Dean A Shepherd: 2025 års mottagare av Global Award for Entrepreneurship Research

Global Award for Entrepreneurship Research instiftades 1996 och har blivit den mest prestigefyllda utmärkelsen för entreprenörskapsforskning. Priset består av 100 000 euro och en statyett formgiven av den svenske skulptören Carl Milles. Priset belönar forskning som bidragit till att öka kunskapen om entreprenörskap och dess betydelse, oavsett inriktning. Ett flertal inflytelserika ekonomiska forskare har mottagit priset sedan det instiftades 1996 och nylanserades 2008, såsom William Gartner, William Baumol, Diana Group, John Haltiwanger, Saras Sarasvathy och, föregående år, Robert A Baron och Michael Frese.¹ 

Professor Shepherds arbete omfattar ett mycket stort antal artiklar som spänner över och har påverkat utvecklingen inom ett flertal delområden av entreprenörskapsforskningen. Han har varit en föregångare när det gäller att använda kognitiva, psykologiska och socialpsykologiska metoder för att analysera olika fenomen kopplade till entreprenörskap. Hans forskning om misslyckade och nerlagda företag och om entreprenörskap under svåra förhållanden har kastat ljus över nya områden som förtjänar att utforskas. Genom att intressera sig särskilt för mikroprocesser som rör en grundares motivation, kunskap och lärande har han skapat insikter som är till nytta inte bara för enskilda entreprenörer och beslutsfattare utan även för lärare inom entreprenörskap. Shepherd tilldelas 2025 Global Award for Entrepreneurship Research för sina exceptionellt inflytelserika, visionära och samhällsnyttiga bidrag till utvecklingen av entreprenörskapsforskningen.

1. Dean A Shepherd: en kort biografi

Dean A Shepherd föddes i Australien 1967 och är i dag Ray och Milann Siegfried Professor of Entrepreneurship vid Mendoza College of Business, University of Notre Dame i Indiana. Han har ursprungligen en fil kand-examen från Royal Melbourne Institute of Technology (1987) medan han på Bond University School of Business i delstaten Queensland senare både tog sin MBA (1992) och disputerade i entreprenörskap och strategi (1997).

Från 1997 till 1999 hade Shepherd sin första tjänst vid Lally School of Management and Technology, Rensselaer Polytechnic Institute i New York. Han  var därefter verksam vid Leeds School of Business, University of Colorado och Kelley School of Business, Indiana University. Sedan 2017 är han professor vid University of Notre Dame.

Mellan 2009 och 2015 var Shepherd chefredaktör för Journal of Business Venturing – den ledande tidskriften inom entreprenörskapsfältet. Han har fått ett flertal utmärkelser och erkännanden för sin forskning, bl a Mentor Award (2008), IDEA Thought Leader Award (tillsammans med Denis Grégoire och Pamela Barr 2011), Dedication to Entrepreneurship Award (2017) och två Foundational Paper Awards från Academy of Management Entrepreneurship Division – ett tillsammans med Jeffrey McMullen (2018) och ett individuellt (2022). Han är, slutligen, utnämnd till hedersdoktor vid ett tyskt och två svenska lärosäten – Internationella Handelshögskolan i Jönköping (2012), Technische Universität München (2013) samt Luleå tekniska universitet (2019).

2. Dean Shepherds bidrag

Övergripande bidrag

Shepherd har varit exceptionellt bred i sin forskning, men har ändå kunnat vara nyskapande genom att bidra med viktiga och banbrytande insikter till entreprenörskapsforskningen inom i stort sett alla forskningsområden han gett sig i kast med. Detta gör honom unik. Hans forskning omfattar alla väsentliga faser under en entreprenörskapsprocess – från identifiering och exploatering av affärsmöjligheter och finansiering av nya företag, till analys av etablerade småföretags tillväxt och utveckling. I sin senaste forskning har han också intresserat sig för bredare samhällsfrågor såsom fattigdomsbekämpning och hållbart entreprenörskap.

