Assar Lindbeck-medaljen

Assar Lindbeck-medaljen för 2021 tilldelas professorerna Erik Lindqvist och Robert Östling, verksamma vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet respektive Handelshögskolan i Stockholm. Priset har tillkommit för att hedra Assar Lindbecks mångskiftande och banbrytande nationalekonomiska forskningsinsatser och utdelas vartannat år till i Sverige verksam forskare under 45 år som gett ett signifikant bidrag till ekonomiskt tänkande och ekonomisk kunskap.

Här kan du läsa pressmeddelandet samt hela prismotiveringen.

Assar Lindbeck-medaljen för 2019 tilldelas professor Anna Dreber Almenberg, verksam vid Handelshögskolan i Stockholm. Priset har tillkommit för att hedra professor Assar Lindbecks mångskiftande och banbrytande nationalekonomiska forskningsinsatser och utdelas vartannat år till en svensk forskare under 45 år som gett ett signifikant bidrag till ekonomiskt tänkande och ekonomisk kunskap.

Läs pressmeddelandet här

Assar Lindbeck-medaljen för 2017 tilldelas professor Petter Lundborg, verksam vid Lunds Universitet. Priset har tillkommit för att hedra professor Assar Lindbecks mångskiftande och banbrytande nationalekonomiska forskningsinsatser och utdelas vartannat år till en svensk forskare under 45 år som gett ett signifikant bidrag till ekonomiskt tänkande och ekonomisk kunskap.

Pressmeddelande Assar Lindbeck medaljen (pdf)

Assar Lindbeck-medaljen för 2013 går till professor Mariassunta Giannetti, verksam vid Handelshögskolan i Stockholm. Priset har tillkommit för att hedra professor Assar Lindbecks mångskiftande och banbrytande nationalekonomiska forskningsinsatser och utdelas vartannat år till en yngre forskare som gett ett signifikant bidrag till ekonomiskt tänkande och ekonomisk kunskap.

Mariassunta Giannetti är född i Italien 1971. Hon avlade doktorsexamen vid University of California Los Angeles (UCLA) 1999. Hon kom som forskare och lärare till Handelshögskolan i Stockholm år 2000, där hon jobbat sedan dess; hon blev professor 2008. Giannetti forskar framförallt om betydelsen av institutioner och politik för styrning och finansiering av företag. Forskningen karakteriseras av tålmodigt grävande efter data som på ett trovärdigt sätt kan besvara centrala frågor inom nationalekonomi i allmänhet och finansiell ekonomi i synnerhet. Detta arbete kräver, förutom solid verklighetsförankring, djup förståelse för såväl ekonomisk teori som statistiska metoder.

I en uppmärksammad artikel från 2003 visar Giannetti hur bristande lagskydd för externa investerare i många länder har motverkat finansiering av innovativ affärsverksamhet. Svagt skydd för vanliga placerare tycks på liknande sätt kunna förklara varför avkastningen på aktieinvesteringar i en del länder är väsentligt lägre än i länder med bättre skydd, vilket Giannetti visat i en artikel från 2009. 

Men det är inte enbart lagar som påverkar bolagsstyrning och finansiering. Giannetti har studerat hur kulturella skillnader bromsar internationella investeringar, kanhända därför att den upplevda osäkerheten är större när man handlar med främmande bolag. Kultur tycks även spela en viktig roll när det gäller entreprenörskap. På basis av detaljerade svenska data visar Giannetti att viljan att starta bolag i hög grad tycks påverkas av icke-monetära faktorer, så som entreprenörers anseende i närmiljön.

Giannetti har även forskat om effekterna av mer kortsiktiga politiska beslut. I en nyligen publicerad artikel studerar hon effekterna av räddningsprogram för insolventa banker i Japan. Medan det finns positiva effekter, är det ett problem att några av de räddade bankerna – för att inte behöva skriva av delar av utlåningen – ibland förlänger finansieringen till bolag som borde fått gå i konkurs. Ett annat färskt arbete studerar effekterna av specialister på bolagsstyrning i väst som lockats tillbaka till Kina. När dessa specialister tar plats i kinesiska bolagsstyrelser går bolagen oftast betydligt bättre än vad de annars skulle gjort. Detta är ett exempel på att talangernas emigration inte enbart är av ondo utan på längre sikt kan vara en ytterst värdefull investering.

