Individens entreprenöriella förmåga – ett ljus i en bister samtid

I en bister samtid med samhällsutmaningar som kräver nya lösningar och samarbeten över gränser behövs den exceptionella förmåga till förändring som enskilda individer har. Genom att använda sin handlingskraft konstruktivt i form av entreprenörskap och filantropi kan de skapa en positiv samhällsutveckling.

Ekonomisk utveckling bygger på mänsklig handling som via entreprenörskap kan stimulera innovation, starta och skala upp företag och nya industrier, skapa jobbtillfällen och en mer diversifierad ekonomi. Den enskilda individen driver utvecklingen genom kreativitet och handlingskraft. Denna entreprenöriella förmåga bör, så klart, användas för att skapa samhällsförändring och engagemang för breda och socialt ändamålsnyttiga frågor.

Filantropi som betyder ”kärleken till människan” bygger på den enskilda individens önskan att förbättra samhället. Vi brinner för olika saker och det individuella samhällsengagemanget sträcker sig över en rad områden såsom miljö- och klimatfrågor, krig och säkerhetspolitik, teknikutveckling, kultur, demografi, integration, sport, hälsa och människors välbefinnande. Det ger insikt och hopp om att det går att förändra världen till det bättre.

Sverige har en rik entreprenöriell och filantropisk historia. Under stora delar av 1900-talet fanns dock en aversion mot det individuella engagemanget och en uppfattning att samhällsproblem skulle lösas av det offentliga. Detta har förändrats. Synen på entreprenörskap har skiftat och under de senaste 10–15 åren finns en större acceptans för filantropi och individuellt engagemang inom områden som traditionellt hanterats av offentlig sektor. Den alltmer positiva synen på filantropi har flera orsaker såsom statens oförmåga att hantera allt större samhällsutmaningar, växande privata förmögenheter, en mer rörlig skattebas samt filantropiska förebilder, främst från USA. Många framgångsrika entreprenörer där engagerar sig i filantropi och använder entreprenöriell förmåga i kombination med finansiellt kapital för att skapa förändring. Bill Gates och Warren Buffet är två av de mesta kända profilerna.

De senaste decennierna har det vuxit fram en myriad av former för enskilda individer att bredda sina investeringar och skapa samhällsnytta. Det finns ett brett spektrum av investeringsinstrument som kombinerar samhällsnytta och finansiell avkastning. Allt från filantropi, med enbart samhällsnytta som syfte, till rent kommersiella investeringar som har en hållbarhetsprägel men ändå med syfte att maximera den finansiella avkastningen. Därmed har gränser mellan samhällsnytta och avkastning delvis suddats ut och de används för att komplettera, i stället för att utesluta, varandra.

Vi ser även en trend bland yngre personer att vilja ge. Förutom att donera pengar vill man bidra personligen och applicera sin entreprenöriella förmåga och sitt filantropiska engagemang för att identifiera relevanta samhällsproblem och hitta lösningar. Många har erfarenhet av att driva bolag på internationell nivå och har därmed vidgat sin horisont och vill att såväl problem som lösningar är relevanta i lokal, nationell och internationell kontext. Kombinationen av personligt engagemang, filantropisk expertis samt nätverk och finansiellt kapital ger potential att skapa något stort. Här kan filantropi ses som ett samhälleligt riskkapital vid komplexa utmaningar som kräver nya lösningar och samarbetsformer.

Filantropi har fördelar framför offentliga eller rent kommersiella insatser. Exempelvis har filantroper och filantropiska institutioner möjlighet att själva bestämma förutsättningarna för tidshorisont, risknivåer, samarbetspartners, organisationsformer m m. På så vis kan de skapa goda förutsättningar för att lösa det aktuella problemet.

För att främja individers handlingskraft är det viktigt att staten driver en politik som gagnar entreprenörskap och att det finns ett ramverk som borgar för att filantropiska insatser styrs till områden som bidrar till långsiktig samhällsutveckling, som exempelvis utbildning, forskning, kultur, miljö och klimat. Det behövs också system för att mäta samhällsekonomiska effekter av investeringar för att säkerställa avsedd effekt. Det vill säga att resurserna används effektivt och ger önskad avkastning.¹

I internationell jämförelse har Sverige en relativt god institutionell miljö. Global Philanthropy Environment Index 2022 (Indiana University Lilly Family School of Philanthropy 2022) ger Sverige 4,63 på en skala från ett till fem, där fem motsvarar en institutionell miljö som stimulerar filantropisk verksamhet. Skatteincitament och den socio-kulturella miljön drar ner det övergripande betyget. Vad gället skatteincitament finns det en rad ekonomiskpolitiska förslag för att förbättra förutsättningarna för filantropi och individuellt engagemang.² Exempelvis att införa skatteavdrag för donationer till allmännyttiga ändamål eller inrättande av matchningsfonder där staten matchar privata donationer till samhällsnyttiga ändamål. Finland har länge haft ett flertal matchningsfonder.

Det finns utrymme för stiftelser att i större utsträckning investera stiftelsekapital för att öka den totala samhällseffekten (Boyle 2024). Ett annat exempel är impact investing vilket är en finansieringsmetod som borde kunna locka svenska investerare i större utsträckning. Impact investing är investeringar som görs i bolag eller fonder med syfte att ha positiv samhällspåverkan eller åtgärda ett visst problem. Detta i stället för som vid exempelvis Environment Social Government (ESG)-investeringar som görs i existerande företag som vill förbättra sina ESG-avtryck. I förhållande till ESG-marknaden argumenterar Murray (2024) för att impact investing har stor potential att lösa många av våra samtida samhällsproblem, men för att locka fler traditionella investerare behövs det att sektorn blir mer effektiv och mer transparent.

Genom att kombinera den personliga handlingskraften i form av entreprenörskap och filantropi med bl a utveckling av nya finansiella instrument, system för effektmätning och ett sunt institutionellt ramverk, finns potential för att skapa en mer positiv samhällsutveckling!

Johanna Palmberg