Elisabeth Gustafsson
About Elisabeth Gustafsson
Posts by Elisabeth Gustafsson:
Assar Lindbeck-medaljen 2009: Jakob Svensson och David Strömberg
Assar Lindbeck-medaljen för 2009 gick till professorerna Jakob Svensson och David Strömberg, båda verksamma vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. David Strömberg är född 1964. Han disputerade i nationalekonomi vid Princetonuniversitetet i USA år 1999 och blev professor vid Stockholms universitet år 2008. Jakob Svensson är född 1965. Han disputerade i nationalekonomi vid Stockholms universitet år 1996 och utnämndes till professor år 2007.
David Strömbergs forskningsområde är politisk ekonomi medan Jakob Svenssons forskning främst gäller utvecklingsekonomi. De har båda studerat hur information och massmedia påverkar ekonomiska och politiska utfall. Deras forskning berör centrala samhällsfrågor, har stor policyrelevans och kombinerar ekonomisk teori med innovativa empiriska metoder. Strömberg och Svensson är världsledande forskare inom sina specialområden.
David Strömberg har utvecklat teori och empirisk metodik för att förstå samspelet mellan politik och massmedia. Han har också utvecklat en uppmärksammad modell för att förklara kampanjstrategier i det amerikanska presidentvalet.
Strömberg utgår från att väljarna hämtar huvuddelen av sin information om partier och kandidater från massmedia och att politiken kommer att utformas på ett sätt som tar hänsyn till nyhetsförmedlingen i olika media. Strömbergs empiriska studier ger övertygande belägg för att nyhetsförmedlingen har betydelse för politiskt beslutsfattande. En studie handlar om hur TV påverkar omfattning och inriktning på USA:s katastrofbistånd.[1] När information om naturkatastrofer dränks av andra konkurrerande TV-händelser, t ex olympiska spel, är sannolikheten för bistånd avsevärt lägre. Beslut om katastrofbistånd styrs således inte enbart av katastrofernas omfattning utan också av i vilken utsträckning som de uppmärksammas i TV.
I en annan studie undersöker Strömberg hur fördelningen av offentliga utgifter påverkas av medborgarnas tillgång till information om åtgärderna ifråga. I fokus står de omfattande arbetsmarknadspolitiska satsningar som initierades i USA under 1930-talet (New Deal).[2] Dessa program implementerades på delstatsnivå och sjösattes samtidigt som tillgången till radio snabbt expanderade. Strömberg utvecklar en modell där delstatsguvernörerna fördelar
anslagen på olika geografiska områden i syfte att maximera sannolikheten för återval och med hänsyn tagen till att endast välinformerade väljare påverkas av hur anslagen fördelas. Den empiriska analysen visar att delstatsguvernörerna i särskilt hög grad riktade åtgärderna just till områden med god tillgång till radio, dvs. områden med relativt hög andel välinformerade väljare.
Strömberg har i en annan uppmärksammad studie teoretiskt och empiriskt analyserat presidentval i USA.[3] Modellen ger prediktioner för hur presidentkandidaterna fördelar sina resurser mellan olika delstater och visar sig ge en mycket god förklaring till presidentkandidaternas faktiska beteende. Strömberg använder också modellen för att studera hur kampanjstrategierna skulle påverkas av en övergång från elektorsval till direktval.
Jakob Svensson har utvecklat teori och empirisk metodik för att belysa en rad frågor inom utvecklingsekonomi, ofta med anknytning till politisk ekonomi. Han har bland annat studerat korruption, ineffektiviteter i tjänstesektorn och utvecklingsbistånd. Hans empiriska forskning utnyttjar en mångfald av metoder och datakällor, såväl makrodata som mikrodata. Flera av hans uppsatser baseras på data från randomiserade experiment framtagna genom egna fältstudier.
Svenssons forskning har visat hur bristfällig och asymmetrisk information påverkar i vilken utsträckning centrala beslut om offentliga utgifter verkställs på lokal nivå. I en studie avseende Uganda visas att största delen av de statliga utbildningsanslagen aldrig når de avsedda mottagarna, dvs. enskilda skolor, utan hamnar hos lokala politiker och tjänstemän.[4] Informationskampanjer via massmedia kan emellertid stärka medborgarinflytandet över
resursfördelningen till skolorna och minska korruptionen.[5] En annan studie som berör korruption utnyttjar ett unikt material med kvantitativ information om mutor som betalas av företag i Uganda.[6] Svensson förklarar variationer i mutornas omfattning i termer av skillnader i företagens förhandlingsstyrka. Företag med hög betalningsförmåga (stora vinster) tvingas betala högre mutor.
