academy of Sciences utvärdering av det amerikanska programmet Small Business Innovation Research (SBIR). Han var också USA:s representant vid FN:s ekonomiska kommission för Europa, UNECE (i Genève, Schweiz) från 2007 till 2012, i egenskap av vice ordförande för Team of Specialists on Innovation and Competitiveness Policies (ToS-ICP).
Albert Link är grundare/redaktör för Annals of Science and Technology Policy. Han har också varit chefredaktör för Journal of Technology Transfer och medredaktör för Foundations and Trends in Entrepreneurship.
Donald S Siegel föddes 1959 i Brooklyn, New York. Han tog sin kandidatexamen i nationalekonomi samt sin magister- och doktorsexamen i business economics vid Columbia University. Han är i dag professor i offentlig politik och förvaltning vid School of Public Affairs (SPA) och biträdande verkställande direktör för Global Center for Technology Transfer (GCTT) vid Arizona State University.
Donald Siegel har även varit rådgivare åt ett stort antal organisationer, däribland FN, National Academies of Science, Engineering, and Medicine (NASEM), Lawrence Berkeley National Lab, Council on Competitiveness, de brittiska, italienska och svenska regeringarna, amerikanska justitiedepartementet och Environmental Protection Agency.
Donald Siegel har varit tidigare redaktör för ett flertal tidskrifter, framför allt Journal of Technology Transfer, Journal of Management Studies, Academy of Management Perspectives och Journal of Business Venturing.
2. Översikt över pristagarnas forskningsbidrag
Link och Siegel har gjort flera viktiga bidrag till det akademiska entreprenörskapsfältet. Dessa bidrag har kommit till uttryck i många former: genom böcker och artiklar i ledande tidskrifter inom företagsekonomi, nationalekonomi och entreprenörskap, samt genom ett outtröttligt engagemang för utvecklingen av centrala vetenskapliga tidskrifter på området, såsom Journal of Technology Transfer.
Fram till 1990-talet var forskning om och synen på entreprenörskap nästan uteslutande fokuserad på entreprenöriella individer och deras företag. Entreprenörerna och deras företag betraktades inom forskningsfältet som helt självformade, bortom påverkan från omgivande faktorer. Detta förändrades delvis tack vare Links och Siegels forskning och insatser. Ett återkommande tema i deras arbete har varit att entreprenörer och deras företag påverkas av de institutioner, organisationer, policyer och människor som omger dem.
Tekniköverföring
Links och Siegels viktigaste forskning har lagt grunden för förståelsen av hur tekniköverföring driver på entreprenörsaktiviteten i samhället. Den tidigare forskningen inom området hade fokuserat på att direkt försöka koppla ihop tekniköverföring med innovation medan entreprenörskapets roll förbisågs. Årets pristagare var, framför allt i deras artikel om Research Triangle Park (Siegel, Waldman och Link 2003), bland de första att identifiera och mäta hur universitet kunde påverka entreprenörsaktivitet genom tekniköverföring.
Deras gemensamma arbete om tekniköverföring handlade om tekniköverföring från universitet i USA. Den första artikeln i ämnet var ett NBER Working Paper (Siegel m fl 1999), som i reviderad version publicerades i Research Policy 2003 (Siegel, Waldman och Link 2003). Kort därefter samarbetade de kring ett antal grundläggande artiklar om tekniköverföring relaterade till den amerikanska Bayh-Dole Act från 1980 (Siegel, Waldman, Atwater och Link 2003; Siegel m fl 2004; Link och Siegel 2006; Link m fl 2007; Link och Siegel 2007; Link m fl 2011).2 Den akademiska betydelsen av dessa arbeten, liksom av deras studier av tekniköverföring, framgår i en bok om akademiskt entreprenörskap och tekniköverföring vid universitet (Link m fl 2015).
Lika viktigt som deras gemensamma forskning om tekniköverföring vid universitet är den fortsatta forskningen som inspirerats av deras arbete, särskilt den ström av publikationer om tekniköverföringsaktiviteter inom amerikanska federala laboratorier som följde på Link m fl (2011). Man kan med fog hävda att de tillsammans har lagt den intellektuella grunden för den akademiska forskningen om entreprenörskapets roll i den offentliga sektorn.
Albert Links senaste arbete om tekniköverföring och kunskapsöverföring bygger på hans teoretiska modeller för entreprenörskap inom den offentliga sektorn (Link och Oliver 2020; Link och Scott 2021; Link 2021). Donald Siegels senaste arbete om tekniköverföring analyserar mikrodata, vilket har resulterat i ytterligare viktiga publikationer, inte minst Waldman m fl (2022).
