Olikhet i omständigheter och hushållsinkomsternas fördelning – exemplet Kina
Litteraturen om olikhet i omständigheter utanför individens egen kontroll bidrar med kunskap om betydelsen av sådana inkomstskillnader som politik bör motverka. Vi undersöker omständigheternas betydelse för inkomstskillnader bland personer i yrkesverksamma åldrar i Kina åren 2002, 2013 och 2018. Resultaten visar att omständigheter spelade en större roll för Kinas landsbygdsbefolknings inkomster än för stadsinvånarnas inkomster. I dessa två befolkningsgrupper var olikheten i omständigheter mindre än för befolkningen som helhet. Under den period som här undersöks minskade olikheten i omständigheter och då särskilt mellan åren 2013 och 2018.
En ny litteratur om hur inkomstskillnader bör tolkas har utvecklats under senare år. En startpunkt var Roemer (1998) som framhöll att vanligtvis kan många bedömare se positivt på inkomstolikheter som har sin grund i skillnader i egna val. Men de har ofta svårt att acceptera olikheter som kan hänföras till sådana omständigheter som kan hänföras till institutionell diskriminering eller familjebakgrund vid födelsen. Det handlar alltså om faktorer utanför den enskildes kontroll. Av detta synsätt följer att samhälleliga åtgärder bör inriktas mot olikhet i sådana opåverkbara faktorer, här fortsättningsvis kallade omständigheter, inte mot alla skäl till inkomstolikhet. Från en sådan utgångspunkt blir det en uppgift för den empiriska forskningen att kvantifiera den inkomstolikhet som kan hänföras till förhållanden utanför personens valmöjligheter.
I dag finns en relativt omfattande litteratur vilken tar sig an denna uppgift. Det handlar alltså om att kvantifiera betydelsen av olikhet i omständigheter, dess variation över tid, mellan länder och befolkningsgrupper. Roemer och Trannoy (2015) ger en fyllig översikt av många studier och därefter har fler tillkommit. I Yang m fl (2025) rapporterar vi resultat från studier av omständigheternas roll för hushållsinkomsternas fördelning i inte färre än 39 länder. Karaktäristiskt för dessa studier är fokus på inkomstsituationen bland personer i yrkesaktiva åldrar. Hela hushållets disponibla inkomst står som regel i centrum, inte hur mycket av denna som har förtjänats av en kvinna eller av en man.1 Denna forskning har använt skilda empiriska metoder för att kvantifiera betydelsen av omständigheter.2 I regel mäts dessa med variabler som anger personens kön, ålder, föräldrarnas utbildning och yrke samt sådana som anger var hushållet bor.3
Annan forskning handlar om att olikhet i omständigheter kan ha vidare socioekonomiska konsekvenser. Ett exempel är att Aiyar och Ebeke (2020) visar i en analys av data från flera länder att negativa konsekvenser av inkomstolikhet på ekonomisk tillväxt ökar med olikhet i omständigheter (vilka mäts med intergenerationell mobilitet). Ett annat exempel är sambandet mellan omständigheter och social sammanhållning som diskuteras av Vandenbroucke and Rinaldi (2015) i ett europeiskt sammanhang. Dessa författare skriver att sociala program och offentliga investeringar i barn, utbildning, tillgång till arbetsmarknaden, bostäder och sociala skyddsnät kan fungera som mekanismer vilka minskar olikheten i omständigheter och på så sätt bidrar till social sammanhållning.
Många sådana empiriska studier behandlar förhållanden i höginkomstländer. Där är hushållsinkomsterna ofta förhållandevis jämnt fördelade och det finns goda data att analysera. Ett bidrag, för Sverige, är Björklund m fl (2012). Dessa författare undersöker hur stor andel av olikheten i inkomster bland män födda åren 1957 till 1967, vilken observerades då personerna var 32 till 38 år gamla, som kan föras tillbaka på variation i omständigheter. De senare mättes med variabler som speglar föräldrarnas utbildning och inkomst, familjestruktur och egen IQ i övre tonåren. Resultaten anger att flera av dessa variabler är viktiga för vuxeninkomstens storlek. I undersökningsgruppen kunde upp mot två femtedelar av variationen i vuxeninkomst föras tillbaka till variation i uppmätta omständigheter.