Ett av kännetecknen för Shepherds arbete är att han ofta kombinerar teori och perspektiv från flera olika forskningsområden för att försöka förklara och förutsäga fenomen inom entreprenörskapsområdet. Exempel på detta är när han tillämpar psykologisk teori om bearbetning av sorg för att förklara entreprenörers möjlighet att lära sig av misslyckat företagande (Shepherd 2003), använder sig av självbestämmandeteorin för att förklara hur individer kan reagera när de misslyckas med ett projekt (Shepherd och Cardon 2009) eller när han tillämpar fenomenet jugaad, frugal innovation, för att analysera kreativ problemlösning (Shepherd, Parida och Wincent 2020). Andra bidrag har kopplat ihop entreprenörskap med kognition och motivation (Shepherd och DeTienne 2005), kombinerat ekonomiska teorier om entreprenörskap med beteendeteorier på mikronivå (McMullen och Shepherd 2006), eller vävt ihop forskning om känslor med entreprenörers motivation (Brundin m fl 2008). De teoretiska och konceptuella ramverk som detta har resulterat i har format och utvecklat forskningen inom ett antal delområden inom entreprenörskapsforskningen.

Metodologiskt har Shepherd ofta använt sig av conjoint-analys – en teknik där respondenterna ombeds göra bedömningar utifrån en uppsättning förutbestämda scenarier som fångar upp väsentliga attribut som förväntas påverka bedömningen – särskilt inom området riskkapitalfinansiering. Conjoint-analyser är komplexa och Shepherd har gjort betydande framsteg i deras tillämpning, trots att tekniken sällan använts i entreprenörskapsstudier (Shepherd och Zacharakis 1999). Han har också intresserat sig för andra metoder, t ex experimentella metoder (Shepherd och DeTienne 2005), verbala protokoll (där deltagarna ombads tänka högt medan de utförde uppgiften) (Mueller och Shepherd 2016) och jämförande fuzzy set-analys (Douglas m fl 2020). I sina arbeten om fattigdom och hållbart entreprenörskap har han också använt sig av induktiva kvalitativa metoder (Wigger och Shepherd 2020). Oavsett metod har analysen alltid varit ambitiös och väl genomförd.

Riskkapital

En stor del av Shepherds tidiga arbete handlar om riskkapitalisternas roll och betydelse för nystartade företag och deras utveckling. I en rad artiklar introducerar Shepherd nya perspektiv på riskkapitalisters investeringsbeslut, bl a frågor som rör deras bedömningar av information och rättvisa (Shepherd och Zacharakis 2001; Zacharakis och Shepherd 2001), kognition och lärande (Shepherd och Zacharakis 2002) samt humankapital (Dimov och Shepherd 2005). De huvudsakliga forskningsfrågorna betonar vikten av förtroende och tillit (Shepherd och Zacharakis 2001), investerares övertro (Zacharakis och Shepherd 2001), samt konsekvenserna av utbildning och erfarenhet (Dimov och Shepherd 2005). De flesta av dessa studier använder conjoint analys för att upptäcka och analysera kognitiva strukturer och samband.

Viktiga publikationer som kan lyftas fram inom detta område är Zacharakis och Shepherd (2001) samt Dimov och Shepherd (2005). Zacharakis och Shepherd (2001) utgår ifrån ett kognitivt perspektiv och visar att många riskkapitalister är överdrivet självsäkra i sitt beslutsfattande vilket kan resultera i dåliga beslut. De menar att riskkapitalister i huvudsak använder sin intuition, men att mängden och typen av information i kombination med riskkapitalisternas egen tro på investeringen kan ge upphov till en illusorisk effekt av att de är bättre informerade än andra. I Dimov och Shepherd (2005) visar författarna hur sammansättningen av olika typer av humankapital och erfarenhet hos ledningsgruppen på ett riskkapitalbolag påverkar inte bara portföljbolagens framgångar utan också sannolikheten för konkurs bland portföljbolagen. De finner att utbildning inom ekonomi eller juridik och konsulterfarenhet är förknippad med färre konkurser, medan däremot utbildning inom naturvetenskap eller humaniora och erfarenhet av advokatyrket är förenad med fler konkurser.

