Hur konkurrenskraftiga är flyktingar på svensk arbetsmarknad?

Åldrande befolkning och brist på arbetskraft inom både kunskapsintensiva och personalintensiva yrken utgör en utmaning för den ekonomiska tillväxten i många OECD-länder. Kan flyktinginvandrare bidra till att lindra dessa problem? Vilka lärdomar kan vi dra från Sverige, som varit en betydande destination för flyktingar under flera decennier?

I vår studie använder vi skillnader i löneinkomster mellan anställda som en indikator på flyktingars kompetens och konkurrenskraft, vilket delvis speglar effektiviteten i ett lands invandrings-, integrations- och arbetsmarknadspolitik. Vi fokuserar på helårsanställda,¹  en grupp med stark förankring på arbetsmarknaden. Detta val understöds av att majoriteten av de flyktingar som anlände till Sverige under den studerade perioden hade helårssysselsättning ett par decennier efter beviljad asyl. Dessutom ger det oss de bästa förutsättningarna att sammanlänka löneinkomst med annan årlig administrativ registerdata från SCB.

Invandrare, både frivilliga och ofrivilliga, har enligt tidigare forskning generellt sett svårare att etablera sig på arbetsmarknaden i sitt nya hemland. De hamnar ofta i låglönejobb med lägre krav på kompetens. Forskningen visar på en rad olika orsaker. De är socioekonomiskt missgynnande på grund av lägre utbildning, mindre arbetslivserfarenhet och sämre kunskaper i det nya landets språk jämfört med infödda (Irastorza och Bevelander 2021). Andra förklaringar är diskriminering på grund av etnicitet, ursprung eller religion (Campion 2018) och svårigheter att hitta jobb på grund av bristande nätverk och kontakter (Auer 2018). Bland invandrarna har flyktingar speciella utmaningar såsom initiala anställningshinder, osäker vistelsestatus och trauman (Ruiz och Vargas-Silva 2018). Men det finns också studier som hävdar att flyktingar kan ha särskilt starka incitament att integreras på arbetsmarknaden. Cortes (2004) visar t ex att en minskande sannolikhet att återvända hem ökar deras motivation att investera i humankapital. Vår undersökning ger stöd till uppfattningen om incitamentens betydelse för att övervinna flyktingars hinder att lyckas på arbetsmarknaden.

Vi bidrar till forskningsfältet som studerar betydelsen av yrken, arbetsuppgifter, färdigheter och fördelningsstatistik för löneskillnader genom att tillämpa denna metod specifikt på flyktinginvandrare. Detta har aldrig tidigare gjorts enligt vad vi känner till. Som en unik fördel tillåter våra administrativa data oss att kontrollera inte bara för omfattande individuella egenskaper utan även för arbetsplatsspecifika faktorer, arbetsmarknadsregion och bostadsort. Vi bidrar också genom att ta hänsyn till heterogenitet bland flyktingarna beroende på kulturella avstånd och ankomsttidpunkt. Från hela populationen av flyktingar som beviljats asyl i Sverige använder vi ett urval baserat på ålder, ankomstperiod och ursprungsregion och studerar deras långsiktiga avtryck på svensk arbetsmarknad med hjälp av nyligen förbättrad regressionsteknik som tar analysen bortom jämförelser av enbart medelvärden. Huvudresultatet baseras på omkring 100 000 immigranter som fick asyl i Sverige mellan 1980 och 1996. Det visar att helårsanställda flyktinginvandrare har högre löneinkomst upp till 2/3 av löneintervallet jämfört med sina svenska kollegor efter 15 år eller mer i det nya hemlandet, kontrollerat för individ-, företagsspecifika och geografiska egenskaper.² 

1. Teori och metod

Studien omfattar individer födda 1954–80, inom sex branscher, fem företagsstorlekar och sex kommuntyper. Löneinkomsten mäts i förhållande till medianen på arbetsmarknaden. Yrkeserfarenhet är kumulativa år med löneinkomst som huvudinkomst sedan 1990. Undersökningen studerar arbetstagare minst 15 år och mest 35 år efter flyktingankomst. Variablerna som konstrueras från registeruppgifterna inkluderar befolkningsgrupper (infödda, olika flyktinggrupper), demografi (kön, ålder, civilstånd, förskolebarn), utbildning, medborgarskap, arbetsegenskaper (yrkesuppgifter, arbetslivserfarenhet, årslöneinkomster), företagets egenskaper (industri, företagsstorlek) och geografi (bostadsort, företagsort).³ 

I studien analyseras flyktingar som anlände till Sverige mellan 1980 och 1996 och beviljades asyl. Förutom att studera invandrarna som grupp och kvinnor och män separat, undersöker vi också betydelsen av kulturellt avstånd och vistelsetid genom klassificering i de tre distinkta kategorierna: i) alla flyktingar som anlände före 1990 oavsett hemregion, ii) europeiska flyktingar som kom till Sverige mellan 1990 och 1996 samt iii) icke europeiska flyktingar från samma tidsperiod. Från en population bestående av 2 544 665 infödda matchar vi 94 136 individer med ett lika stort antal flyktinginvandrare uppdelade på 35 666 europeiska och 30 684 icke-europeiska flyktingar som anlände efter 1989, samt 27 786 europeiska och icke-europeiska flyktingar som anlände mellan 1980 och 1989.