Annan forskning har undersökt betydelsen av omständigheter i medel- och låginkomstländer. Vi har läst 14 publicerade studier vilka alla har undersökt vilken roll omständigheter har i Kina. Av dessa är nio skrivna på det kinesiska språket, fem på engelska.4 Det kinesiska exemplet är intressant av flera skäl. Kina är ett land som upplevt en synnerligen snabb ekonomisk tillväxt, något som taget för sig kan förmodas ha ökat personernas möjligheter och därigenom deras ekonomiska rörlighet. Kina är även ett land som sedan några decennier förändrats från att ha en planekonomi till att marknadsallokering kommit att få en högst betydande roll.
En ytterligare aspekt är att i Kina har barriärerna för människor att flytta från landsbygden till ett urbant område minskat under senare år. Det var under 1950-talet som hukou-systemet infördes och kategoriserade människor som antingen stads- eller landsbygdsinvånare. De senare hade, och i betydande utsträckning fortfarande har, mer begränsade ekonomiska möjligheter. Ett exempel är att personer registrerade på landsbygden ofta diskrimineras på städernas arbetsmarknad. Sådana personer har svårare än deras likar med registrering i en stad att få ett stabilt arbete i ekonomins formella sektor. Barn till migranter från landsbygden har större svårigheter att genomgå en längre utbildning än sådana som bott i en stad ända sedan födelsen. Därtill är offentligt tillhandahållna tjänster som regel inte lika tillgängliga för migranter från landsbygden som för personer med en formell urban status.
Men med tiden har reformer lett till minskad betydelse av hukou-restriktioner i Kina så att det inte är lika betydelsefullt om personen växte upp på landsbygden eller i en stad. Sådana förändringar bör, tagna för sig, ha minskat olikheter i omständigheter sett över hela Kinas befolkning. Dock kan andra samhällsförändringar ha haft motsatt verkan. Det handlar om tillgången till utbildning. Sant är att i Kina har generellt sett tillgängligheten till såväl grundläggande som till högre utbildning ökat under de senaste decennierna. Till exempel expanderade universitetsutbildningen kraftigt under det nuvarande milleniet. Av detta skäl skulle en bedömare kunna förvänta sig att ungdomar födda på landsbygden kommit att få bättre tillgång till högre utbildning. Dock anger forskningen att utbildningsskillnaderna mellan stad och landsbygd under senare år snarare har ökat (Li 2014). Det finns alltså tecken vilka pekar mot att betydelsen av hukou, även om den har minskat, alltjämt bidrar till olikhet i omständigheter inom den kinesiska befolkningen.
Resten av artikeln disponeras på följande sätt: I nästa avsnitt kvantifierar vi omständigheternas betydelse för inkomsternas fördelning i Kinas hela befolkning. Avsnitt 2 handlar om olika omständigheter, deras förändrade roll samt betydelsen för olika befolkningsgrupper. Artikeln avslutas med en sammanfattande diskussion.
- Omständigheternas betydelse för inkomsternas fördelning i Kina
I Yang m fl (2025) dras slutsatsen att Kina hamnar ungefär i mitten när länder jämförs utifrån andel av all inkomstolikhet som kan föras tillbaka på omständigheter. Dessa spelar en väsentligt mindre roll i Kina än i medelinkomstländerna Brasilien, Turkiet och Sydafrika (se Brunori m fl 2013). Men tillgänglig forskning pekar mot att omständigheter är viktigare för inkomstens storlek i Kina än vad som är fallet för befolkningen i många EU-länder. Den senare kategorin inkluderar länder som tidigare haft ett socialistiskt system, t ex Polen och Ungern. Tillgänglig forskning anger även att omständigheternas roll för inkomstolikheten i Kina är klart större än motsvarande i de nordiska länderna.
Tabell 1. Variabler som mäter omständigheter vilka ofta har använts i litteraturen
Källa: Yang m fl (2021).