Medborgarinflytande är ett tema som återkommer i Svenssons studie av ekonomisk organisering inom Ugandas primärsjukvård.[7] Ett antal lokalsamhällen i Uganda lottades till en experimentgrupp där ”behandlingen” syftade till att höja sjukvårdspersonalens arbetsmoral och effektivitet. Metoden gick ut på att engagera invånarna i kontroll och övervakning av sjukvårdspersonalen, inklusive instruktioner för att stärka ansvarsutkrävandet. Experimentet visar sig resultera i betydande positiva effekter i form av ökad tillgänglighet på sjukvård, minskad barnadödlighet och högre födelsevikter.
Priskommittén utgjordes av professor Bertil Holmlund, Uppsala Universitet (ordförande), professor Karl Ove Moene, Oslo Universitet och professor Christian Schultz, Köpenhamns Universitet.
[1] T Eisensee and D Strömberg (2007), “News Droughts, News Floods, and U.S. Disaster Relief,” Quarterly Journal of Economics, vol. 122, 693-728.
[2] D Strömberg (2004), “Radio’s Impact on Public Spending,” Quarterly Journal of Economics, vol. 119, 189-221.
[3] D Strömberg (2008), “How the Electoral College Influences Campaigns and Policy: The Probability of Being Florida,” American Economic Review, vol. 98, 769-807.
[4] R Reinikka and J Svensson (2004), “Local Capture: Evidence from a Central Government Transfer Program in Uganda,” Quarterly Journal of Economics, vol. 119, 679-705.
[5] R Reinikka and J Svensson (2005), “Fighting Corruption to Improve Schooling: Evidence from a Newspaper Campaign in Uganda,” Journal of the European Economic Association, vol. 3, 259-267.
[6] D Svensson (2003), “Who Must Pay the Bribes and How Much: Evidence from a Cross Section of Firms”, Quarterly Journal of Economics, vol. 118, 207-230.
[7] M Björkman and J Svensson (2009), “Power to the People: Evidence from a Randomized Field Experiment on Community-Based Monitoring in Uganda,” Quarterly Journal of Economics, vol. 124, 735-769.
Myrdalspriset
Priset instiftades 1983 som en hyllning till professor Gunnar Myrdal på hans 85-årsdag. Myrdalspriset utdelas varje år av Swedbank för bästa artikel under året i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt. Juryn utgörs för närvarande av Mattias Persson, chefekonom på Swedbank och tillika juryns ordförande, professor Anna Dreber Almenberg, professor John Hassler och reporter Viktor Munkhammar.
|
2022 |
Ulrika Ahrsjö Straff eller en väg ut ur brottslighet? Om samhällstjänst för ungdomar (nr 4) |
|
2021 |
Ali Ahmed, Per A Andersson och Mark Granberg Transpersoner diskrimineras i rekryteringsprocessen (nr 1) |
|
2020 |
Helena Holmlund Vad kan den nationalekonomiska forskningen lära oss om framgångsfaktorer i skolan? (nr 3) |
|
2019 |
Henrik Andersson och Kristoffer Jutvik Påverkar nationell migrationspolitik flyktingflöden? (nr 3) |
|
2018 |
Mounir Karadja och Erik Prawitz Emigrationen till Amerika och den svenska arbetsmarknaden (nr 8) |
|
2017 |
Timo Boppart och Per Krusell Hur mycket vi arbetar – dåtid, nutid och framtid (nr 1) |
|
2016 |
Lina Aldén, Mats Hammarstedt och Emma Neuman Är det bra att ’kunna lite om mycket’? En studie av egenföretagande baserad på mönstringsdata (nr 2) |
|
2015 |
Paul Klein och Conny Olovsson Bör varor och tjänster beskattas lika? (nr 3). |
|
2014 |
Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne Personröster och politisk makt (nr 1). |
|
2013 |
Joacim Ruist Östeuropéers rörlighet är lönsam för de rikare EU-länderna (nr 8). |
|
2012 |
Jonas Vlachos Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan? (nr 4) |
|
2011 |
Iida Häkkinen Skans och Tuomas KosonenSänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning? (nr 5). |
|
2010 |
Assar Lindbeck Lärdomar av finanskrisen (nr 4) |
|
2009 |