Tekniköverföring är i dag ett etablerat område inom entreprenörskapsforskningen. Innan Link och Siegels forskning hade tekniköverföring och entreprenörskap lite med varandra att göra. Genom att synliggöra tekniköverföringens centrala betydelse för entreprenörskapet har de lagt grunden för vad som utvecklats till ett väsentligt område inom entreprenörskapsforskningen.
Politik för innovativt entreprenörskap
Inledningsvis var forskningen om entreprenörskap i stor utsträckning inriktad på att förstå fenomenet som sådant. Den tidiga litteraturen fokuserade därmed på individen eller företaget i sig. Politikens roll för entreprenörskap, särskilt innovativt entreprenörskap, diskuterades sällan. Med en serie banbrytande studier utvidgade emellertid Link och Siegel entreprenörskapsforskningens tillämpningsområde genom att även inkludera politikens möjlighet att påverka innovativt entreprenörskap.
En del av denna forskning är mer allmän och teoretisk, såsom Autio m fl (2014), men den mest inflytelserika forskningen inom detta område har fokuserat på att undersöka vilka effekter specifika politiska åtgärder har haft på innovativt entreprenörskap. Link och Siegel publicerade t ex en serie artiklar som analyserade hur och varför den amerikanska Bayh-Dole Act främjade entreprenöriell innovation. Den befintliga forskningen hade förvisso analyserat effekterna av Bayh-Dole Act, men fokus hade främst legat på innovativ verksamhet i ett bredare perspektiv. Link och Siegel visade hur och varför Bayh-Dole Act påverkade entreprenörsaktiviteten (Grimaldi m fl 2011; Link m fl 2011).
Både Link och Siegel var samtidigt föregångare när det gäller att analysera vilka effekter det amerikanska programmet Small Business Innovation Research (SBIR) har haft på innovativt entreprenörskap. Ett exempel är Link och Scott (2009) som lägger fram en konkret policyrekommendation avsedd att öka effektiviteten hos statliga åtgärder avsedda att stimulera innovativt entreprenörskap. Andra artiklar, där Link är en av författarna, innehåller systematiska analyser av SBIR:s inverkan på entreprenörsaktiviteten (Audretsch m fl 2002; Link och Scott 2010; Link m fl 2014). Ett annat exempel på forskning som analyserar effekterna av en specifik politikåtgärd är en studie av det amerikanska programmet Advanced Technology Program (Hall m fl 2001).
Skapandet av Research Triangle Park i North Carolina hyllas som en föredömlig offentlig satsning som inte bara har stimulerat innovativt entreprenörskap utan i slutändan också förvandlat en fattig region till ett av de mest dynamiska och blomstrande entreprenöriella ekosystemen i världen. De studier som noggrant analyserade effekterna av detta politiska initiativ genomfördes av Link (Link 1995; Link och Scott 2003a). Tack vare Link och Siegels insatser är politikens roll för att stimulera innovativt entreprenörskap numera en integrerad del av entreprenörskapsfältet.
Det entreprenöriella universitetet
Ett annat område där Link och Siegel har haft stor inverkan på entreprenörskapsforskningen gäller det entreprenöriella universitetet. Universitetets traditionella roll i samhället formades av Humboldtmodellen. En osynlig – men faktiskt existerande – barriär hindrade interaktionen mellan universitet och omvärld. Link och Siegel banade väg för en ny och förbättrad förståelse av universitetets roll i samhället genom att lyfta fram universitetet som en partner som kan påverka ett lands välstånd, men som också i sin tur påverkas av samhället. Denna nya roll för universitetet beskrivs i Link och Scott (2003b). På samma sätt belyses universitetets föränderliga roll och identitet i Link och Scott (2005). Siegel m fl (2007) analyserar hur framväxten av det entreprenöriella universitetet påverkar samhället. Hur enheterna är organiserade, leds och prioriterar sina aktiviteter inom det entreprenöriella universitetet undersöks i Link m fl (2008), medan framväxten av det entreprenöriella universitetet och i vilken utsträckning det har påverkat samhällsnormer och beteenden analyseras av Balven m fl (2018) och Siegel och Wright (2015).
Tack vare Links och Siegels forskning har forskningen och sättet att tänka kring universitetets roll i samhället och ekonomin förändrats i grunden. De visar på ett övertygande sätt att universitetet inte är ett isolerat elfenbenstorn, utan snarare en institution som är integrerad i – och avgörande för – samhällets välfärd och utveckling. De har på samma gång främjat innovativt entreprenörskap bland akademiker och universitetsanställda runt om i världen.