Under senare tid har teorin om skilled-based technical change (SBTC) fått brett genomslag inom arbetsmarknadsforskning om produktivitet och löner. I takt med den pågående tekniska utvecklingen, med ökad specialisering, datorisering och robotisering, antas den anställdes produktivitet och därmed löner i allt högre grad kopplas till arbetsuppgiften snarare än yrkesområdet. För att analysera skillnader i löneinkomst på den svenska arbetsmarknaden använder vi, i enlighet med SBTC, en indelning av arbetsuppgifter baserad på Acemoglu och Autor (2011) med kognitiva icke-rutinära arbetsuppgifter (yrken oftast med specialistutbildning, chefer och tekniker), kognitiva rutinuppgifter (kontors- och administrativt stöd, försäljning), manuella icke-rutinära uppgifter (personlig omvårdnad, personlig service, skyddsservice, mat och städning) samt manuella rutinuppgifter (produktion, hantverk, reparation, operatörer, tillverkare och arbetare). Totalt är 426 olika yrkeskategorier på 4-siffrig nivå fördelade på de fyra SBTC-kategorierna enligt den metod som föreslagits av Mihaylov och Tijdens (2019). Vi kopplar SSYK 2012-klassificeringen som börjar 2014 till tidigare SSYK 1996 yrkeskoder för åren 2011 till 2013.

För att jämföra flyktingars löner med infödda svenskars, identifieras en kontrollgrupp av infödda med liknande bakgrundsegenskaper via Coarsened Exact Matching (CEM). Analysen fokuserar på helårsanställda med löneinkomst som primär inkomstkälla. Vi bedömer att det ger bättre förutsättningar till rättvis jämförelse än andra former av anställning och inkomst givet SCB:s årsdata. Matchningen utförs på 2010 års värden och regressionerna skattas över perioden 2011–15. Matchningsvariablerna är kön, civilstånd, utbildning, föräldraskap, regiontyp och födelseår. Dessa ingår även som kontrollvariabler i regressionsmodellerna tillsammans med övriga kovariater.

Skattningen av löneekvationen sker med Recentered Influence Function (RIF)-kvantilregressionsteknik. Vi använder löneinkomst (lön plus andra ersättningar som kan vara kopplade till arbetet som övertidsersättning, provision och traktamente) som prestationsmått. Tack vare nyligen gjorda förbättringar av RIF-metoden (Firpo m fl 2018; Rios-Avila 2020), kan vi fördjupa vår undersökning och inkludera fixa effekter (fixed effects) för ett större antal kategoriala variabler.⁴  

2. Beskrivande statistik

Tabell 1 visar arbetsmarknadsaktivitet för det matchade urvalet av inrikes födda svenskar och de tre flyktinggrupperna. Under perioden 2011–15 hade drygt 68 procent av den matchade gruppen svenskar helårssysselsättning. Sysselsättningsnivån bland personer från Europa som fick asyl mellan 1990 och 1996 var nästan lika hög, medan drygt hälften av icke-europeiska flyktingar från samma tidsperiod hade en helårsanställning. Bland flyktingpopulationen som anlände mellan 1980 och 1989 (både europeiska och icke-europeiska) var knappt sex av tio helårssysselsatta. Intressant att notera är att kvinnor i alla tre flyktinggrupperna har en högre andel helårssysselsatta än män. Det är samma mönster som i kontrollpopulationen.

Tabell 1. Arbetsmarknadsaktivitet, andel av befolkningsgrupp (procent), urvalsperiod 2011–15

Källa: Egna beräkningar baserat på ett datamaterial från SCB.