Eftersom Giannetti alltid noggrant undersöker mekanismerna bakom sina resultat har hennes forskning hög allmängiltighet; det spelar mindre roll huruvida data är från Sverige, Japan, eller Kina. Just allmängiltigheten är också förklaringen till att många av Giannettis arbeten är publicerade i världens ledande vetenskapliga tidskrifter.

Giannetti är även ledamot av redaktionsrådet i ett flertal tidskrifter, däribland Review of Financial Studies, en av de yppersta tidskrifterna inom finansiell ekonomi. Genom att kombinera högklassig analys med en internationell utblick och ett starkt intresse för institutioner och politik demonstrerar Mariassunta Giannetti hur en modern akademisk ekonom kan bidra till att skapa ett bättre samhälle. Hon är en mycket värdig mottagare av 2013 års Assar Lindbeckmedalj.

För mer information om Mariassunta Giannetti forskning se: www2.hhs.se/personal/giannetti/

Priskommittén har utgjorts av professor Tore Ellingsen, Handelshögskolan (ordförande), professor Jakob Svensson, Stockholms universitet och professor Kjell Salvanes, Norges Handelshöyskole.

Stiftelsen Assar Lindbeck-medaljen och dess verksamhet har möjliggjorts genom generösa bidrag från SEB, SHB, Nordea, Swedbank, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser, Carnegie, OMX, Karl-Adam Bonnier Stiftelse, Handelshögskolan i Stockholm och Foundation for Economics and Law.

Pristagaren kommer att belönas vid en prisceremoni under den nationella konferensen i nationalekonomi som arrangeras på Umeå universitet den 25-26 september 2014. I anslutning till denna kommer Mariassunta Giannetti också att hålla ett anförande om sin forskning.

Professor Per Strömberg, verksam vid Handelshögskolan i Stockholm och The Institute for Financial Research, SIFR, utsågs till 2011 års mottagare av Assar Lindbeck-medaljen. Bilder från prisceremonin under den nationella konferensen i nationalekonomi på Stockholms universitet den 27-28 september 2012.

Fotograf: Hans Grönqvist

Professor Per Strömberg, verksam vid Handelshögskolan i Stockholm och Swedish House of Finance, SHoF, utsågs till 2011 års mottagare av Assar Lindbeck-medaljen.

Per Strömberg, född 1968, avlade civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm år 1991 och doktorsexamen vid Carnegie Mellon University år 1997. Efter några år som lärare och forskare vid University of Chicago, Graduate School of Business, återvände Strömberg år 2005 till Sverige och Handelshögskolan, där han utsågs till professor tre år senare.

Priskommittén utgjordes av professor Tore Ellingsen, Handelshögskolan i Stockholm (ordförande), professor Per Krusell, Stockholms Universitet och professor Kjell Salvanes, Norges Handelshöyskole.

Kommitténs motivering till priset:

– Strömberg har etablerat sig som en världsledande forskare inom finansiell ekonomi, ett fält i gränslandet mellan nationalekonomi och företagsekonomi. Strömbergs forskning är empiriskt orienterad och har särskilt fokuserat på kontraktsförhållanden mellan entreprenörer och deras finansiärer. Vilka problem är det som dessa, ofta mycket komplexa, kontrakt avser att lösa? Och hur bör finansmarknadens regler i sin tur utformas för att främja samhällsekonomiskt önskvärda utfall?

I två artiklar från 2003 och 2004, skrivna tillsammans med Steven Kaplan, använder Strömberg detaljerade data från riskkapitalkontrakt för att utvärdera olika teorier om företagsfinansiering. En central slutsats är att kontrakten inte enbart reglerar rättigheterna till den ekonomiska avkastningen, utan ofta är än mer inriktade på att reglera bestämmanderätt i bolagen. Över tid och beroende på utfallen och projektens karaktär, flyttas rätten att fatta olika beslut mellan intressenterna på ett sätt som bäst kan förstås i ljus av teorin för ofullständiga kontrakt. I dessa arbeten visar Strömberg prov på en sällsynt kombination av förmågor: djup teoretisk förståelse, enträgen insamling av relevant datamaterial, och förstklassig statistisk analys av detsamma.

För närvarande är det många som frågar sig om riskkapitalister gör någon samhällsekonomisk nytta. Strömberg har försökt besvara denna fråga ur flera olika perspektiv. I nya uppsatser tillsammans med Josh Lerner och Morten Sørensen visar han att företag som tas över av riskkapitalister inte blir mer kortsiktiga i sitt agerande, och att det tycks finnas ett positivt samband mellan riskkapital och produktivitetsutveckling i många branscher.