Entreprenörskap inom den offentliga sektorn
Under 1980- och 1990-talen betraktade den vetenskapliga litteraturen i stor utsträckning entreprenörskap som ett fenomen avgränsat till den privata sektorn. Publikationer i ledande akademiska tidskrifter – inte bara de som fokuserade på entreprenörskap utan inom alla samhällsvetenskaper – speglade ett tydligt fokus på, eller åtminstone prioritering av, den privata sektorn i entreprenörskapsforskningen. Med tiden erkändes den offentliga sektorns viktiga roll eftersom det blev känt att politiska åtgärder kunde stimulera entreprenörsaktiviteten. Link och Siegel banade också väg för ett annat perspektiv på den offentliga sektorns roll för entreprenörsaktiviteten genom att lyfta fram att entreprenörskap inte bara kunde stimuleras genom politiska initiativ utan också var en aktivitet som kunde bedrivas inom den offentliga sektorn i sig.
I boken Government as Entrepreneur introducerade och analyserade Link och Link (2009) den centrala roll som entreprenörskap kan spela inom den offentliga sektorn. Samma tema utvecklades vidare i Leyden och Link (2015) och Waldman och Siegel (2008). I Audretsch m fl (2020) visar författarna hur och varför entreprenörskap har potential att fungera som en drivkraft inom den offentliga sektorn.
3. Forskning och samhällspåverkan
Utöver sitt djupgående inflytande på det vetenskapliga tänkandet kring entreprenörskap har Link och Siegel gjort ytterligare två betydande bidrag. För det första har deras inspirerande ledarskap bidragit till att forma en aktiv forskargemenskap inom området tekniköverföring och entreprenörskap. För det andra har de påverkat samhällsutvecklingen genom att visa hur deras forskning i praktiken kan användas för att utforma politiska åtgärder.
Att skapa en akademisk gemenskap
När Link och Siegel började bedriva sin forskning inom det då i stort sett outforskade området tekniköverföring var de i princip helt ensamma. Utan utvecklingen av en bredare forskargemenskap skulle deras egna arbeten ha haft en begränsad påverkan och inflytande. De kom emellertid att spela en avgörande roll i skapandet av vad som i dag är en omfattande och internationellt erkänd akademisk gemenskap som ägnar sig åt forskning om tekniköverföring.
Genom att bygga upp denna forskargemenskap inspirerade Link och Siegel en ny generation forskare och främjade fortsatt samarbete genom workshops, seminarier och konferenser. Under årens lopp har de arrangerat mer än hundra sådana evenemang – en extraordinär bedrift. De säkrade också betydande extern finansiering från ledande organisationer och bidrog samtidigt till att förankra forskningsområdet i flera ledande organisationer, däribland Academy of Management och American Economic Association. Dessutom har de arbetat nära ledande vetenskapliga tidskrifter inom national- och företagsekonomi, samt fungerat som gästredaktörer för ett stort antal specialnummer ägnade åt tekniköverföring. Det anmärkningsvärda antalet specialnummer speglar deras ihärdiga ansträngningar att knyta samman tidigare osammanhängande forskare och konsolidera det framväxande forskningsområdet.
Framför allt har Link och Siegel skapat, utvecklat och utvidgat Technology Transfer Society från att vara en liten, främst USA-baserad grupp till att bli en vital internationell organisation med engagerade medlemmar över hela världen. Genom sina årsmöten blev organisationen en samlingspunkt för den framväxande forskargemenskap som de strävade efter att utveckla. Tillsammans med Mike Wright utövade de ett avgörande ledarskap under föreningens tidiga år, samtidigt som de rekryterade unga forskare från ett brett spektrum av discipliner världen över. Under deras ledning säkrade organisationen finansiering från institutioner som Kauffman Foundation och U.S. National Science Foundation för att anordna uppmärksammade internationella konferenser i takt med att medlemsantalet ökade.
För att ytterligare främja området tog Albert Link på sig rollen som chefredaktör för Journal of Technology Transfer (JTT). Vid den tiden riktade sig JTT främst till praktiker och beslutsfattare. Tidskriften hade grundats 1977 av Technology Transfer Society och publicerade inledningsvis konferensrapporter där det redaktionella ansvaret roterade mellan olika icke-akademiska medlemmar. År 1996 blev Albert Link redaktör och kom snart att bjuda in Donald Siegel som medredaktör. Tillsammans förvandlade de tidskriften till det som i dag är en ledande akademisk tidskrift inom innovation, tekniköverföring och entreprenörskap.