Litteraturen om omständigheternas betydelse för inkomsternas olikhet i Kina täcker olika perioder och skiljer sig åt med avseende på forskningsmetod. Tabell 1 visar variabler som ofta har använts. Även om resultaten inte är identiska finns en påtaglig samstämmighet angående vad dessa visar. Ett resultat, och som vi även ska visa i denna artikel, är att omständigheternas betydelse för fördelningsutfallet i Kina har minskat under de senaste två decennierna.
Bland forskning angående omständigheternas roll för inkomstens storlek i Kina täcker Yang m fl (2021) relativt många och aktuella år eftersom den handlar om perioden 2002 till 2018. Under dessa år varierade den ekonomiska tillväxten i Kina. Ekonomiska strukturförändringar påverkades av att Kina blev medlem i WTO. Den medellånga och högre utbildningen expanderade. Under perioden inträffade även den globala ekonomiska krisen samt Kinas reaktion på denna. Kina upplevde under dessa år att socialpolitikens ambitioner för landsbygdsbefolkningen ökade. Nämnas kan även att under det nya milleniet genomgick Kinas ekonomi en förändring från snabb ekonomisk tillväxt till en lägre sådan. De resultat som vi redovisar nedan visar alltså hur olikheten i omständigheternas roll förändrades under högst betydande samhällsförändringar. Den fortsatta diskussionen bygger på vad vår studie (Yang m fl 2021) redovisar.
Tabell 2. Total rikstäckande inkomstolikhet och olikhet i omständigheter Kina, skilda olikhetsindex
Anm: Vid beräkningarna har Shapleys dekomponeringsmetod använts. Källa: Yang m fl (2021).
I tabell 2 återger vi våra skattningar av den totala inkomstolikheten i Kina och den absoluta nivån för olikheten i omständigheter för åren 2002, 2013 och 2018.5 Vi återger även kvoten mellan olikheten i omständigheter och den totala inkomstolikheten för dessa år. Dessa skattningar grundas på data från China Household Income Project (CHIP) som upprepade gånger har samlats in i stora delar av Kina.6 Dessa data används för att skatta tre olikhetsindex med skilda egenskaper: Ginikoefficienten, Theils olikhetsindex och det index som oftast benämns Mean Log Deviation (MLD). Påtagligt är att de numeriska värdena för alla tre anger att olikheten i omständigheter i Kina minskade över tiden. Minskningen avser såväl hur det absoluta värdet har förändrats som hur stor andel av den totala inkomstolikheten som kan hänföras till omständigheter.
Tabell 2 visar att högst är kvoten mellan den olikhet som kan hänföras till omständigheter och all inkomstolikhet när Ginikoefficienten beräknas, lägst när värdet för Theils index beräknas. Värdena för Mean Log Deviation (MLD) intar en mellanposition. Ta skattningar för år 2002 som exempel: Detta år bidrog olikhet i omständigheter (bland vuxna, ej äldre personer) till 40 procent av inkomstolikheten i Kina då inkomstolikheten mäts med Ginikoefficienten. Motsvarande tal var 38 procent enligt MLD och inte högre än 25 procent när Theils index beräknas. Tveklöst anger dessa tal en betydande variationsvidd. Resultaten illustrerar alltså hur känsligt skattningar av olikhet i omständigheter är för vilket inkomstolikhetsindex som beräknas.7
Men trots skillnader i numeriska värden pekar talen i tabell 1 mot en robust slutsats: Mellan åren 2013 och 2018 minskade i Kina olikheten i möjligheterna mycket tydligt. För Giniindexet var olikheten i möjligheter endast något lägre år 2013 än 2002. Men olikheten i omständigheter minskade högst påtagligt från 2013 till 2018. Den andel av Ginikoefficienten som kan hänföras till olikhet i omständigheter sjönk från 40 procent år 2002 till 37 procent år 2013 och ytterligare till 26 procent för år 2018.
Att alla dessa tre indexen anger en minskad roll för olikhet i omständigheter kan föras tillbaka på att såväl olikheten i omständigheter minskade som att den totala inkomstolikheten i den studerade befolkningen ökade.8 Att minskningen av olikheten i omständigheter var mer uttalad mellan 2013 och 2018 än mellan 2002 och 2013 torde reflektera flera förhållanden. Av dessa anser vi två vara viktigast. Det ena är att restriktioner för personer med landsbygdsregistrering kom att tas bort i Kinas mindre och mellanstora städer. Det andra är att över tiden har spatiala ekonomiska skillnader i Kina minskat. Eller annorlunda uttryckt: Kinas delar har kommit att mer än tidigare bli rumsligt bättre integrerade med varandra.