Affärsmöjligheter och nystartade företag

Ett annat område där Shepherd har gjort betydande bidrag gäller forskning om affärsmöjligheter och nystartade företag. Här tar han upp frågor som optimal starttidpunkt (Lévesque och Shepherd 2002; Lévesque m fl 2009), hur möjligheter bedöms (Shepherd och Levesque 2002) och utnyttjas (Choi och Shepherd 2004), samt förhållandet mellan övertro och förmågan att identifiera möjligheter (Shepherd och DeTienne 2005; Hayward m fl 2006). Hans mest inflytelserika bidrag är en teoretisk artikel om betydelsen av osäkerhet för att förstå entreprenöriell aktivitet (McMullen och Shepherd 2006). I denna artikel överbryggar författarna klyftan mellan att försöka förstå entreprenörskap på system- respektive individnivå med en tvåstegsmodell som skiljer mellan faser av uppmärksamhet och utvärdering i genomförandet av entreprenöriella handlingar. Entreprenören kan skaffa sig (mer) kunskap genom inlärning och positiv feedback från andra, men huruvida en upplevd möjlighet i slutändan exploateras beror på entreprenörens tolerans för den (icke kalkylerbara) osäkerhet som är förknippad med möjligheten. Genom en grundlig och detaljerad diskussion av filosofin och psykologin kring entreprenörskap och osäkerhet erbjuder den konceptuella modellen en ny tolkning av de tidigare ofta motsägelsefulla teorierna om entreprenörskap.

Entreprenöriellt beteende och identifieringen av möjligheter har varit en gemensam nämnare även i andra artiklar. Shepherd och DeTienne (2005) menar att möjligheten till ekonomisk vinning och tidigare kunskap om kundproblem spelar en viktig roll när det gäller att identifiera möjligheter. En entreprenör kan också exploatera en möjlighet på grund av överdrivet stort självförtroende. I en empirisk artikel som bygger på teorin om beteendebaserat beslutsfattande använder Shepherd och hans medförfattare entreprenörers övertro på sin förmåga för att konstruera en ”hybristeori” om entreprenörskap (Hayward m fl 2006). Övertro kan bidra till att förklara den höga andelen av misslyckanden bland alla nystartade företag, men också varför många individer överhuvudtaget väljer att starta företag, trots den höga sannolikheten för misslyckande. Entreprenörer med överdrivet självförtroende kan dock lära sig av sina misslyckanden, vilket kan vara till nytta för eventuella framtida satsningar.

En annan intressant artikel fokuserar på uppstartsprocessen (Shepherd och Gruber 2021). Här använder författarna begreppet lean start-up – en praktikbaserad modell för att utnyttja affärsmöjligheter – för att ställa nya forskningsfrågor och minska avståndet mellan forskare, praktiker och lärare. I linje med Shepherds typiska angreppssätt fokuserar han på områden som rör sig på mikro- och individnivå, såsom frågor om hur nyföretagare går till väga för att söka, samla in och analysera information, varför vissa nyföretagare gör de drag som visar sig vara avgörande för framgång och vilka alternativ framgångsrika entreprenörer förkastar tidigare än andra.

Överlevnad, misslyckande och nedläggning av nya företag

I ett antal konceptuella (Shepherd 2003; Shepherd och Cardon 2009; Shepherd, Wiklund och Haynie m fl 2009) och empiriska (Byrne och Shepherd 2015; Mueller och Shepherd 2016; Shepherd m fl 2011) artiklar tillämpar Shepherd kognitiva och socialpsykologiska perspektiv för att utforska frågor om överlevnad, misslyckande och nedläggning av nya företag.

I en bok från 2016 skriver Shepherd om sina personliga erfarenheter av sin fars nedläggning av ett företag som gått i konkurs och det stigma som detta orsakade både hans far som individ och hela familjen (Shepherd m fl 2016). Denna erfarenhet verkar vara grunden för hans stora forskningsintresse för misslyckade företagssatsningar och deras konsekvenser på det personliga planet. I en konceptuell artikel bygger Shepherd (2003) vidare på etablerad forskning inom psykologi och visar hur återhämtning från sorg kan lindra de negativa känslomässiga upplevelser som är förenade med misslyckat företagande och göra det möjligt att lära sig och gå vidare. Han menar att återhämtningen bör innefatta både en förlust- och en återställningsfas, vilket underlättar för de entreprenörer som misslyckats att samla in information om och dra nytta av själva misslyckandet i sig.