Den deskriptiva statistiken i tabell 2 visar att under perioden 2011–15 hade det matchade urvalet av svenskfödda personer en normaliserad medellön som var 24 procent högre än flyktingar som anlände till Sverige mellan 1990 och 1996 och 18 procent högre än flyktingar som anlände under perioden 1980–89. Medelåldern i de studerade grupperna var 46–48 år under den studerade perioden. Yrkessortering, skillnader i arbetslivserfarenhet och utbildning, liksom kön kan bidra till skillnader i löneinkomst mellan inrikes födda och flyktingarbetare. Nästan hälften av de svenskfödda jobbar med icke-manuella kognitiva uppgifter, vilka ofta ger en högre lön. Bland flyktinggrupperna däremot dominerar manuella och icke-kognitiva arbetsuppgifter där lönerna i allmänhet är lägre. Infödda har i genomsnitt fyra–sex års mer arbetslivserfarenhet än flyktinggruppen. Däremot har en större andel av de asylbeviljade immigranterna yrkesutbildning och universitetsutbildning. Bland europeiska flyktingar som beviljats asyl efter 1989 utgör kvinnor 50 procent, medan motsvarande andel för de andra två flyktinggrupperna ligger runt 40 procent.

Tabell 2. Beskrivande statistik efter befolkningsgrupp, urvalsperiod 2011–15

Anm: Årslöneinkomsterna är normaliserade till årsmedianen, standardavvikelse anges inom parentes.                                                      Källa: Egna beräkningar baserat på ett datamaterial från SCB

3. Regressionsanalys

Figurerna 1–3 illustrerar de centrala resultaten från våra regressioner, presenterade för hela flyktinggruppen, de tre undergrupperna av flyktingar, samt separat för manliga och kvinnliga flyktingar. Koefficienter ovanför nollinjen indikerar högre löneinkomster för flyktingar, medan koefficienter under nollinjen visar lägre löneinkomst.

Figur 1. Skillnad i löneinkomst mellan flyktingar och matchade svenskfödda (referensgruppen)

Anm: Den plottade kurvan baserad på RIF-kvantilregression anger skillnad i löneinkomst för flyktinggruppen relativt till referensgruppen matchade svenskfödda. Den skuggade ytan visar 95-procentigt konfidensintervall.                                                            Källa: Egna beräkningar.                                                                                       

Den deskriptiva statistiken i tabell 2 visade att det matchade urvalet av infödda svenskar i genomsnitt har 20 procent högre löneinkomst för helårssysselsättning än flyktinggrupperna. När man kontrollerar för individuella, företagsspecifika och regionala faktorer liksom fixa effekter visar regressionen i figur 1 att asylbeviljade under 1980–96 hade en medianlöneinkomst som var högre för sina arbetsuppgifter under 2011–15, jämfört med infödda svenskar, upp till den 67:e percentilen av lönefördelningen. Figuren visar också att medan invandrargruppen hade högre lön i de nedre kvantilerna av lönekurvan, finns ett växande lönegap åt andra hållet i de övre inkomstnivåerna med ca 20 procent lägre löneinkomst bland flyktinginvandrare jämfört med svenskfödda i toppen av inkomstfördelningen.

Figur 2. Skillnad i löneinkomst mellan flyktingar och matchade svenskfödda (referensgruppen), indelat på olika grupper av flyktingar

Anm: Plottar av koefficienter från RIF-regressioner för europeiska och icke-europeiska flyktingar som fick asyl 1990–96 samt för alla flyktingar oavsett hemregion som beviljades flyktingstatus i Sverige 1980–89.                                                                                  Källa: Egna beräkningar.                                                              

Figur 2 visar att flyktinginvandrare med helårsanställning generellt sett har en bättre prestation angående löneinkomst på den svenska arbetsmarknaden, oavsett ursprungsland eller hur länge de bott i Sverige. De europeiska flyktingar som anlände under perioden 1990–96 uppvisar den största överprestationen jämfört med infödda, med högre löneinkomster upp till den 70:e percentilen på lönefördelningen. Den utomeuropeiska gruppen som anlände under samma period har näst störst överprestation (65:e percentilen), medan den tidigaste flyktinggruppen med beviljad asyl under 1980–89 har den lägsta överprestationen (60:e percentilen). I toppen av inkomstfördelningen är mönstret det motsatta i alla grupper – dvs där har flyktinginvandrare lägre löneinkomster än jämförbara svenskfödda.

Löneskillnaderna mellan flyktinginvandrare och infödda på den svenska arbetsmarknaden har en tydlig könsaspekt. I figur 3 ser vi att kurvan för manliga invandrare skär den horisontella nollinjen runt den 40:e percentilen; däremot har kvinnliga flyktinginvandrare signifikant högre löneinkomst längs hela fördelningen än svenskfödda kvinnor (höger del av figuren). Detta innebär att vårt huvudsakliga resultat, att flyktingar med helårsanställning presterar bättre än svenskar på arbetsmarknaden på lång sikt, främst drivs av de kvinnliga flyktingarnas överprestation.