2. Skäl till minskad betydelse av omständigheter
Tabell 3. Bidrag från olika variabler som mäter omständigheter till den totala inkomstolikheten i Kina, 2002, 2013 och 2018 (procent av total olikhet)
Anm: Resultaten har framtagits efter att ha dekomponerat Ginikoefficienten med hjälp av Shapley dekomponering.
Vi fortsätter analysen med att studera hur olika variabler har bidragit till olikheten i omständigheter i Kina och hur deras bidrag har förändrats över tiden. För att göra diskussionen förhållandevis kort koncentreras den på resultat framtagna för Ginikoefficienten eftersom resultat för de två andra indexen visar en liknande bild.9 Tabell 3 anger att några variabler som mäter omständigheter endast marginellt har bidragit till den totala olikheten i omständigheter alla de tre år som studerats. Två sådana variabler är genus och etnicitet eftersom båda bidrog med mindre än en procent till all inkomstolikhet. Att kön bidrar mycket lite till den totala inkomstolikheten i denna analys är inte förvånande.10 Även bidraget från ålder är litet, även om det ökade.
Litteraturen om Kina betonar att hukou (boenderegistrering) har en mycket stor roll för individens livschanser. Personer födda och registrerade i en stad har stora fördelar jämfört med dess likar som fötts på landsbygden (se t ex Gustafsson m fl 2020). Vår skattning anger att år 2002 bidrog hukou vid födelsen med nästan nio procent till den totala inkomstolikheten (bland personer i yrkesaktiva åldrar) i Kina. Denna andel har dock kommit att minska och då särskilt mellan åren 2013 och 2018. Under det senare året kunde hukou vid födelsen bidra med bara tre procent till den totala inkomstolikhet som uppmätts detta år. Denna minskning kan, högst troligen, tillskrivas såväl hukou-restriktionernas minskade betydelse som att den kinesiska befolkningen ökade den rumsliga rörligheten, se Chan och Wei (2019).11 Även boenderegion är betydelsefull och bidrar med omkring tio procent av den totala olikheten åren 2002 och 2013, men inte med mer än fem procent år 2018. Denna minskning återspeglar såväl hushållens ökade geografiska rörlighet som att rumsliga ekonomiska skillnader i landet har kommit att minska i betydelse (Luo m fl 2020).
Variabler som anger föräldrarnas egenskaper hör till de viktigare under alla studerade år. Vi redovisar att föräldrarnas utbildning bidrog med åtta procent till inkomstolikheten år 2002, en andel som växte till omkring tio procent åren 2013 och 2018. År 2002 bidrog föräldrarnas yrke med tolv procent till inkomstolikheten, men den motsvarande andelen sjönk till fem procent åren 2013 och 2018. Sammantagna innebär dessa resultat att föräldrarnas egenskaper bidrog med mer än 20 procent till den totala inkomstolikheten år 2002 och med ungefär 15 procent åren 2013 samt år 2018.12
Befintliga studier visar för den period som här analyseras något olika bilder av hur omständigheternas roll i stad och på landsbygden har förändrats i Kina. Men det existerar konsensus om att olikheten i omständigheter är större inom landsbygdsbefolkningen än den inom stadsbefolkningen. En annan slutsats är att olikheten i omständigheter sedd över hela Kina är större än den inom landsbygdsbefolkningen respektive stadsbefolkningen. Denna slutsats är betydelsefull och bör inte ignoreras.
Figur 1. Inkomstolikhet i Kina mätt med Ginikoefficienten efter personens ålder och födelsekohort. Beräkningar för perioden 2002 till 2018. Procent
Källa: Yang m fl (2021).