I en översiktsartikel om livet efter ett misslyckat entreprenörskap – i form av t ex en företagskonkurs – sammanfattar Shepherd och hans medförfattare (Ucbasaran m fl 2013) litteraturen om företagsnedläggningar. Artikeln utgår ifrån en bred definition av misslyckande (avslutat engagemang i ett företag eftersom det enligt entreprenören inte har uppnått en minimitröskel för ekonomisk lönsamhet) och gör en omfattande genomgång av följderna i form av de ekonomiska, sociala och psykologiska kostnader som entreprenören får bära inklusive den efterföljande processen. Mueller och Shepherd (2016) använder sig av verbala protokoll för att undersöka förhållandet mellan att ha misslyckats och förmågan att identifiera nya affärsmöjligheter. De konstaterar att erfarenhet av misslyckanden kan vara till fördel för efterföljande satsningar om den kombineras med rätt kognitiva verktyg.

Shepherd har skrivit flera andra artiklar om misslyckade företag eller misslyckade projekt inom befintliga organisationer. I dessa artiklar är han särskilt intresserad av de processer som äger rum på mikro- eller individnivå. Shepherd och Cardon (2009) undersöker t ex hur självkänsla och mindfulness kan förklara omfattningen av negativa känslor när vi misslyckas. Artikeln diskuterar också varför det tycks finnas en stor heterogenitet i hur individer lär sig av sina misslyckanden och hur motiverade de är att starta ett nytt företag efter ett misslyckande. I ett relaterat arbete behandlas begreppet ”anticiperande sorg” som ett sätt att balansera de finansiella och känslomässiga kostnader som ett misslyckande alltid innebär, vilket tyder på att en fördröjning av t ex en företagskonkurs kan förbättra entreprenörens möjlighet till återhämtning (Shepherd, Wiklund och Haynie 2009). Shepherd analyserar också betydelsen av stigma och kontroll över andras uppfattningar för att gå vidare efter ett misslyckande inom företagsvärlden (Shepherd och Haynie 2011), behovet av normalisering av tillvaron och tilltron till den egna förmågan att kunna återhämta sig från sorg (Shepherd, Covin och Kuratko 2009), samt förhållandet mellan känslomässigt tillstånd och möjligheten att försöka förstå misslyckandet (Byrne och Shepherd 2015).

Shepherd m fl (2011) beskriver hur individens tankeprocess kring ett misslyckat projekt påverkar både de lärdomar som dras av misslyckandet och den fortsatta inställningen till värdföretaget. I en konceptuell modell som beskriver de potentiella effekterna av att bli av med ett jobb som man starkt identifierar sig med betonar Shepherd och Williams (2018) vikten av identitet- och självreglering för att undvika att fastna i en dysfunktionell återhämtningsspiral.

Entreprenöriell orientering, företagsutveckling och tillväxt i småföretag

Två av Shepherds mest citerade artiklar rör entreprenöriell orientering (EO) – dvs företagets proaktivitet och inställning till innovation och risktagande – och företagsutveckling (Wiklund och Shepherd 2003, 2005). I dessa artiklar granskas huruvida det föreligger ett enkelt och linjärt förhållande mellan EO och ett företags framgång. Wiklund och Shepherd (2003) visar att viljan att vara innovativ och våga ta risker modererar förhållandet mellan kunskaper (som är relevanta för att upptäcka och exploatera möjligheter) och ett företags resultat, dvs att det ökar värdet av företagets kunskapsbaserade resurser. I en andra artikel fortsätter Wiklund och Shepherd (2005) på den inslagna vägen med att visa att småföretags resultat ökar med EO i allmänhet (och med tillgången till finansiellt kapital). Ytterligare analyser tyder på att det är företag med begränsad tillgång till finansiering i en stabil miljö som kan dra störst nytta av EO.

Andra studier har placerat EO i centrum för att förklara just de små företagens tillväxt. I en integrativ modell visar Wiklund m fl (2009) hur EO, tillsammans med den omgivande miljön, företagsresurser och chefers personliga attityd, direkt och/eller indirekt kan påverka småföretagens tillväxt. Ytterligare studier varnar för tillväxtstudiernas tendens att ”jämföra äpplen med päron” (Shepherd och Wiklund 2009) och föreslår att förekomsten av EO är närmare kopplat till experimenterande än till fördelar, varav det förstnämnda har visat sig korrelera positivt med misslyckade företag (Wiklund och Shepherd 2011).