Figur 3. Skillnad i löneinkomst mellan flyktingar och matchade svenskfödda (referensgruppen), indelat på män och kvinnor

Anm:  Den vänstra kurvan i figuren visar skillnader i löneinkomst mellan män med flyktingbakgrund och matchade svenskfödda män och den högra kurvan visar motsvarande kvantilskattade estimat för kvinnor.                                                                                     Källa: Egna beräkningar                                                                                                                                                                                                                         

En uppdelning av arbetsmarknaden efter arbetsuppgifternas kognitiva, rutinmässiga och manuella innehåll visar att utlandsfödda kvinnor har en högre medianlöneinkomst inom alla dessa yrkesområden. Det är också värt att notera att män med beviljad asyl på sikt har en högre medianlöneinkomst inom tre av de fyra SBTC-kategorierna av arbetsuppgifter i studien. Undantaget är icke-rutinmässiga kognitiva jobb där lönegapet mätt som medianen består efter 15 år eller mer i det nya hemlandet.

4. Avslutande diskussion

Motivet till vår studie är den brist på arbetskraft inom både intellektuella och manuella yrken som drabbar de flesta OECD-länder med en åldrande befolkning, trots ökad effektivitet med hjälp av robotisering och digitalisering. Det riskerar att på sikt försämra förutsättningarna för produktivitet, innovation och tillväxt. Kan inflödet av asylsökande flyktingar bidra till att mildra detta problem?

Vi har valt att fokusera på den långsiktiga konkurrenskraften eftersom integration tar tid och vi har observerat arbetsuppgift snarare än yrkesområden, eftersom de senare kan innehålla olika arbetsuppgifter. Vi har vidare gjort jämförelser längs hela lönekurvan eftersom medelvärden kan ge stor tyngd åt skillnader i de högsta inkomstnivåerna och vi har studerat helårslön för helårsarbetande eftersom det ger den bästa möjligheten till rättvis jämförelse givet den årsdata från SCB som används.

I kontrast till det vanliga argument i den allmänna debatten, både i Sverige och i andra kunskapsintensiva höginkomstländer, visar vår forskning att flyktinginvandring har en betydande potential att mildra de växande ekonomiska utmaningarna som skapas av den tekniska och demografiska utvecklingen. Detta gäller åtminstone bland dem som helårsarbetar, samt efter att vi konstanthåller för individ- och arbetsplatskarakteristika. Studien avslöjar skillnader i löneinkomster som inte tidigare dokumenterats. Vår studie visar att flyktinginvandrare tjänar mer i den lägre och mellersta delen av löneinkomstintervallet några decennier efter att de beviljats asyl än jämförbara svenskar med liknande arbetsuppgifter. Löneinkomstgapet fortsätter att vara positivt över medianen och upp till nästan den 70:e percentilen av fördelningen. Kvinnliga flyktingar bidrar avsevärt till detta resultat. Regressionsanalysen avslöjar också slående likheter mellan flyktinggrupper, vilket tyder på att faktorer som kulturella skillnader och vistelsetiden i värdlandet efter hand inte har någon större inverkan på löneinkomstskillnaden.

Våra forskningsresultat tyder på överraskande god effektivitet i landets ofta ifrågasatta politik för att integrera flyktingimmigranter på arbetsmarknaden.⁸  Analysen visar att personer med flyktingbakgrund är konkurrenskraftiga på svensk arbetsmarknad och att de bidrar med kompetens och personalförsörjning till den ekonomiska utvecklingen inom breda yrkesområden, alltifrån forskning och högteknologiska specialiseringar till personalintensiva jobb inom vård, omsorg och service.

Studien väcker frågor som kräver ytterligare forskning för att bättre förstå faktorerna bakom flyktinginvandrares konkurrenskraft på arbetsmarknaden och de hinder de kan möta i att realisera sin fulla potential. Vi har visat att flyktinginvandrad arbetskraft har en högre arbetsprestation mätt som löneinkomst jämfört med sina svenskfödda arbetskollegor. En uppgift för den fortsatta forskningen är att söka orsakerna till detta, inte minst varför kvinnor med asylbakgrund generellt sett lyckas så väl på sina arbetsplatser. Hur stor del av resultaten beror på högre produktivitet, dvs prestation per arbetad timme, och hur mycket beror på arbetad tid? Finns andra förklaringar? En annan uppgift är att fördjupa kunskapen om varför flyktingar, trots till synes likvärdiga eller bättre förutsättningar på pappret, har svårare att kvalificera sig för inom STEM-yrken (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) och andra kognitiva, icke-rutiniserade jobb jämfört med svenskfödda personer. Här råder en stor och växande brist på kompetens⁹ som sannolikt skulle kunna mildras av välutbildad arbetskraft med flyktingbakgrund.