Beträffande finansiell reglering har Strömberg bland annat studerat hur olika konkursförfaranden påverkar användandet av det skuldsatta bolagets tillgångar och analyserat huruvida det finns utrymme för att förbättra lagstiftningen på detta område.

Många duktiga akademiker begränsar sin kontakt med omvärlden för att på så sätt hinna med mer forskning. Per Strömberg har istället valt att ha en tät dialog med såväl branschspecialister som andra intresserade. Under tre år var han chef för SIFR – The Institute for Financial Research, finansforskningsinstitutet som även är mötesplats för akademiker och praktiker i finanssektorn. Ett aktuellt inspel i den svenska debatten om finansmarknadsreglering är hans bidrag till SNS Konjunkturrådsrapport 2011, ”Miljö, arbete och kapital: Dags för nya samhällskontrakt.”, avslutar Priskommittén i sin motivering.

Assar Lindbeck-medaljen för 2009 gick till professorerna Jakob Svensson och David Strömberg, båda verksamma vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. David Strömberg är född 1964. Han disputerade i nationalekonomi vid Princetonuniversitetet i USA år 1999 och blev professor vid Stockholms universitet år 2008. Jakob Svensson är född 1965. Han disputerade i nationalekonomi vid Stockholms universitet år 1996 och utnämndes till professor år 2007.

David Strömbergs forskningsområde är politisk ekonomi medan Jakob Svenssons forskning främst gäller utvecklingsekonomi. De har båda studerat hur information och massmedia påverkar ekonomiska och politiska utfall. Deras forskning berör centrala samhällsfrågor, har stor policyrelevans och kombinerar ekonomisk teori med innovativa empiriska metoder. Strömberg och Svensson är världsledande forskare inom sina specialområden.

David Strömberg har utvecklat teori och empirisk metodik för att förstå samspelet mellan politik och massmedia. Han har också utvecklat en uppmärksammad modell för att förklara kampanjstrategier i det amerikanska presidentvalet.

Strömberg utgår från att väljarna hämtar huvuddelen av sin information om partier och kandidater från massmedia och att politiken kommer att utformas på ett sätt som tar hänsyn till nyhetsförmedlingen i olika media. Strömbergs empiriska studier ger övertygande belägg för att nyhetsförmedlingen har betydelse för politiskt beslutsfattande. En studie handlar om hur TV påverkar omfattning och inriktning på USA:s katastrofbistånd.[1] När information om naturkatastrofer dränks av andra konkurrerande TV-händelser, t ex olympiska spel, är sannolikheten för bistånd avsevärt lägre. Beslut om katastrofbistånd styrs således inte enbart av katastrofernas omfattning utan också av i vilken utsträckning som de uppmärksammas i TV.

I en annan studie undersöker Strömberg hur fördelningen av offentliga utgifter påverkas av medborgarnas tillgång till information om åtgärderna ifråga. I fokus står de omfattande arbetsmarknadspolitiska satsningar som initierades i USA under 1930-talet (New Deal).[2] Dessa program implementerades på delstatsnivå och sjösattes samtidigt som tillgången till radio snabbt expanderade. Strömberg utvecklar en modell där delstatsguvernörerna fördelar
anslagen på olika geografiska områden i syfte att maximera sannolikheten för återval och med hänsyn tagen till att endast välinformerade väljare påverkas av hur anslagen fördelas. Den empiriska analysen visar att delstatsguvernörerna i särskilt hög grad riktade åtgärderna just till områden med god tillgång till radio, dvs. områden med relativt hög andel välinformerade väljare.

Strömberg har i en annan uppmärksammad studie teoretiskt och empiriskt analyserat presidentval i USA.[3] Modellen ger prediktioner för hur presidentkandidaterna fördelar sina resurser mellan olika delstater och visar sig ge en mycket god förklaring till presidentkandidaternas faktiska beteende. Strömberg använder också modellen för att studera hur kampanjstrategierna skulle påverkas av en övergång från elektorsval till direktval.

Jakob Svensson har utvecklat teori och empirisk metodik för att belysa en rad frågor inom utvecklingsekonomi, ofta med anknytning till politisk ekonomi. Han har bland annat studerat korruption, ineffektiviteter i tjänstesektorn och utvecklingsbistånd. Hans empiriska forskning utnyttjar en mångfald av metoder och datakällor, såväl makrodata som mikrodata. Flera av hans uppsatser baseras på data från randomiserade experiment framtagna genom egna fältstudier.