Vi avslutar denna del av artikeln med att beskriva hur omständigheternas betydelse förändrats för vuxna personer som befinner sig i olika stadier av livscykeln. Våra data gör det möjligt att för perioden 2002 till 2018 studera hur inkomstolikheten för vuxna personer med given ålder har utvecklats för personer som fötts under olika år. Figur 1 visar den ökade inkomstolikheten med personens ålder. Figuren visar även att givet personens ålder kom inkomstolikheten att bli större bland senare än för tidigare födda personer.
Figur 2. Nivån för olikhet i omständigheter i Kina mätt med Ginikoefficienten efter personens födelseår och födelsekohort. Beräkningar för perioden 2002 till 2018. Procent
Källa: Yang m fl (2021).
Huvudintresset för denna artikel är betydelsen av olikheten i omständigheter och hur denna har förändrats i Kina. Figur 2 visar att mellan åren 2013 och 2018 minskade för alla åldersgrupper den olikhet som kan hänföras till omständigheter. Tydligast ter sig minskningen när denna uttrycks som andel av den olikhet som uppmätes för en given åldersgrupp. Detta illustreras i figur 3. Där kan vi se att den andel av inkomstolikheten som kan hänföras till omständigheter minskade. Tag personer födda 1973 till 1977 som exempel. Figuren visar att den andel av inkomstolikheten i födelsekohortens inkomster som kan föras tillbaka på omständigheter minskade från 38 procent år 2002 (när personerna var i genomsnitt 27 år gamla) till 27 procent år 2018 (när personerna var 43 år gamla). Därtill visar figuren att vid given ålder har en allt mindre andel av den totala inkomstolikheten kunnat föras tillbaka på olikhet i omständigheter. Tag åldern 36 till 40 år som exempel. År 2002 kunde 40 procent av den olikhet i åldersgruppen som uppmättes föras tillbaka på olikhet i omständigheter. Motsvarande andel av (den större olikheten) var 23 procent år 2018.
Figur 3. Kvoten mellan olikhet i omständigheter mätt med Ginikoefficienten och all inkomstolikhet i Kina efter ålder och födelsekohort. Procent. Beräkningar för perioden 2002 till 2018
Källa: Yang m fl (2021).
3. Slutsatser
Denna artikel har handlat om att litteraturen om olikhet i omständigheter kan bidra med insikt angående skäl till olikhet i fördelningsutfallet för ett land och hur detta förändrats. Detta genom att tillföra kunskap om sådana inkomstskillnader som politik bör motverka. Vi menar att denna litteratur hittills är föga känd i Sverige. Artikelns fokus har legat på vad som kan sägas om omständigheternas roll för inkomstskillnader i Kina och deras utveckling över perioden 2002 till 2018.
Utifrån befintliga studier ter sig Kina som ett land som intar en mittenposition vad gäller betydelsen av omständigheter för olikheten i inkomsternas fördelning. Det betyder en plats med lägre olikhet i omständigheter än dess motsvarighet i flertalet av de medel- eller låginkomstländer som har undersökts. Men Kina framstår som ett land där olikhet i omständigheter spelar en betydligt större roll än i de nordiska länderna.
I dagens Kina är olikheten i omständigheter större för landsbygdsbefolkningen än bland dess registrerade stadsinvånare. I var och en av dessa kategorier är olikheten i omständigheter mindre än när Kinas hela befolkning studeras. Skillnaden i levnadsförhållanden mellan stad och land spelar alltså fortfarande en betydande roll i Kina, även om denna har kommit att minska. Härtill kan läggas att, annorlunda än förr, bor en majoritet av Kinas befolkning numera i städerna, inte på landsbygden.
Vi har även funnit att i Kina har betydelsen av olikheten i omständigheter för hushållsinkomsterna kommit att minska mellan 2002 och 2018. Den belagda minskningen kan förknippas med vissa variabler. Under analysperioden har ekonomiska reformer och politikförändringar i syfte att öppna upp Kina ägt rum och befolkningens geografiska rörlighet har ökat.
