Ingves om nya geopolitiken; varför är kronan så svag?; vad bestämmer produktiviteten?; matchning fungerar; ekonomiprofessorers genomslag.
Utdrag från artikeln
Ledare Ekonomisk Debatt nummer 5/2023 av Lisa Laun.
Artikeltyp
Författare
Nummer / År
Utdrag från artikeln
Stefan Ingves sammanfattar här tankar och erfarenheter efter mer än två decenniers internationellt arbete i många olika fora och olika internationella organisationer om de svårigheter som uppkommer om man å ena sidan är för frihandel, fri rörlighet för arbetskraft och fria kapitalrörelser och å andra sidan strävar efter nationellt självbestämmande i en alltmer integrerad värld. Det är två förhållningssätt som inte är förenliga och där vårt förhållningssätt urholkat Sveriges inflytande i internationella sammanhang samtidigt som vårt välstånd är utomordentligt beroende av vår omvärld.
Artikeltyp
Författare
Nummer / År
Utdrag från artikeln
Kronan har försvagats mot euron under tio års tid. Detta har på sistone utlöst en intensiv debatt. Deprecieringen har tagits som intäkt för att Sverige bör ersätta kronan med euron. Vi studerar här faktorerna bakom kronförsvagningen. Vår slutsats är att den i huvudsak beror på att inflationen i Sverige varit högre än i euroområdet. Denna process är kopplad till en mer expansiv penningpolitik i Sverige. Om målet är att nå en starkare krona krävs en omläggning av penningpolitiken som får verka under många år. Orsakerna till den svaga kronan återfinns alltså i den penningpolitik som Riksbanken fört under lång tid.
Artikeltyp
Författare
Nummer / År
Utdrag från artikeln
Regeringen har beslutat att en produktivitetskommission ska tillsättas. I den här artikeln presenteras därför en analys av hur produktiviteten i svensk ekonomi har utvecklats det senaste halvseklet, både i absoluta tal och i förhållande till jämförbara länder. Därutöver identifieras och diskuteras ett antal kunskapsmässiga och analytiska utgångspunkter som kommissionen bör beakta, om syftet är att på djupet förstå produktivitetens drivkrafter och politiska utmaningar.
Artikeltyp
Författare
Nummer / År
Utdrag från artikeln
Tre olika effektutvärderingar visar att matchningsinsatser särskilt utformade för arbetssökande med svag ställning på arbetsmarknaden har positiva sysselsättningseffekter. Insatserna som utvärderats skiljer sig åt men delar samtidigt flera centrala metodinslag. I den här artikeln vill vi bidra med ett kunskapsunderlag för den aktiva arbetsmarknadspolitiken genom att beskriva vad de tre insatserna har gemensamt. Sammantaget visar studierna att rätt utformat stöd till arbetssökande med låg förmåga att konkurrera om jobben kan fungera som ett effektivt verktyg för att påskynda etableringen på arbetsmarknaden.
Artikeltyp
Författare
Nummer / År
Utdrag från artikeln
Vi introducerar en ny produktionsfaktor baserat på anställdas tidigare erfarenheter som entreprenörer (EHC) för samtliga svenska aktiebolag under perioden 2009–18. Det kan jämföras med andra humankapitalmått som utbildning eller arbetslivserfarenhet. Därefter analyseras empiriskt sambandet mellan EHC och produktivitet på företagsnivå samtidigt som vi tar hänsyn till ett stort antal individ- och företagsspecifika faktorer. Resultaten visar att EHC har en stark positiv effekt på företagens produktivitet oavsett vilka kontrollvariabler som adderas, skattningsmetod eller alternativa EHC-mått. Det bidrar till att förstå skillnaderna i företagens produktivitet och är relevant för såväl företagare som beslutsfattare inom politiken, t ex vad gäller rörlighet på arbetsmarknaden.
Artikeltyp
Författare
Nummer / År
Utdrag från artikeln
Vi undersöker det vetenskapliga genomslaget för svenska professorer i företags-, finansiell- och nationalekonomi, samt hur aktiva de är i forskningskommunikation. Vårt urval omfattar samtliga professorer på de större institutionerna i Sverige. Vetenskapligt genomslag är högt koncentrerat till relativt få professorer. Vidare är deltagandet i tredje uppgiften överlag mycket lågt. Slutligen tycks det finnas en positiv koppling mellan vetenskapligt genomslag och deltagande i tredje uppgiften.
Artikeltyp
Författare
Nummer / År
Utdrag från artikeln
Den svenska implementeringen av Europeiska rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen, populärt benämnt Pelare 2, bereds f n i det svenska regeringskansliet. Åsa Hansson förutser i Ekonomisk Debatt nr 3 2023 att den föreslagna minimiskatten blir ett slag i luften. Det träffar få företag, regelverket är urvattnat och så komplicerat och oöverskådligt att inte ens skatteexperter förstår det. Det är lätt att hålla med och man kan bara häpna över att inga protester höjs mot idén.
Artikeltyp
Författare
Nummer / År
Utdrag från artikeln
I denna artikel analyseras huruvida två serier som beskriver hushållens bostadsprisförväntningar – SEB:s Boprisindikator och Erik Olssons Bostadsindex – kan prognostisera riktningen som de svenska bostadspriserna tar det kommande året. Ett formellt test för riktningsprognoser utförs. Resultaten indikerar att ingen av förväntningsserierna är framgångsrik när det gäller att prediktera den faktiska förändringen i bostadspriserna.
Artikeltyp
Författare
Nummer / År
Utdrag från artikeln
Replik av Per Kågeson på Mattias Goldmanns recension av rapporten ”Vägen till fossilfri fordonstrafik”.
Artikeltyp
Författare
Nummer / År