Studien av Getiks, Sjögren och Sundberg visar att svenska elevers skolresultat inte har påverkats negativt av exponering för nyanlända 2008–2022, utan snarare förbättrats svagt, särskilt på landsbygden och i mindre städer. En förklaring är att skolor där i högre grad minskat klasstorlekarna, vilket tyder på att ökade resurser kan motverka negativa effekter av mottagandet.
Myrdalpriset 2024 tilldelas Maria Cheung, Johan Egebark, Anders Forslund, Lisa Laun, Magnus Rödin och Johan Vikström, för artikeln ”Effekter av förstärkta förmedlingsinsatser – lärdomar från ett randomiserat experiment”. Artikeln publicerades i tidskriften Ekonomisk Debatt nr 2, 2024.
Myrdalspriset 2023 tilldelas Mikael Elinder, Oscar Erixson och Mattias Öhman, Uppsala universitet, för artikeln ”Intelligens är kopplat till snabb vaccination mot covid-19, men behöver inte vara det!” som publicerades i tidskriften Ekonomisk Debatt nr 7, 2023.
Läs Juryns prismotivering här.
Årets första möte hölls 16 mars där pristagarna av Myrdalspriset 2020 och 2021 presenterade sina uppsatser under ett frukostmöte. Myrdalspriset delas ut varje år av Swedbank för att uppmärksamma årets bästa artikel i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt. År 2020 tilldelades priset Helena Holmlund för artikeln ”Vad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan?”. År 2021 gick priset till Ali Ahmed, Per A Andersson och Mark Granberg för artikeln ”Transpersoner diskrimineras i rekryteringsprocessen”. Annika Sundén, vice ordförande i Nationalekonomiska Föreningen, modererarde mötet.
Se mötet här.
Ulrika Ahrsjö Straff eller en väg ut ur brottslighet? Om samhällstjänst för ungdomar (nr 4)
Årets första möte hölls 13 mars där pristagaren av Myrdalspriset 2022 presenterade sin artikel. 2022 års pris gick till Ulrika Ahrsjö för artikeln ”Straff eller en väg ut ur brottslighet? Om samhällstjänst för ungdomar”. Myrdalspriset utdelas varje år av Swedbank för bästa artikel under året i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt.
”Artikeln är välskriven med en tydlig linje och klar struktur och ger en utmärkt beskrivning av metodval och resultat. Artikeln har viktiga policyimplikationer och bidrar på flera sätt till en informerad och nyanserad debatt”, skriver juryn i sin motivering.
Ulrika Ahrsjö är postdoktor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon disputerade förra året med avhandlingen ”Essays on Economic Disadvantage: Criminal Justice, Gender and Social Mobility”, och hennes forskning rör frågor om inkomstojämlikhet, med särskilt fokus på ungdomar i riskzonen för brottslighet. Ahrsjö själv skriver i artikeln att i ”… valet mellan ungdomstjänst eller en alternativ påföljd, bör ungdomstjänst företrädesvis ges till ungdomar från en relativt stabil hemmiljö och i första hand som ett alternativ till böter”.
Vid seminariet presenterade Ulrika sin artikel, Henrik Tham (professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet) kommenterade artikeln. Mattias Persson, chefekonom på Swedbank, delade ut priset och Karin Edmark, redaktör Ekonomisk Debatt, modererade.
Priset instiftades 1983 som en hyllning till professor Gunnar Myrdal på hans 85-årsdag. Myrdalspriset utdelas varje år av Swedbank för bästa artikel under året i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt. Juryn utgörs för närvarande av Mattias Persson, chefekonom på Swedbank och tillika juryns ordförande, professor Anna Dreber Almenberg, professor John Hassler och reporter Viktor Munkhammar.