Fattigdom, kriser och hållbart entreprenörskap

På senare år har Shepherd intresserat sig för entreprenörskapets sociala roll, inklusive frågor som rör fattigdomsbekämpning, mänskligt lidande och hållbart entreprenörskap. Denna forskningsinriktning omfattar studier av medkänsla och lokalt förankrat entreprenörskap för att minska lidande (Shepherd och Williams 2014), resursskapande i efterdyningarna av den australiensiska skogsbranden Black Saturday (Williams och Shepherd 2018) och hur identifiering och exploatering av affärsmöjligheter kan lindra lidandet för dem som utsatts för olika former av trauman (Williams och Shepherd 2016). Andra studier fokuserar på missgynnade grupper och deras entreprenörskap, såsom våldsutsatta kvinnor i Bangladesh (Shahriar och Shepherd 2019), palestinier som föds i flyktingläger (Shepherd, Saade och Wincent 2020) samt marginaliserade kvinnor på landsbygden i Indien (Chatterjee m fl 2022).

Shepherd och Patzelt (2011) lyfter frågan om hållbart entreprenörskap genom att introducera ett omfattande ramverk som betonar hur strävan att skapa framtida produkter, processer och tjänster måste ta hänsyn till bevarandet av naturen och dess livsuppehållande system. Enligt Patzelt och Shepherd (2011) kräver hållbart entreprenörskap ett perspektiv som sträcker sig bortom entreprenöriellt kunnande och ekonomisk vinning. Ju mer entreprenörer uppfattar att den naturliga och gemensamma miljön är hotad, och ju större deras altruism är, desto mer sannolikt är det att de kommer att upptäcka mer entreprenöriella och hållbara möjligheter. Wigger och Shepherd (2020) menar vidare att en hållbar exploatering av entreprenöriella möjligheter baserade på tillgängliga naturresurser är resultatet av ett kollektivt agerande som kombinerar både tillgång till och bevarande av naturresurser.

Övriga studier

Shepherds forskningsintresse inom entreprenörskapsområdet är ovanligt brett, vilket gör det svårt att kategorisera vissa av hans bidrag under de rubriker som beskrivs ovan. Som exempel kan nämnas hans studier av identitetskonflikter i familjeföretag (Shepherd och Haynie 2009), entreprenöriella utmaningar i samband med covid-19-pandemin (Shepherd 2020), hur begreppet me-search kan användas för att förutse framtida agendor inom entreprenörskapsforskningen (Shepherd m fl 2021), vilka utfall som egentligen ska studeras inom entreprenörskap (Shepherd m fl 2019) och metaforers roll för teoriutveckling (Lundmark m fl 2019). Man kan även lyfta fram hans översiktsartiklar om entreprenörskap som ett framväxande fält (Busenitz m fl 2003), teoribildning inom management (Shepherd och Suddaby 2017) och entreprenöriell motivation (Murnieks m fl 2020).

3. Slutsatser

Professor Dean A Shepherds teoretiskt välgrundade och metodologiskt mångsidiga arbete har inspirerat otaliga entreprenörskapsforskare inom olika discipliner runt om i världen, vilket inte minst hans närmare etthundratusen citeringar i Google Scholar vittnar om. Hans arbete har väsentligt ökat vår förståelse av riskkapitalisters beslutsfattande, utvärderingen och exploateringen av affärsmöjligheter samt de faktorer som påverkar småföretagens utveckling – alla viktiga frågor med stor praktisk relevans. Tack vare Shepherds forskning ses vidare misslyckanden och företagskonkurser i dag som en naturlig del av entreprenörskapet, vilket i sin tur har bidragit till att avdramatisera motgångar; misslyckanden behöver inte innebära slutet på en entreprenörs resa utan kan ge värdefulla erfarenheter och motivation för nya satsningar.

Shepherds exceptionellt produktiva samarbete med forskare och forskargrupper över hela världen och hans outtröttliga mentorskap för unga entreprenörskapsforskare måste också lyftas fram. I sitt mentorskap och i sina publiceringar har han pekat på vikten av forskning som ligger nära den enskilde forskarens personliga intressen, vilket understryker vikten av genuint engagemang för att åstadkomma högkvalitativ och relevant forskning. Ett vetenskapligt ledarskap som hans är av avgörande betydelse för den fortsatta utvecklingen av entreprenörskap som ett forskningsfält.