Samhällspåverkan
Utöver viktiga teoretiska bidrag kännetecknas Links och Siegels arbete också av ett aktivt engagemang för att omsätta forskningen i praktiskt användbar kunskap. De har med utgångspunkt i sin egen forskning engagerat sig i omfattande samarbeten med myndigheter och ideella organisationer för att visa på hur man i praktiken kan stimulera innovation genom entreprenörskap.
Till exempel var båda pristagarna nyckelmedlemmar i en grupp av akademiker och praktiker som utvärderade effekten av det amerikanska programmet Small Business Innovation Research (SBIR) under överinseende av National Academy of Sciences, ett program som syftar till att underlätta att ny forskning leder till innovation genom entreprenörskap. Deras arbete innefattade att ta fram konkreta rekommendationer för att förbättra processen för tekniköverföring.
Deras samhällsengagemang sträcker sig vidare till samarbete med lokala och delstatliga myndigheter. Link har arbetat mycket med Research Triangle Park i North Carolina, medan Siegel har haft ett nära samarbete med delstaten New York för att främja innovativt entreprenörskap. Båda har arbetat med flera federala myndigheter, däribland Advanced Technology Program (ATP), National Institute for Standards and Technology (NIST), National Science Foundation (NSF) och Ewing Marion Kauffman Foundation.
4. Slutord
Sammanfattningsvis har Professor Albert N Link och Professor Donald S Siegel på ett avgörande sätt påverkat forskningen om tekniköverföring och entreprenörskap, utövat ledarskap i uppbyggnaden av en livskraftig och aktiv forskningsgemenskap, och på ett avgörande sätt bidragit till policyutveckling och praktik med inriktning på att omsätta forskningsframsteg i innovativt entreprenörskap.
De är i en klass för sig när det gäller att skapa, utveckla och vårda det som nu är ett blomstrande forskningsområde – tekniköverföring och entreprenörskap. Deras forskning, som spänner över nationalekonomi, företagsekonomi och entreprenörskap, har lagt grunden för en ny generation forskare som fortsatt att analysera de olika sambanden mellan tekniköverföring och entreprenörsaktivitet. Deras insatser för att bygga nätverk, etablera publikationskanaler och organisera ett stort antal vetenskapliga konferenser och workshops har utvecklat den akademiska forskningen inom området till en aktiv global gemenskap.
Vad gäller samhällspåverkan har de intagit en ledande roll inom tillämpad forskning och samhällsengagemang genom att främja att grundforskning i innovativt entreprenörskap omsätts i praktiken. Tack vare deras bidrag har tekniköverföring och entreprenörskap inte bara blivit ett akademiskt forskningsområde utan också något som kan omsättas i praktisk handling vid universitet, myndigheter och ideella organisationer världen över. Links och Siegels banbrytande bidrag har därmed lämnat ett unikt och bestående avtryck inom forskning, praktik och politik.
1 Prisets grundare är Entreprenörskapsforum med IVA som nuvarande partner.
2 Bayh-Dole Act gav företag under kontrakt med federala myndigheter rätten till ägande av de uppfinningar som togs fram. Tidigare hade en stor del av dessa uppfinningar övergått i statens ägo, och därmed inte kommit att utnyttjas kommersiellt.
Audretsch, D B, A N Link och J T Scott (2002), ”Public/Private Technology Partnerships: Evaluating SBIR-Supported Research”, Research Policy, vol 31, s 145–158.
Audretsch, D B, D S Siegel och S Terjesen (2020), ”Entrepreneurship in the Public and Nonprofit Sectors”, Public Administration Review, vol 80, s 468–472.
Autio, E, M Kenney, P Mustar, D S Siegel och M Wright (2014), ”Entrepreneurial Innovation: The Importance of Context”, Research Policy, vol 43, s 1097–1108.
Balven, R, V Fenters, D S Siegel och D A Waldman (2018), ”Academic Entrepreneurship: The Roles of Identity, Motivation, Championing, Education, Work–Life Balance, and Organizational Justice”, Academy of Management Perspectives, vol 32, s 21–42.
Grimaldi, R, M Kenney, D S Siegel och M Wright (2011), ”30 Years after Bayh–Dole: Reassessing Academic Entrepreneurship”, Research Policy, vol 40, s 1045–1057.
Hall, B H, A N Link och J T Scott (2001), ”Barriers Inhibiting Industry from Partnering with Universities: Evidence from the Advanced Technology Program”, Journal of Technology Transfer, vol 26, s 87–98.
Leyden, D P och A N Link (2015), Public Sector Entrepreneurship: US Technology and Innovation Policy, Oxford University Press, Oxford.
Link, A N (1995), A Generosity of Spirit: The Early History of the Research Triangle Park, Research Triangle Foundation, Research Triangle Park NC.