Vi kan notera att det minskande bidraget från olikhet i omständigheter till den totala inkomstolikheten i Kina kan ses mot bakgrund av att inkomstolikheten på hushållsnivå är avsevärt större i dag än under slutet av 1980-talet. Kina har under flera decennier även haft en exceptionellt snabb ekonomisk tillväxt. Landets under flera år ökande inkomstskillnader har kommit att uppfattas som problematiska av landets politiker. Detta uttrycks i att uttrycket ”delat välstånd” kommit att bli ofta använt. Därtill har under senare år politiska åtgärder vidtagits i syfte att stärka landsbygdsbefolkningens sociala skyddsnät. Vår studie har visat att under perioden 2002 till 2018 kom olikheten i omständigheter att motverkat de starka impulserna mot ökad inkomstolikhet. Trots detta fortsätter inkomstolikheten i Kina att vara större än i typiska höginkomstländer.
Vi avrundar denna artikel med att kommentera två områden vilka ter sig som särskilt viktiga för framtida politiska åtgärder vilka syftar till att minska betydelsen av omständigheter för inkomsternas fördelning i Kina. En är att minska de barriärer för rumslig rörlighet som fortfarande finns i Kina. En majoritet av personer och hushåll som avser att flytta från Kinas landsbygd till dess största städer möter fortfarande stora formella och reella hinder. Minskning av dessa kommer att leda till minskad betydelse av omständigheter för inkomsternas fördelning. Men det bör även framhållas att minskade restriktioner att flytta till Kinas största städer även kommer att medföra ytterligare belastning av den fysiska miljön och ökad trängsel i sådana städer.
Ett annat politikområde som bör uppmärksammas utifrån resultaten av vår studie handlar om betydelsen av samband över generationerna. Vi har kunnat visa att i Kina har föräldrarnas utbildningsnivå kommit att bli allt viktigare för barnens framgång i yrkeslivet när det senare mäts med hushållsinkomsten. Att bättre än i dag motverka sådan påverkan ter sig därmed som mer angeläget än tidigare.
1 Ett undantag är Hederos m fl (2017) som behandlat män respektive kvinnor födda mellan åren 1952 och 1964 boende i Sverige. Utfallsvariabel i denna studie är sammanlagd marknadsinkomst mätt över sju år. Omständigheterna mättes med föräldrarnas inkomster, deras utbildning, antal syskon, familjestruktur, IQ, etc. Studien visar att variationen i omständigheter svarade för 31 procent av inkomstolikheten bland män och 25 procent av den bland kvinnor. När män och kvinnor analyseras tillsammans visar resultaten att omständigheter kan svara för uppemot nästan två femtedelar av inkomstolikheten i populationen och att den viktigaste omständigheten är personens kön.
2 Finansdepartementet (2019) behandlar många aspekter på inkomsternas fördelning i Sverige. Men dess diskussion om de aspekter som här behandlas är synnerligen kortfattad, se text på sidan 149 och särskilt i not 58 på sidan 150.
3 Björklund och Jäntti (2020) beskriver och jämför fyra olika litteraturer som studerar familjebakgrundens betydelse för vuxeninkomsten. Flera undersökningar har studerat samband i vuxeninkomst över två generationer i Sverige. Adermon m fl (2021) har visar att om en studie begränsas till samband mellan föräldrar och barn underskattar detta det långsiktiga sanna sambandet i inkomst över generationerna med åtminstone en tredjedel. Denna studie har nyligen även varit föremål i en replikväxling i Ekonomisk Debatt vilken startade med Björklund m fl (2022). Studier av inkomstsamband över generationerna i Kina är få och begränsas till två generationer. Exempel är Gong m fl (2012) och Deng m fl (2013) vilka båda behandlar den urbana befolkningen.
4 För referenser till de kinesiskspråkiga studierna se Yang m fl (2025). De engelskspråkiga är Golley m fl (2019), Yang m fl (2021), Wu (2018), Zhang och Eriksson (2010) samt Zhou och Zhao (2019). Vår studie skiljer sig från tidigare studier främst genom att omfatta en längre period vilken även sträcker sig till ett senare år. Lägg märke till att våra resultat om minskad betydelse av omständigheter är tydligast för de senaste åren.