Mikael Elinder, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara Själviska och framåtblickande väljare – Hur många röster köpte maxtaxan i barnomsorgen (nr 2) |
|
2008 |
Martin Persson och Thomas Sterner Konsensus i förändring ‒ Klimatekonomi efter Stern (nr 4) |
|
2007 |
Roland Andersson Går det att göra något åt de höga elpriserna? (nr 2) |
|
2006 |
Per Skedinger Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomin (nr 4) |
|
2005 |
Dan-Olof Rooth och Olof Åslund Orsakar främlingsfientlighet diskriminering på arbetsmarknaden? Erfarenheter efter 11 september (nr 1) |
|
2004 |
Michael Bergman Anpassas svenska priser till europeisk nivå? (nr 7) |
|
2003 |
Gunnar Alexandersson och Staffan Hultén Orimligt låga bud vid upphandlingar (nr 7) |
|
2002 |
Thomas Ericson Individuellt kompetenssparande ‒ från teori till praktisk utformning (nr 8) |
|
2001 |
Laura Larsson Utvärdering av ungdomsåtgärder (nr 4) |
|
2000 |
Eva Johansson och Matz Dahlberg Om regeringens röstköpsbeteende (nr 4) |
|
1999 |
Ari Kokko Asienkrisen: många likheter med den svenska krisen (nr 2) |
|
1998 |
Per Lundborg Avreglering och arbetskraftsinvandring i ett utvidgat EU (nr 7) |
|
1997 |
Ulf Jakobsson Den svenska devalveringscykeln (nr 3) |
|
1996 |
Lena Edlund Pigor och pigor (nr 6) |
|
1995 |
Jorge Buzaglo Nord-Sydhandeln, inkomstfördelning och sysselsättning (nr 5) |
|
1994 |
Ann-Mari Sätre Åhlander Miljöproblemen i en bristekonomi (nr 6) |
|
1993 |
Anders Vredin Fasta eller rörliga växelkurser? (nr 5) |
|
1992 |
Mia Horn af Rantzien Folkökning, ekonomisk utveckling och bistånd (nr 5) |
|
1991 |
Carl Hampus Lyttgens och Claudio Nalin Varför är rika länder rika och fattiga länder fattiga? (nr 2) |
|
1990 |
Lars Lundberg Svensk industristruktur ‒ basindustri eller högteknologi? (nr 4) |
|
1989 |
Stefan Hedlund Sovjetunionen – sedelpressarnas förlovade land (nr 6) |
|
1988 |
Mats Persson och Claes Henrik Siven Pehr Niclas Christernin ‒ ett ekonomiporträtt (nr 5) |
|
1987 |
Delat pris |
|
1986 |
Peter Englund, Lars Hörngren och Staffan Viotti Penningpolitiken och den nya dagslånemarknaden (nr 1) |
|
1985 |
Lennart Berg Hushållssparandet under 1970- och 1980-talen (nr 4) |
|
1984 |
Mats Persson Reavinst på bostadsrätt ‒ analys av de nya skattereglerna (nr 1) |
Sidan senast uppdaterad 23 februari 2022
Assar Lindbeck-medaljen 2007: Tore Ellingsen
Professor Tore Ellingsen utsågs till förste mottagare av Assar Lindbeck-medaljen. Tore Ellingsen är född 1962. Han avlade civilekonomexamen vid Norges Handelshögskola i Bergen år 1985 och doktorsexamen vid London School of Economics år 1991. Han är sedan 1991 verksam vid Handelshögskolan i Stockholm. År 2000 utsågs han till professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.
Tore Ellingsens forskning spänner över ett mycket brett fält. Han har ofta studerat olika former av strategiskt beteende hos ekonomiska aktörer, gärna med hjälp av spelteoretiska modeller och ibland också genom kontrollerade experiment i laboratoriemiljö.
Ellingsens först publicerade uppsatser behandlade problem inom området industriell organisation, bl a frågor om de samhällsekonomiska kostnaderna för monopol, förhandlingar som en evolutionär process, och lönesättning och effektivitet i företag. Under senare år har Ellingsen huvudsakligen intresserat sig för det gränsområde mellan nationalekonomi och beteendevetenskap som brukar benämnas beteendeekonomi. Han har i en rad uppsatser, ofta tillsammans med Magnus Johannesson, undersökt hur väl den traditionella teorins antaganden om ”den ekonomiska människan” stämmer med verkligheten. Han har visat att den traditionella teorin i många fall behöver kompletteras med icke-monetära drivkrafter som altruism, rättvisa och socialt anseende.
