Antiasiatisk rasism – rasismen har många olika former

Det finns en omfattande samhällsvetenskaplig forskning om diskriminering av de som kommit från andra länder till Sverige. Forskningen har framför allt behandlat diskriminering på arbetsmarknaden och till viss del på bostadsmarknaden. Inom forskningen har använts olika metoder som experiment där flera ansökningar har skickats till samma arbete med lika meriter men med olika namn och etnisk bakgrund. Undersökningarna har framför allt gällt diskriminering av de som kommit från Mellanöstern eller Afrika. Men det finns många andra former av diskriminerande behandling och andra grupper som blir diskriminerade. Tobias Hübinette, forskare vid Karlstads universitet, behandlar i Svenska asiater – antiasiatisk rasism och framväxten av en ny minoritet olika former av diskriminering av de som har sin bakgrund i Sydöstasien.

Den sydöstasiatiska gruppen i Sverige består av många olika grupper som adoptivbarn från framför allt Korea, flyktingar från bl a Vietnam, arbetskraftsinvandrare från flera länder i området som Kina och kvinnor från bl a Thailand som kommit då de gift sig med svenska män. Antalet från Sydöstasien folkbokförda i Sverige har ökat gradvis från något över 30 000 år 1990 till nästan 150 000 år 2020. År 2023 var de största grupperna efter födelseland Thailand (45 940), Kina (38 253) och Vietnam (21 983). De olika grupperna skiljer sig mycket åt vad gäller skäl för invandring och också vad gäller sammansättning efter kön, ålder och utbildning. Gemensamt för grupperna är att de av många svenskar identifieras genom sitt utseende som tillhörande en viss grupp. Till de som invandrat från Sydöstasien kan också läggas barn till dem som fötts i Sverige och som också kan bli utsatta för diskriminerande behandling.

Bokens huvudtema är att många av sydöstasiaterna blir negativt behandlade på olika sätt. Hübinette bygger i sin bok på 100 böcker och 900 medietexter där svenska sydöstasiater själva skrivit om sina erfarenheter av rasistisk och negativ behandling. Det kan t ex vara att de som barn blivit mobbade i skolan eller att de som barn eller vuxna utsatts för nedsättande benämningar och kommentarer relaterade till sin grupptillhörighet. Sådana former av diskriminering verkar inte ha minskat över tid utan kan tvärtom ha ökat, speciellt under covid-krisen då asiater blev diskriminerade och ofta mötte negativa kommentarer och handlingar relaterade till att covid hade uppkommit i Kina. Mycket av den diskriminering som beskrivs i boken är vad som i internationell forskningslitteratur benämns som mikroagression.¹

Diskriminering i de former som behandlas i boken kan ha andra effekter än de tidigare väl undersökta aspekterna som har att göra med att få anställning eller att få hyra en bostad. Diskriminerande behandling i skolan, som mobbning, kan t ex påverka välbefinnande, hälsa och studieresultat. Sådan behandling kan också leda till att de som tillhör gruppen undviker att utbilda sig till och vara verksamma i yrken där risken för att utsättas för negativ behandling är större än i andra yrken. Förekomsten av diskriminerande behandling och mikroagression kan också göra att de som tillhör gruppen väljer att söka sig till bostadsområden där det bor andra från Sydöstasien för att minska risken för att utsättas för negativ behandling, dvs det kan vara en av flera faktorer bakom bostadssegregation.

Undersökningsmetoden som används i boken ger intresseväckande resultat, men det finns anledning att gå vidare. Intervjuundersökningar av ett urval av de som tillhör gruppen och deras barn skulle kunna ge en uppfattning av hur många och vilka delgrupper som är utsatta för diskriminerande handlingar och också hur de är utsatta. Det vore också av vikt att genom registerstudier undersöka hälsotillståndet hos de som tillhör grupperna, kanske inte minst hos barn och ungdomar. Registerstudier skulle också kunna peka på mönster vad gäller etableringen på arbetsmarknaden bl a vad gäller yrkesvalet för de ungdomar som tillhör gruppen och som växt upp i Sverige. Boken innehåller mycket som har stort intresse och den ger uppslag till hur det är möjligt att komma vidare och få ökade kunskaper om förekomsterna och effekterna av diskriminering av de som tillhör gruppen. Och det kan i sin tur leda till idéer om hur sådan diskriminering skulle kunna motverkas genom olika åtgärder.