5 Det finns numera en relativt stor litteratur om hur den ekonomiska olikheten har utvecklats i Kina under senare år, för en översikt, se Zhang (2021). Denna är samstämmig om att under de första reformåren ökade inkomstolikheten mycket klart. Utvecklingen sedan ungefär 2010 är inte lika entydig. Däremot visar studier av förmögenhetsfördelningen i Kina att denna har kommit att fortsätta bli mer ojämn, se Wan och Knight (2023). Även en ny studie som undersökt hur de tre fördelningarna av inkomst, konsumtion och förmögenhet på hushållsnivån utvecklats åren 1988 till 2018 visar en fortsatt ökad olikhet i Kina, se Wan m fl (2024).
6 I dag har många studier som bearbetat dessa data publicerats, se Cai m fl (2023) för mer information.
7 Att olika inkomstolikhetsindex på skilda sätt betonar olikhet vid olika positioner för en inkomstfördelning är en numera utbredd insikt vilken kan spåras till Atkinson (1970).
8 Officiell statistik från National Bureau of Statistics (NBS) visar en ökande Ginikoefficient från 2002 till ungefär 2008, varefter olikheten minskade något. Efter 2014 visar statistikmyndighetens publicerade värden ingen tydlig trend. Däremot visar våra skattningar en ökande trend för Ginikoefficienten beräknad för inkomst mellan 2013 och 2018. Det finns två skäl till att våra beräkningar visar en annan bild av hur Ginikoefficienten har förändrats än värden publicerade av NBS. Vår inkomstvariabel är något annorlunda definierad. Härtill kommer att vår analys begränsas till personer i yrkesverksamma åldrar, medan NBS:s skattningar omfattar personer i alla åldrar.
9 Kom även ihåg att denna analys gäller personer i yrkesaktiva åldrar, inte hela befolkningen, och vi bortser här från fördelningen av inkomst mellan man och kvinna i ett hushåll.
10 Jämför detta med att Gustafsson (2024) visar att gapet i löner mellan kvinnor och män i urbana Kina ökade synnerligen tydligt under perioden 1988 till 2018.
11 Flertalet studier av betydelsen av olikheter i omständigheter använder sig av aktuell hukou-status, inte hukou vid födelsen. Våra data möjliggör beräkningar med hjälp av båda dessa variabler. Resultat från sådana beräkningar anger att användningen av nuvarande hukou i analysen leder till en bild som anger en större betydelse för olikheten i möjligheter än alternativet hukou vid födelsen. Dessa resultat speglar att några personer som fötts med landsbygds-hukou lyckats får sin hukou-status konverterad till en registrering i en stad. För mer information om sådana personer, se Gustafsson m fl (2020).
12 För en utförligare diskussion av dessa resultat och deras relation till sådana från andra studier, se Yang m fl (2025).
Adermon, A, M Lindahl och M Palme (2021), ”Dynastic Human Capital, Inequality, and Intergenerational Mobility”, American Economic Review, vol 111, s 1523–1548.
Aiyar, S och C Ebeke (2020), ”Inequality of Opportunity, Inequality of Income and Economic Growth”, World Development, vol 136, 105115.
Atkinson, A (1970), ”On the Measurement of Inequality”, Journal of Economic Theory, vol 2, s 244–263.
Björklund, A, K Hederos och M Jäntti (2022), ”Social rörlighet och jämlikhet i möjligheter – en kommentar”, Ekonomisk Debatt, vol 50, nr 5, s 59–64.
Björklund, A och M Jäntti (2020), ”Intergenerational Mobility, Intergenerational Effects, Sibling Correlations, and Equality of Opportunity: A Comparison of Four Approaches”, Research in Social Stratification and Mobility, vol 70, 100455.
Björklund, A, M Jäntti och J Roemer (2012), ”Equality of Opportunity and the Distribution of Long-run Income in Sweden”, Social Choice and Welfare, vol 39, s 675–696.
Brunori, P F, H G Ferreira och V Peragine (2013), ”Inequality of Opportunity, Income Inequality, and Economic Mobility: Some International Comparisons”, i Paus, E (red), Getting Development Right: Structural Transformation, Inclusion, and Sustainability in the Post-Crisis Era, Palgrave Macmillan US, New York.
Cai, M, B Gustafsson och J Knight (2023), Economic Transformation and Income Distribution in China over Three Decades, Cambridge University Press Series Cambridge Elements in Development Economics, Cambridge.