Priskommitté bestod av professor Bertil Holmlund, ordf, Uppsala universitet, professor Karl Ove Moene, Oslo universitet och professor Christian Schultz, Köpenhamns universitet.
Länkar
Ekonomiska länkar
SLU Institutionen för ekonomi, Uppsala
Beijer Institute The International Institute of Ecological Economics
Economic Journals Sökmotor specialiserad på ekonomiska tidskrifter
EEA European Economic Association
ERN Economic Research Network
FIEF Stiftelsen Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning
IFAU Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
IIES Institute for International Economic Studies
IMF International Monetary Fund
IFN Institutet för Näringslivsforskning
KI Konjunkturinstitutet
NBER National Bureau of Economic Research
NetEc The NetEc Group har samlat en mängd ekonomiska länkar här
OECD Organisation for Economic Co-Operation and Development
Ratio Näringslivets forskningsinstitut
SCB Svenska statistiska centralbyrån
SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
SOFI Institutet för social forskning
SWOPEC Swedish Working Papers in Economics
WOPEC Working Papers in Economics
Nationalekonomiska lokalföreningar i Sverige
Nationalekonomiska Föreningen i Umeå, kontakt: Mathilda Eriksson (kassör), Sveagatan 24, 903 27 Umeå.
Nationalekonomiska institutioner vid svenska universitet
Nedan finns en förteckning universitet och högskolor samt andra institut och organisationer med nationalekonomisk anknytning. Finner du att din institution saknas eller att någon webbadress är felaktig kan du sända in uppgift till Elisabeth Gustafsson.
Svenska handelshögskolor och nationalekonomiska institutioner vid svenska universitet
Nationalekonomiska institutionen, Karlstads universitet
Nationalekonomiska institutionen, Linköpings universitet
Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleås tekniska universitet
Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet
Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet
Nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet
Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet
Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet
Institutionen för ekonomi, statistik och informatik, Örebro universitet
Länkar till i stort sett alla nationalekonomiska institutioner i världen får du genom EDIRC som har adressen: http://edirc.repec.org/
Riksbankens pris i ekonomiska vetenskaper
Sveriges Riksbanks pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne instiftades i samband med Riksbankens trehundraårsjubileum 1968. Priset delas ut varje år till den eller de personer som inom ekonomisk vetenskap utfört ett arbete av framstående betydelse. Kungliga Vetenskapsakademien utser ekonomipristagare enligt samma principer som gäller för Nobelpriset.
Läs mer om ekonompriset på Nobelprize.org och på Riksbankens sidor.
GDPR
Kontouppgifter
Vi hanterar inga kontouppgifter på webbplatsen, betalningar och medlemsregister sköts av Föreningshuset. Man kan betala via bank-giro eller med Swish. För utlandsbetalningar finns information på medlemsfakturan.
Medlemskap och prenumeration
Registrering, förnyelse och hantering av medlemskap och prenumeration: Vi sparar och behandlar namn, postadress, epost och telefonnummer om dessa uppges. Syfte: Uppgifterna behöver vi för att registrera korrekt medlemskap och upprätta ett medlemskonto. Alla medlemmar har tillgång till sina egna uppgifter i sina användarkonton som upprättas på webbplatsen, som sköts av Föreningshuset.
Personuppgifterna uppdateras av medlemmen själv på detta användarkonto eller genom att kontakta sekreterare i Nationalekonomiska Föreningen.
Uppgifterna används för att avisera om medlems- och prenumerationsavgifter, skicka kallelser till årsmöten och andra sammankomster, för medlemsadministration inom ramen för föreningens verksamhet, samt för postutskick av tidskriften Ekonomisk Debatt (som ingår som medlemsförmån).
Registerutdrag sker ur databasen som hanterar användarkonton med personuppgifter för ovan beskrivna ändamål. Adresslistor till utskick av tidskriften Ekonomisk Debatt skickas till tryckeri.
Hur är det egentligen med den ekonomiska ojämlikheten? Inledning till temanummer
Kring sekelskiftet 1900 var Sverige ett fattigt land med mycket stora ekonomiska klyftor. De välbeställda hade förutom större ekonomiska möjligheter också mycket bättre förutsättningar att leva ett relativt långt och friskt liv. Hur livet skulle te sig berodde till stor del på vilken socioekonomisk position ens föräldrar hade. Under 1900-talet förändrades allt: tillväxten ökade, fattigdomen minskade och Sverige blev ett av världens mest jämlika länder. På senare år har dock oron för ökad ojämlikhet återuppstått och ojämlikhetsfrågor hamnat i fokus för ekonomer världen över. Men hur ser det egentligen ut? Går det att ge ett tydligt svar på frågor som: har den ekonomiska ojämlikheten ökat i Sverige och i världen, har betydelsen av familjebakgrund ökat eller minskat och speglas ekonomisk ojämlikhet även i ojämlikhet i hälsa?