Link, A N (2021), ”Knowledge Transfers from Federally Funded Research and Development Centers”, Science and Public Policy, vol 48, s 576–581.
Link, A N och J R Link (2009), Government as Entrepreneur, Oxford University Press, Oxford.
Link, A N och Z T Oliver (2020), Technology Transfer and US Public Sector Innovation, Edward Elgar, Cheltenham.
Link, A N, C J Ruhm och D S Siegel (2014), ”Private Equity and the Innovation Strategies of Entrepreneurial Firms: Empirical Evidence from the Small Business Innovation Research Program”, Managerial and Decision Economics, vol 35, s 103–113.
Link, A N och J T Scott (2003a), ”The Growth of Research Triangle Park”, Small Business Economics, vol 20, s 167–175.
Link, A N och J T Scott (2003b), ”US Science Parks: The Diffusion of an Innovation and Its Effects on the Academic Missions of Universities”, International Journal of Industrial Organization, vol 21, s 1323–1356.
Link, A N och J T Scott (2005), ”Opening the Ivory Tower’s Door: An Analysis of the Determinants of the Formation of US University Spin-off Companies”, Research Policy, vol 34, s 1106–1112.
Link, A N och J T Scott (2009), ”Private Investor Participation and Commercialization Rates for Government-sponsored Research and Development: Would a Prediction Market Improve the Performance of the SBIR Programme?”, Economica, vol 76, s 264–281.
Link, A N och J T Scott (2010), ”Government as Entrepreneur: Evaluating the Commercialization Success of SBIR Projects”, Research Policy, vol 39, s 589–601.
Link, A N och J T Scott (2021), ”Scientific Publications at U.S. Federal Research Laboratories”, Scientometrics, vol 126, s 2227–2248.
Link, A N och D S Siegel (2006), ”Generating Science-based Growth: An Econometric Analysis of the Impact of Organizational Incentives on University–Industry Technology Transfer”, European Journal of Finance, vol 11, s 169–181.
Link, A N och D S Siegel (2007), Innovation, Entrepreneurship, and Technological Change, Oxford University Press, Oxford.
Link, A N, D S Siegel och B Bozeman (2007), ”An Empirical Analysis of the Propensity of Academics to Engage in Informal University Technology Transfer”, Industrial and Corporate Change, vol 16, s 641–655.
Link, A N, D S Siegel och D Van Fleet (2011), ”Public Science and Public Innovation: Assessing the Relationship between Patenting at US National Laboratories and the Bayh–Dole Act”, Research Policy, vol 40, s 1094–1099.
Link, A N, D S Siegel och M Wright (red) (2015), The Chicago Handbook of University Technology Transfer and Academic Entrepreneurship, University of Chicago Press, Chicago.
Link, A N, C A Swann och B Bozeman (2008), ”A Time Allocation Study of University Faculty”, Economics of Education Review, vol 27, s 363–374.
Siegel, D S, D A Waldman och A N Link (1999), ”Assessing the Impact of Organizational Practices on the Productivity of University Technology Transfer Offices: An Exploratory Study”, NBER Working Paper 7256.
Siegel, D S, D A Waldman, L E Atwater och A N Link (2003), ”Commercial Knowledge Transfers from Universities to Firms: Improving the Effectiveness of University–Industry Collaboration”, Journal of High Technology Management Research, vol 14, s 111–133.
Siegel, D S, D A Waldman, L E Atwater och A N Link (2004), ”Toward a Model of the Effective Transfer of Scientific Knowledge from Academicians to Practitioners: Qualitative Evidence from the Commercialization of University Technologies”, Journal of Engineering and Technology Management, vol 21, s 115–142.
Siegel, D S, D A Waldman och A N Link (2003), ”Assessing the Impact of Organizational Practices on the Relative Productivity of University Technology Transfer Offices: An Exploratory Study”, Research Policy, vol 32, s 27–48.
Siegel, D S, M Wright och A Lockett (2007), ”The Rise of Entrepreneurial Activity at Universities: Organizational and Societal Implications”, Industrial and Corporate Change, vol 16, s 489–504.
Siegel, D S och M Wright (2015), ”Academic Entrepreneurship: Time for a Rethink?”, British Journal of Management, vol 26, s 582–595.
Waldman, D A och D S Siegel (2008), ”Defining the Socially Responsible Leader”, The Leadership Quarterly, vol 19, s 117–131.
Waldman, D A, M J Vaulont, R M Balven, D S Siegel och D E Rupp (2022), ”The Role of Justice Perceptions in Formal and Informal University Technology Transfer”, Journal of Applied Psychology, vol 107, s 1397–1413.