Chan, K W och Y Wei (2019), ”Two Systems in One Country: The Origin, Functions, and Mechanisms of the Rural-urban Dual System in China”, Eurasian Geography and Economics, vol 60, s 422–454.
Deng, Q, B Gustafsson och S Li (2013), ”Intergenerational Income Persistence in Urban China”, Review of Income and Wealth, vol 59, s 416–436.
Finansdepartementet (2019), Långtidsutredningen, SOU 2019:55, Stockholm.
Golley, J och S T Kong (2018), ”Inequality of Opportunity in China’s Educational Outcomes”, China Economic Review, vol 51, s 116–128.
Golley, J, Y Zhou och M Wang (2019), ”Inequality of Opportunity in China’s Labor Earnings: The Gender Dimension”, China & World Economy, vol 27, s 28–50.
Gong, H, A Leigh och X Meng (2012), ”Intergenerational Income Mobility in Urban China”, Review of Income and Wealth, vol 58, s 481–503.
Gustafsson, B (2024), ”Mer och samtidigt mindre jämställdhet – Kina under tre decennier”, Ekonomisk Debatt, årg 52, nr 2, s 19–30.
Gustafsson, B, X Yang och T Sicular (2020), ”Catching up with the West: Chinese Pathways to the Global Middle Class”, The China Journal, vol 84, s 102–127.
Hederos, K, M Jäntti och L Lindahl (2017), ”Gender and Inequality of Opportunity in Sweden”, Social Choice and Welfare, vol 49, s 605–635.
Li C (2014), ”Educational Experience and Inequality of Opportunity among the Post-80s Generation – with Comments on ’the Silent Revolution’”, Social Sciences in China, vol 220, nr 4, s 66–77 (på kinesiska).
Luo, C, T Sicular och S Li (2020), ”Overview: Incomes and Inequality in China, 2007–2013”, i Sicular, T, S Li, H Sato och X Yue (red), Changing Trends in China’s Inequality: Evidence, Analysis and Prospects, Oxford University Press, New York.
Roemer, J (1998), Equality of Opportunity, Harvard University Press, New York.
Roemer, J och A Trannoy (2015), ”Equality of Opportunity”, i Atkinson, A B och F Bourguignon (red), Handbook of Income Distribution, vol 2A, Elsevier, Amsterdam.
Vandenbroucke, F och D Rinaldi (2015), ”Social Inequalities in Europe – The Challenge of Convergence and Cohesion”, i Vision Europe Summit Redesigning European Welfare States – Ways Forward, VES_RedisigningEuropeanWelfareStates_WaysForward_final.pdf (uantwerpen.be).
Wan, H, B Gustafsson och Y Wang (2024), ”Convergence of Inequality Dimensions in China: Income, Consumption, and Wealth from 1988 to 2018”, under utgivning i Review of Income and Wealth.
Wan, H och J Knight (2023), ”China’s Growing but Slowing Inequality of Household Wealth: A Challenge to Common Prosperity?”, China Economic Review, vol 79, 101947.
Wu, D (2018), Inequality of Opportunity in China, doktorsavhandling, University of Queensland, https://core.ac.uk/download/pdf/189933279.pdf [nedladdad 8 juli 2024].
Yang, X, B Gustafsson och T Sicular (2021), ”Inequality of Opportunity in Household Income, China 2002–2018”, China Economic Review, vol 69, s 1–18．
Yang, X, B Gustafsson och T Sicular (2025), ”Inequality of Opportunity in Chinese Income”, i Gustafsson, B och X Yang (red), Handbook on Inequality in China, Edward Elgar Publishing, Cheltenham UK.
Zhang, J (2021), ”A Survey on Income Inequality in China”, Journal of Economic Literature, vol 59, s 1191–1239.
Zhang, Y och T Eriksson (2010), ”Inequality of Opportunity and Income Inequality in Nine Chinese Provinces”, China Economic Review, vol 21, s 607–616.
Zhou, J och W Zhao (2019), ”Contributions of Education to Inequality of Opportunity in Income: A Counterfactual Estimation with Data from China”, Research in Social Stratification and Mobility, vol 59, s 60–70.