Instruktion till skribenter
Information for potential authors with a non-Swedish background.
Om bidragen
Bidrag till tidskriften ska vara skrivna i Word och skickas till [email protected]. Bidragen kan vara av tre slag: artiklar, Forum-artiklar (dvs debattartiklar eller repliker) samt recensioner. Artiklarna får maximalt omfatta 35 000 tecken inklusive mellanslag men får gärna vara kortare. Forum-artiklar får ej överstiga 18 000 tecken inklusive mellanslag, normalt bör de vara kortare. Artiklar och Forum-artiklar som inkluderar flera tabeller och figurer bör alltid vara kortare än nämnda teckenbegränsningar. Recensioner får maximalt omfatta 15 000 tecken inklusive mellanslag.
Vi ber er följa nedanstående anvisningar:
- Figurer ska vara gjorda i Excel och infogas såväl i artikeln som i en separat Excel-fil, som också ska innehålla underliggande data. Figurrubriken, anmärkning och källhänvisning ska skrivas i artikeln och ej ingå i själva figuren.
- Om du använder ett referenshanteringsprogram (Zotero, EndNote) ber vi dig att ta bort kopplingen mellan citeringar och referenslista – s k fältkoder – innan du skickar in manuskriptet.
- En kort författarpresentation bifogas artiklar, gärna något mer än arbetsplats, t ex en rad om den egna forskningsinriktningen eller motsvarande. Ange även adress till webbplats eller e-post.
- Artiklar ska inledas med en ingress på högst 100 ord.
- Uppgift om personnummer och bostadsadress lämnas per e-post.
Viktiga stilregler
- Vid sidhänvisningar skrivs dessa alltid ut i sin helhet, t ex: s 733–746, s 11, s 12–13.
- Vid årtalsperiod inom samma århundrade skriv enligt följande format: 1982–84. Om sekelskifte skriv dock: 1898–1902.
- Referenser i text. Parentetiskt: ”(Johansson 1986, s 4)”. I direkt anföring: ”Johansson (1986, s 4) menar att …”
- Varje författare avgör själv om hon eller han vill ha med en sidhänvisning, utom vid direkt citat då sidhänvisning alltid ska finnas med. Vid direkt citat kan sidhänvisningen antingen göras inom ( ) tillsammans med publikationens publiceringsår eller inom ( ) direkt efter citatet. Ex: Johansson (1986, s 12) menar ”att nya åtgärder …” eller Johanssons (1986) analys pekar bl a på ”att nya åtgärder … skyndsamt måste tillgripas” (s 12).
- Förkortningar skrivs utan punkter: t ex, m m, m fl, men gärna med s k fast mellanslag.
- För referens i text till tre eller fler författare, använd Abel m fl (1991).
- I löpande text används ej %-tecken, skriv ”procent”.
- Numrera rubrikerna i uppsatsen. Börja dock uppsatsen utan en rubrik som ”1. Inledning”.
- Använd endast två rubriknivåer för mellanrubriker och ange tydligt vilken nivå som avses.
- Utöver titel på bidraget som helhet kan artiklar ha upp till två rubriknivåer, medan inlägg i Forum har en rubriknivå och bokanmälningar inga rubriknivåer alls.
- Texten ska kunna förstås av en intresserad allmänhet. Språket bör därför vara icke-tekniskt, och formler bör undvikas.
Tidskriftsartiklar
Korpi, W (1990), ”Halkar Sverige efter? Vår ekonomiska tillväxt och produktitivitet i jämförande belysning”, Ekonomisk Debatt, årg 18, nr 5, s 421–432.
Summers, L (1981), ”Capital Taxation and Accumulation in a Life Cycle Growth Model”, American Economic Review, vol 71, s 533–544.
Obs: Förutom i ED-artiklar anges endast volym och sidor (eller nummer om volym ej finns). Om inte detta helt identifierar var artikeln finns (t ex om varje nr i en vol börjar på s 1) krävs ytterligare precisering.