|
2022 |
Ulrika Ahrsjö Straff eller en väg ut ur brottslighet? Om samhällstjänst för ungdomar (nr 4) |
|
2021 |
Ali Ahmed, Per A Andersson och Mark Granberg Transpersoner diskrimineras i rekryteringsprocessen (nr 1) |
|
2020 |
Helena Holmlund Vad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan? (nr 3) |
|
2019 |
Henrik Andersson och Kristoffer Jutvik Påverkar nationell migrationspolitik flyktingflöden? (nr 3) |
|
2018 |
Mounir Karadja och Erik Prawitz Emigrationen till Amerika och den svenska arbetsmarknaden (nr 8) |
|
2017 |
Timo Boppart och Per Krusell Hur mycket vi arbetar – dåtid, nutid och framtid (nr 1) |
|
2016 |
Lina Aldén, Mats Hammarstedt och Emma Neuman Är det bra att ’kunna lite om mycket’? En studie av egenföretagande baserad på mönstringsdata (nr 2) |
|
2015 |
Paul Klein och Conny Olovsson Bör varor och tjänster beskattas lika? (nr 3). |
|
2014 |
Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne Personröster och politisk makt (nr 1). |
|
2013 |
Joacim Ruist Östeuropéers rörlighet är lönsam för de rikare EU-länderna (nr 8). |
|
2012 |
Jonas Vlachos Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan? (nr 4) |
|
2011 |
Iida Häkkinen Skans och Tuomas KosonenSänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning? (nr 5). |
|
2010 |
Assar Lindbeck Lärdomar av finanskrisen (nr 4) |
|
2009 |
Mikael Elinder, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara Själviska och framåtblickande väljare – Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen (nr 2) |
|
2008 |
Martin Persson och Thomas Sterner Konsensus i förändring ‒ Klimatekonomi efter Stern (nr 4) |
|
2007 |
Roland Andersson Går det att göra något åt de höga elpriserna? (nr 2) |
|
2006 |
Per Skedinger Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomin (nr 4) |
|
2005 |
Dan-Olof Rooth och Olof Åslund Orsakar främlingsfientlighet diskriminering på arbetsmarknaden? Erfarenheter efter 11 september (nr 1) |
|
2004 |
Michael Bergman Anpassas svenska priser till europeisk nivå? (nr 7) |
|
2003 |
Gunnar Alexandersson och Staffan Hultén Orimligt låga bud vid upphandlingar (nr 7) |
|
2002 |
Thomas Ericson Individuellt kompetenssparande ‒ från teori till praktisk utformning (nr 8) |
|
2001 |
Laura Larsson Utvärdering av ungdomsåtgärder (nr 4) |
|
2000 |
Eva Johansson och Matz Dahlberg Om regeringens röstköpsbeteende (nr 4) |
|
1999 |
Ari Kokko Asienkrisen: många likheter med den svenska krisen (nr 2) |
|
1998 |
Per Lundborg Avreglering och arbetskraftsinvandring i ett utvidgat EU (nr 7) |
|
1997 |
Ulf Jakobsson Den svenska devalveringscykeln (nr 3) |
|
1996 |
Lena Edlund Pigor och pigor (nr 6) |
|
1995 |
Jorge Buzaglo Nord-Sydhandeln, inkomstfördelning och sysselsättning (nr 5) |
|
1994 |
Ann-Mari Sätre Åhlander Miljöproblemen i en bristekonomi (nr 6) |
|
1993 |
Anders Vredin Fasta eller rörliga växelkurser? (nr 5) |
|
1992 |
Mia Horn af Rantzien Folkökning, ekonomisk utveckling och bistånd (nr 5) |
|
1991 |
Carl Hampus Lyttgens och Claudio Nalin Varför är rika länder rika och fattiga länder fattiga? (nr 2) |
|
1990 |
Lars Lundberg Svensk industristruktur ‒ basindustri eller högteknologi? (nr 4) |
|
1989 |
Stefan Hedlund Sovjetunionen – sedelpressarnas förlovade land (nr 6) |
|
1988 |
Mats Persson och Claes Henrik Siven Pehr Niclas Christernin ‒ ett ekonomiporträtt (nr 5) |
|
1987 |
Delat pris |
|
1986 |
Peter Englund, Lars Hörngren och Staffan Viotti Penningpolitiken och den nya dagslånemarknaden (nr 1) |
|
1985 |
Lennart Berg Hushållssparandet under 1970- och 1980-talen (nr 4) |
|
1984 |
Mats Persson Reavinst på bostadsrätt ‒ analys av de nya skattereglerna (nr 1) |
Sidan senast uppdaterad 23 februari 2022