Svenssons forskning har visat hur bristfällig och asymmetrisk information påverkar i vilken utsträckning centrala beslut om offentliga utgifter verkställs på lokal nivå. I en studie avseende Uganda visas att största delen av de statliga utbildningsanslagen aldrig når de avsedda mottagarna, dvs. enskilda skolor, utan hamnar hos lokala politiker och tjänstemän.[4] Informationskampanjer via massmedia kan emellertid stärka medborgarinflytandet över
resursfördelningen till skolorna och minska korruptionen.[5] En annan studie som berör korruption utnyttjar ett unikt material med kvantitativ information om mutor som betalas av företag i Uganda.[6] Svensson förklarar variationer i mutornas omfattning i termer av skillnader i företagens förhandlingsstyrka. Företag med hög betalningsförmåga (stora vinster) tvingas betala högre mutor.

Medborgarinflytande är ett tema som återkommer i Svenssons studie av ekonomisk organisering inom Ugandas primärsjukvård.[7] Ett antal lokalsamhällen i Uganda lottades till en experimentgrupp där ”behandlingen” syftade till att höja sjukvårdspersonalens arbetsmoral och effektivitet. Metoden gick ut på att engagera invånarna i kontroll och övervakning av sjukvårdspersonalen, inklusive instruktioner för att stärka ansvarsutkrävandet. Experimentet visar sig resultera i betydande positiva effekter i form av ökad tillgänglighet på sjukvård, minskad barnadödlighet och högre födelsevikter.

Priskommittén utgjordes av professor Bertil Holmlund, Uppsala Universitet (ordförande), professor Karl Ove Moene, Oslo Universitet och professor Christian Schultz, Köpenhamns Universitet.

[1] T Eisensee and D Strömberg (2007), “News Droughts, News Floods, and U.S. Disaster Relief,” Quarterly Journal of Economics, vol. 122, 693-728.

[2] D Strömberg (2004), “Radio’s Impact on Public Spending,” Quarterly Journal of Economics, vol. 119, 189-221.

[3] D Strömberg (2008), “How the Electoral College Influences Campaigns and Policy: The Probability of Being Florida,” American Economic Review, vol. 98, 769-807.
[4] R Reinikka and J Svensson (2004), “Local Capture: Evidence from a Central Government Transfer Program in Uganda,” Quarterly Journal of Economics, vol. 119, 679-705.
[5] R Reinikka and J Svensson (2005), “Fighting Corruption to Improve Schooling: Evidence from a Newspaper Campaign in Uganda,” Journal of the European Economic Association, vol. 3, 259-267.
[6] D Svensson (2003), “Who Must Pay the Bribes and How Much: Evidence from a Cross Section of Firms”, Quarterly Journal of Economics, vol. 118, 207-230.
[7] M Björkman and J Svensson (2009), “Power to the People: Evidence from a Randomized Field Experiment on Community-Based Monitoring in Uganda,” Quarterly Journal of Economics, vol. 124, 735-769.

Professor Tore Ellingsen utsågs till förste mottagare av Assar Lindbeck-medaljen. Tore Ellingsen är född 1962. Han avlade civilekonomexamen vid Norges Handelshögskola i Bergen år 1985 och doktorsexamen vid London School of Economics år 1991. Han är sedan 1991 verksam vid Handelshögskolan i Stockholm. År 2000 utsågs han till professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.

Tore Ellingsens forskning spänner över ett mycket brett fält. Han har ofta studerat olika former av strategiskt beteende hos ekonomiska aktörer, gärna med hjälp av spelteoretiska modeller och ibland också genom kontrollerade experiment i laboratoriemiljö.

Ellingsens först publicerade uppsatser behandlade problem inom området industriell organisation, bl a frågor om de samhällsekonomiska kostnaderna för monopol, förhandlingar som en evolutionär process, och lönesättning och effektivitet i företag. Under senare år har Ellingsen huvudsakligen intresserat sig för det gränsområde mellan nationalekonomi och beteendevetenskap som brukar benämnas beteendeekonomi. Han har i en rad uppsatser, ofta tillsammans med Magnus Johannesson, undersökt hur väl den traditionella teorins antaganden om ”den ekonomiska människan” stämmer med verkligheten. Han har visat att den traditionella teorin i många fall behöver kompletteras med icke-monetära drivkrafter som altruism, rättvisa och socialt anseende.

Priskommitté bestod av professor Bertil Holmlund, ordf, Uppsala universitet, professor Karl Ove Moene, Oslo universitet och professor Christian Schultz, Köpenhamns universitet.