Böcker
Cecchini, P (1988), Europas inre marknad, SNS Förlag, Stockholm.
Meade, V (1989), The Theory of Customs Unions, North-Holland, Amsterdam.
Obs: Första bokstaven i varje ord i engelska titlar, utom prepositioner och konjunktioner, skrivs med versaler. Gäller både boktitlar och uppsats- och artikeltitlar. Ange förlagsort, inte tryckort.
Avhandlingar
Skedinger, P (1991), Essays on Wage Formation, Employment and Unemployment, doktorsavhandling, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Samlingsverk
Wise, D (1987), ”Individual Retirement Accounts and Saving”, i Feldstein, M (red), Taxes and Capital Formation, University of Chicago Press, Chicago.
Utredningar och delar av utredningar
SOU 1978:60, Arbetsmarknadspolitik i föränd-ring, Expertgruppen för utredningsverk-samhet i arbetsmarknadsfrågor (EEA).
SOU 1990:21, Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen, betänkande från El 90.
Svensson, L E O (1989), ”Finansiell integration, resursfördelning och penningpolitik”, i Svensk ekonomi och Europa-integrationen, bilaga 5, Långtidsutredningen 1990, Allmänna Förlaget, Stockholm.
Statistiska källor
AMS, Arbetsmarknadsstatistik, olika nummer.
SCB, Statistisk Årsbok, olika årgångar.
Propositioner och betänkanden
Regeringens proposition (1977/78:51), Energisparplan för befintlig bebyggelse.
Organisationer, workshops, konferenser
Sveriges Industriförbund (1978), En offensiv energipolitik, Stockholm.
World Bank, (1987), World Development Report 1987, Oxford University Press, Oxford.
Uppsatser, forskningsrapporter, ”studier”, stenciler, meddelanden m m
Thimrén, C och A Vredin (1978), ”Den offentliga sektorns expansion”, trebetygsuppsats vid Handelshögskolan i Stockholm.
Erixon, L (1990), ”Produktivitetsproblemet”, manuskript, Produktivitetsdelegationen, Stockholm.
Haaland, I J (1990), ”Comparative Advantage and Terms of Trade”, Discussion Paper 03/90, Norska handelshögskolan, Bergen.
Webbdokument
Cowen, T (2013), ”What Made Buchanan Special as an Economist?”, blogginlägg, www.marginalrevolution.com/marginalrevolution/2013/01/what-made-buchanan-special-as-an-economist.html.
Svenska Dagbladet (2014), ”Sverige sämre på konkurrens”, www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/sverige-samre-pa-konkurrens_3876790.svd.
SCB (2014), ”Nationalräkenskaper”, www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Nationalrakenskaper.
Signerade tidningsartiklar
Calmfors, L (1991), ”Vi måste kunna sänka lönerna”, Dagens Nyheter, 21 mars 1991.
Osignerade tidningsartiklar
Veckans Affärer (1990), ”500 storföretag”, nr 39, s 67.
Dagens Nyheter (1991), ”Finland tvingades att devalvera”, 15 november 1991.
Två eller flera författare
Mansfield, E, M Schwartz och S Wagner (1981), ”…
Petersson, A och F Bendel (1932), ”…
Information for authors with a non-Swedish background
Ekonomisk Debatt welcomes submissions in English from economists who are affiliated with Swedish institutions or institutes but who do not feel comfortable writing a manuscript in Swedish. As accepted articles will be translated into Swedish, authors still need to be able to read written Swedish (to follow the author instructions and to proof-read their translated manuscript).
Publishing in Ekonomisk Debatt is valuable in several respects. It is a way of disseminating research to the wider public. It is also a way to contribute to awareness, debate and networking among economists in Sweden. Overall, publishing in Ekonomisk Debatt is a way to promote the impact of one’s research. The journal reaches out to economists outside and inside of academia and to policy-makers.
Sidan senast uppdaterad 19 september 2020
Styrelse
Nationalekonomiska Föreningens styrelse utgörs efter Föreningens årsmöte den 31 maj 2022 av docent Annika Sundén (ordförande), professor Daniel Waldenström (vice ordförande), docent Niklas Bengtsson, direktör Britta Burreau, chefsekonom Douglas Lundin, professor Astri Muren, professor Robert Östling, professor Maria Börjesson och chefekonom Annika Winsth. Styrelsen fick förnyat förtroende den 23 maj 2023.
Eva Forslund är Föreningens verksamhetsutvecklare och exekutiva sekreterare.